Lindra Mensvärk
Hajvecka. Röda floden. Rida på bomullshästen. De många kreativa uttryck vi har för mens ger föga tröst när det väl är dags att hantera dess obehag.
Även om menstruationen är en helt normal och cyklisk process för den kvinnliga kroppen kan den innebära obehag. Kramp, värk och en dov tyngdkänsla i nedre delen av magen är vanligt. Det finns många olika sätt att minska mensvärk, men innan du agerar är det viktigt att förstå vad som gör ont och varför.
Buksmärta under "kod röd" åtföljs ibland av ryggont som kan stråla ned i benen. Du kan även uppleva illamående, kräkningar, huvudvärk, diarré, samt känna dig irriterad eller trött. Även om det är mindre vanligt kan vissa kvinnor känna sig yra och till och med svimma. Mensvärk kan göra även de mest rutinmässiga sysslor svåra i 1–3 dagar varje månad, så detta är kanske inte bästa tiden för intensiv träning, tävlingar eller långa vandringar. Vissa kvinnor får dock mycket mild smärta eller inga symptom alls. Det beror på varje kvinnas kropps egenskaper och hennes allmänna hälsa.
Inte gravid? Då är mensen på gång…
Även om du inte har planer på att skaffa barn just nu, men hellre vill studera, göra karriär eller njuta av dina intressen, kommer din kropp ändå att förbereda sig för en eventuell graviditet varje månad. Slemhinnan som täcker livmoderhålan—endometriet—tjocknar gradvis så att ett befruktat ägg ska kunna fästa tryggt och bekvämt.
Om ingen befruktning sker stöts livmoderslemhinnan ut. Mensvärk orsakas av muskelkontraktioner till följd av biologiskt aktiva lipider som kallas prostaglandiner. Kontraktionerna pressar ut blod och slemhinna från livmodern. Ju mer prostaglandiner i kroppen, desto kraftigare är sammandragningarna och desto större obehag får du; kraftiga sammandragningar kan även trycka ihop omgivande blodkärl och begränsa syretillförsel till livmodern, vilket orsakar smärta.
Du kan börja känna av smärtan 1–3 dagar innan mensen startar. Under denna period är smärtan generellt dov och ihållande. Vanligtvis är den mest intensiv de första två timmarna efter att mensen börjat och kan pågå upp till tre dagar.
Studier visar att mensvärken brukar vara värst för kvinnor mellan 23–27 år.
Extrem mensvärk på grund av höga nivåer av prostaglandiner kallas dysmenorré. Tillståndet kan drabba unga kvinnor som precis börjat menstruera (primär dysmenorré), men även äldre kvinnor som tidigare inte haft mensvärk kan få besvär (sekundär dysmenorré). Hos äldre kvinnor kan dysmenorré bero på sjukdomar, som endometrios (livmodervävnad på fel ställe), äggstockscystor, eller myom (godartad tumör i livmodern). Därför rekommenderas det starkt att prata med en gynekolog. Diagnos och behandling kan drastiskt minska mensvärken.
Andra orsaker
Det kan finnas andra anledningar till smärtsam mens, till exempel anatomiska egenheter (en trång livmodermun eller tillbakaböjd livmoder), övervikt, rökning eller alkohol, oregelbunden menscykel, tidig mensdebut (före 11 års ålder), långvarig stress, ovanligt hård fysisk belastning, eller psykisk press såsom förlust av en närstående, relationsproblem eller hjärtesorg.
Mens brukar vara mest smärtsam för kvinnor som ännu inte haft ett sexuellt aktivt liv och för kvinnor som inte fött barn.
När en kvinna gått igenom graviditet och förlossning brukar mensvärken minska eller försvinna helt på grund av fysiologiska förändringar i livmoder och livmoderhals. Genetik spelar också en stor roll—om en kvinna har haft kraftig och smärtsam mens är det sannolikt att hennes dotter får en liknande upplevelse. Mensvärk kan också ha samband med maten du äter—kaffe och andra koffeinhaltiga drycker, samt mycket kryddig, salt eller söt mat kan öka smärtan.
Hitta det som fungerar bäst för dig
Det finns ingen universallösning för att lindra obehaget. Metoderna är lika olika som kvinnor är. Någon nöjer sig med en extra timmes vila, en annan svär vid meditation eller yoga, någon annan finner tröst i smärtstillande läkemedel. Det enda allmänna rådet är att vara snäll mot dig själv—ta det lugnt, vila ordentligt, ät hälsosamt, håll dig hydrerad, undvik onödig stress och överbelasta inte kroppen fysiskt.
Andra tips:
- Om du har svår mensvärk kan det vara bra att be din husläkare eller gynekolog rekommendera lämpliga smärtstillande. Om du vet att din mensvärk är förutsägbar, ta dem så fort smärtan börjar eller till och med lite i förväg, då ingen medicin verkar direkt.
- Lindrigare behandlingar är tillskott (vitaminer, omega-3-fettsyror), växtbaserade preparat och homeopatiska läkemedel—dessa kan hjälpa vissa kvinnor att minska obehaget. Rådgör med vårdpersonal eller homeopat för rekommendationer.
- Vissa örtteer kan också hjälpa men ge effekt först efter långvarig och regelbunden användning.
Medicinska åsikter kring värme varierar. Vissa läkare avråder, då värme kan öka blödningen, men andra rekommenderar varma bad eller en värmedyna/flaska på magen för att lindra.
- Kinesiologitejp på nedre delen av magen och ryggen kan också hjälpa. För bästa resultat—gå till en fysioterapeut för att få tejpen rätt applicerad en dag eller två innan mensen.
- Akupunktur eller dry needling kan fungera för kvinnor som föredrar alternativa metoder.
- Om din mensvärk beror på en sjukdom behöver du få diagnos och behandling. Ultraljud eller annan bilddiagnostik används ofta, ibland behövs titthålsoperation. Vid upptäckt av myom eller äggstockscysta kan operation behövas.
- Utifrån din hälsa, ålder, behov och vanor kan din gynekolog rekommendera hormonella preventivmedel, såsom p-piller eller hormonspiral, för att behandla dysmenorré—detta kan hjälpa vid hormonell obalans.
- Vissa positioner kan också lindra smärta, exempelvis fosterställning: ligg på sidan eller på rygg med benen uppdragna mot magen. Att gå ned på alla fyra kan också hjälpa. Du kan försiktigt massera magen och ländryggen själv eller be en vän eller partner, men be dem vara varsamma.
- En lätt, men näringsrik och vitaminrik kost rekommenderas under menstruationen—till exempel havregryn, bananer, valnötter, olika gröna blad, ingefära och solrosfrön.
- Om du har tillräckligt med energi kan du försöka med måttlig fysisk aktivitet såsom yoga, jogging eller lätt träning med ordentlig stretch. Fysisk aktivitet som en del av vardagen är viktigt för att minska mensvärk och för hälsan överlag.
Observera! Om du får svåra smärtor tillsammans med förhöjd temperatur och andra ovanliga symptom på infektion, eller om du aldrig tidigare känt så stark mensvärk, eller om smärtan kommer plötsligt och du blöder kraftigt, bör detta betraktas som akut. Sök sjukvård omedelbart!
Besök hos läkaren
Har du svårt att hantera din mensvärk—besök din läkare eller gynekolog. Förbered dig innan. Vanliga frågor som kan ställas: Hur gammal var du när du fick mens första gången? När hade du din senaste mens? Är din cykel regelbunden? Hur lång är den? Har du blödningar eller "spotting" mellan menstruationerna?
Din gynekolog kan även vilja veta hur din mamma eller andra kvinnors mens sett ut i familjen. Om du inte vet, fråga. Kom ihåg att berätta vilka behandlingar du har testat och vilken effekt de haft. Annan relevant information är nyare sjukdomar, eventuell medicinering eller kosttillskott du använder, känslomässiga påfrestningar och andra stressfaktorer i ditt liv.
Du kan bli tillfrågad om ditt sexliv – om du är sexuellt aktiv samt om du upplever smärta vid samlag.
Var inte rädd att ställa frågor, till exempel: Vad kan orsaka min mensvärk? Hur stor är chansen att minska eller bli av med smärtan? Vilka undersökningar behövs? Vilka läkemedel eller alternativa metoder passar mig?
Du kan följa dina symptom med WomanLog. WomanLog har mer än 100 symptom. Ladda ned WomanLog nu:
