Vad är mensbajs och varför händer det?
Mens är rörigt. Det påverkar vår hälsa, vårt humör och vårt välbefinnande, och det är bara irriterande att hantera. Från smärtsamma kramper till finnar och svullnad — våra hormoner ger sig aldrig. I den här artikeln fördjupar vi oss i ett fenomen som sällan pratas om, men som är vanligt — mensbajs. Precis, som om blödningar, smärta och humörsvängningar inte vore nog, kan långa stunder på badrummet bli pricken över i:et.
Under dagarna före och under mens är det troligt att du upplever olika obehagliga och till och med konstiga symtom. De vanligaste mensbesvären är magkramp, ryggont, svullnad, huvudvärk, starkare känslor och trötthet. Men många kvinnor upplever också förändringar i tarmrörelserna.
Förutom kramp och blödningar kan din avföring bli mjukare och lukta mer, och du kan också behöva rusa till toaletten oftare. Oroa dig inte, detta extra stök är helt normalt. Låt oss ta reda på varför det händer.
Genomgång av menstruationscykeln
Vi får ofta höra att menstruation bara handlar om blodet. Men om du har haft mens vet du att blödningen ofta är det minsta bekymret — och mensbajs kan vara ett av de jobbigaste symtomen. För att förstå varför våra tarmar får fnatt vid mens, låt oss gå igenom hormonernas förändringar under cykeln.
En vanlig cykel pågår mellan 25 och 35 dagar; längden kan variera från person till person och från cykel till cykel. Under varje cykel sker många hormonella förändringar styrda av hjärnan, äggstockarna och livmodern.
I början av cykeln (från första mensdagen) ligger könshormonerna — östrogen, testosteron och progesteron — lågt. Efter några dagars blödning släpper hypofysen i hjärnan ut follikelstimulerande hormon (FSH), vilket inleder follikelfasen. FSH stimulerar ett dussin eller fler folliklar i äggstockarna att utveckla de omogna äggen de innehåller.
Oftast utvecklas en follikel snabbare än de andra och blir den dominanta follikeln där ett friskt ägg mognar helt inför ägglossning. (Om flera ägg mognar helt kan det leda till tvillingar eller trillingar.) De andra folliklarna absorberas bara tillbaka i kroppen.
Den dominanta follikeln utsöndrar östradiol som gör livmoderslemhinnan tjockare i väntan på en eventuell graviditet och stimulerar efter ungefär halva cykeln hypofysen att frisätta en topp av luteiniserande hormon (LH), vilket utlöser ägglossning.
Under de 12–24 timmarna som ägglossningen pågår släpps det mogna ägget ut i närmaste äggledare och färdas mot livmodern för en eventuell befruktning.
Efter ägglossningen omvandlas den spruckna follikeln till en tillfällig ansamling celler som kallas gulkroppen, som fortsätter producera östrogen men börjar även producera progesteron för att stödja en eventuellt begynnande graviditet.
Nu har cykelns sista fas börjat, lutealfasen. Om ägget blir befruktat och en graviditet inleds fortsätter gulkroppen att producera progesteron i ungefär tolv veckor tills moderkakan tar över ansvaret för livmoderns miljö.
Om ägget inte befruktas, bryts gulkroppen ner efter cirka tio dagar. Sedan sjunker nivåerna av östrogen och progesteron igen, livmoderslemhinnan underhålls inte längre och stöts ut som mensblod.
Könshormoner och tarmrörelser
Du kanske undrar varför låga hormonnivåer i cykelns första dagar kan göra att tarmrörelserna ökar eller att du får diarré.
Det vi brukar kalla könshormoner reglerar inte bara fortplantningen — de påverkar många olika system i kroppen. När de fluktuerar påverkar de vår energinivå, sömn, sociala lust, libido och fysiska hälsa. De kan också störa mag-tarm-funktionen.
Till exempel har östrogen en avslappnande effekt på de glatta musklerna i magen och tarmarna. När östrogennivåerna är höga dagarna före och under ägglossning kan du märka att tarmrörelserna blir mer regelbundna. Progesteron däremot kan orsaka vätskeansamling, vilket leder till förstoppning och uppblåsthet.
Prostaglandiner och tarmrörelser
En annan viktig aktör i processen är en grupp lipidföreningar som kallas prostaglandiner. Precis som hormoner är prostaglandiner kemiska budbärare. Men istället för att produceras i endokrina körtlar och färdas i blodet, bildas prostaglandiner i celler när de behövs.
Liksom hormoner har prostaglandiner många olika funktioner som vi fortfarande lär oss om. Vi har identifierat minst nio olika typer som påverkar olika processer, som vidgning av blodkärl, muskelsammandragning, smärta, inflammation och blodkoagulation.
Under mensen stimulerar prostaglandiner livmodern att dra ihop sig och stöta ut slemhinnan, vilket ger kramp.
Prostaglandiner stimulerar också de glatta musklerna i tarmen att dra ihop sig, vilket leder till fler och längre tarmrörelser — alltså mensbajs.
Vanliga symtom på mensbajs är:
- Diarré
- Oftare behov att gå på toa
- Starkare lukt än vanligt
- Magkramp när du bajsar
- Svullnad
Självklart är vi alla olika, så symtomen varierar från person till person. Vissa kvinnor märker inte av mensbajs alls, medan andra tvärtom blir mer förstoppade när mensen börjar.
Vad kan förvärra mensbajs?
Naturliga hormonförändringar är bara en orsak till att vissa får magbesvär. Kost, redan existerande hälsotillstånd och psykisk hälsa kan också påverka tarmrörelserna.
Din kost
Det är ingen hemlighet att kroppen vill ha sött och salt inför mensen. En ny studie visar att sådana cravings hänger ihop med ett tapp i insulinkänslighet som är vanligt under lutealfasen. Under denna fas tar kroppen inte ut lika mycket energi som normalt från maten. Att känna sig hungrigare och sugen på kolhydrater är kroppens sätt att försöka fylla energibehovet.
Men söta, stärkelse- och fettrika livsmedel är inte det bästa för hälsan och mag-tarmsystemet. De kan ge förstoppning och vätskeansamling, speciellt efter ägglossningen då progesteron dominerar.
Existerande hälsotillstånd
Irritabel tarm (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och matintoleranser är alla mag-tarm-sjukdomar som kan förvärras när du har mens. Även om sambandet mellan mens och dessa sjukdomar inte är helt klart, spelar förändringar i kost, kortisolnivåer och prostaglandin ofta in.
Ökad stress
Många kvinnor blir mer känsliga för stress några dagar före mensen. Om du känner dig mer orolig och irriterad under lutealfasen beror det troligen på förhöjda kortisolnivåer, som många studier visar.
Ett gräl med en kompis, oro över obetalda räkningar eller stökiga barn kan alla vara stressfaktorer som släpper lös ett hormon-cocktail i systemet. Stress saktar ner processer i magsäck och tunntarm samtidigt som det snabbar upp passagen i tjocktarmen. Fjärilar i magen blir till stressdiarré när det är spänt.
Vad kan du göra för att hantera mensbajs?
Det är en riktig plåga, men det positiva är att det finns sätt att hantera mensbajs och besvär från mage och tarm.
Håll dig hydrerad
Att dricka mycket vatten håller matsmältningen igång och motverkar förstoppning. Har du diarré under mensen förlorar du troligen mycket vätska utan att märka det — då är det extra viktigt att dricka mer.
Ät balanserat
En kost rik på fibrer från frukt, grönsaker, fullkorn och baljväxter håller tarmen igång och motverkar förstoppning. Men under de värsta mensdagarna när du känner dig svullen och har diarré kan det hjälpa att minska på fibrerna och fokusera mer på hälsosamt protein, eftersom för mycket fibrer kan förvärra mensbajs.
Begränsa koffein och alkohol
Både koffein och alkohol ökar uttorkning och irriterar tarmen, vilket kan ge mer diarré och svullnad. Under mensen kan kroppen dessutom vara extra känslig för koffein och alkohol, vilket ökar skakighet och nervositet och samtidigt förvärrar mensbajs.
Lätt träning är din vän
Regelbunden fysisk aktivitet stimulerar matsmältningen och lindrar svullnad och förstoppning. Dessutom ökar träning blodcirkulation och endorfinproduktion som sänker prostaglandinnivåerna och smärtan de orsakar. Även lite lätt träning, som promenader eller yoga, kan få dig att må bättre.
Överväg receptfria läkemedel
Receptfria medel mot diarré eller inflammationshämmande värktabletter kan hjälpa mycket. Ibuprofen minskar kramp och mensbajs genom att bromsa prostaglandinproduktionen — två problem, en tablett.
Använd värme
Värmefilt, värmedyna eller ett varmt bad eller dusch lindrar livmodersammandragningarna orsakade av prostaglandiner. Det kan minska smärta och även antalet toalettbesök. Värme är ingen mirakelkur, men absolut något som kan ge bättre komfort.
Följ dina symtom
Att föra mensdagbok eller använda en mensapp hjälper dig att upptäcka mönster i tarmarna och andra symptom. Att anteckna gör det lättare att förstå om symtomen hänger ihop med mensen.
WomanLog har en smidig app för att registrera mensdagar, hålla koll på hormonförändringar och följa hundratals möjliga symtom.
När du loggat dina symtom i några månader kan appen identifiera mönster, så du ser om förändringar i tarmarna hänger ihop med mensen eller har en annan orsak. Ju längre tid du loggar, desto tydligare blir mönstren.
Prata med din vårdgivare
Att sitta några extra minuter på toaletten i början av mensen är en sak, men att lida av kraftig diarré, smärtsam svullnad och förstoppning varje månad kan peka på andra problem. Om symtomen blir allvarliga och varar längre än 1–3 dagar, prata med din läkare för att utesluta andra mag-tarmsjukdomar.
Avslutande ord
Mens kan vara en fysisk, psykisk och känslomässig utmaning. Kom ihåg att det inte är något konstigt med hur din kropp känns, och många går igenom samma sak varje månad. Vi hoppas att du nu har bättre koll på vad mensbajs är och hur du kan hantera det.
Ladda ner WomanLog nu:
