En regelbunden mens är ett tecken på god allmän hälsa. När den inte kommer som väntat blir vi oroliga. De flesta kvinnor upplever viss variation i sina menstruationscykler. Hur väl känner du din egen?
Förutom graviditet finns det en rad faktorer som kan påverka rytmen i din menstruationscykel, såsom vissa medicinska tillstånd, läkemedel, stress, överarbete, för mycket träning och drastisk viktnedgång eller viktuppgång.
Menstruationscykeln är en serie förändringar som en kvinnas kropp genomgår varje månad som förberedelse för en möjlig graviditet. En gång i månaden släpper en av kvinnans två äggstockar ett moget ägg (i sällsynta fall två eller tre). Denna process kallas ägglossning.
Om ägglossning sker men ägget inte befruktas, stöts livmoderslemhinnan gradvis ut genom livmoderhalsen via sammandragningar i musklerna. Detta är menstruationsblödningen—den första blödningsdagen markerar också första dagen i cykeln. En genomsnittlig cykel varar i 21–35 dagar och själva mensen varar genomsnittligt 3–5 dagar, även om perioder från 2 upp till 7 dagar också räknas som normala. Unga tjejer som precis fått sin mens har ofta oregelbundna cykler, men rytmen tenderar att normaliseras med åldern.
Följ och anteckna din cykel för att förstå mensens genomsnittliga längd och variation. Då blir förändringar lättare att hantera.
Om din mens är sen, försök att hålla dig lugn. Stress och starka känslor kan fördröja din mens ytterligare. Vid konstant eller hög stress producerar din kropp stresshormonerna kortisol och adrenalin.
Adrenalin ger dig energi, samtidigt som kortisol förbättrar hjärnans funktion och signalerar till kroppen att bromsa eller stoppa icke-nödvändiga funktioner för att spara energi. Stress kan trycka ner reproduktionssystemet—om kortisol säger åt hjärnan att sluta producera progesteron och östrogen kan mensen utebli.
Varje kvinna reagerar olika på stress. För vissa kan oro och ångest orsaka tidig blödning, "spotting" (småblödningar mellan mens), mildare mens eller till och med kraftigare mens. Mindre besvär—som ett spänt samtal eller att din favoritmugg går sönder—påverkar sällan kroppens fortplantningsfunktioner, men förlusten av en närstående eller långa, hårda arbetsdagar kan ge spår, inte bara på menscykeln: huvudvärk, sömnbesvär, muskelvärk och magproblem kan alla vara tecken på stress.
Om du är i fertil ålder och sexuellt aktiv, kan en sen eller utebliven mens vara ett tecken på graviditet. Andra tidiga tecken på graviditet inkluderar:
Om du misstänker att du är gravid, gör ett graviditetstest.
För säkrast resultat bör du vänta en vecka efter utebliven mens innan du gör testet. Om du vill vara helt säker kan du ta ytterligare ett test två eller tre dagar senare.
Notera att många av symptomen vid graviditet även kan förekomma vid premenstruellt syndrom (PMS). Men om symptomen fortsätter eller mensen fortfarande saknas är det en bra idé att besöka läkare, då det kan vara tecken på andra hälsoproblem.
Att gå ner lite i vikt påverkar sannolikt inte din menscykel. Måttlig viktnedgång kan till och med förbättra din allmänhälsa och normalisera menstruationsrytmen—som vid polycystiskt ovariesyndrom, till exempel.
Drastisk viktnedgång kan dock ge negativa effekter på fortplantningssystemet, eftersom det rubbar kroppens hormonbalans.
Hormonet leptin bildas i kroppens fettvävnad. Om leptinnivåerna sjunker kraftigt är det en tydlig signal till kroppen att svåra tider råder och att detta inte är rätt tillfälle för graviditet, eftersom näringsbrist ökar risken för missfall.
Alla processer kopplade till fertilitet och befruktning, inklusive mens, saktar ner eller pausas för att prioritera överlevnad. Personer med anorexia och idrottande kvinnor med mycket låg fettprocent har ofta oregelbunden mens eller utebliven mens.
Att börja, byta eller sluta med hormonella preventivmedel påverkar direkt din menscykel. Vissa typer av preventivmedel kan göra mensen mildare eller stoppa den helt. Din mens kan vara oregelbunden de första månaderna medan kroppen anpassar sig till den nya hormonrytmen. Använd preventivmedel i minst en hel månad innan du har oskyddat sex. När du slutar med hormonella preventivmedel behöver kroppen också lite tid att återställa balansen.
Din mens kan bli sen eller utebli under resor, särskilt vid långa resor och tidsomställningar mellan tidszoner—störningar i dygnsrytmen är också kopplade till förändringar i mensfunktionen. Studier visar att kvinnor som jobbar skiftgång löper större risk för oregelbunden mens och längre menstruationscykler.
Alla endokrina organ är viktiga för en normal mens. Om du har allvarliga förändringar i sköldkörteln eller binjurarna kan mensen utebli.
En förhöjd kroppstemperatur kan påverka äggstockarna och minska effekten av hormonella preventivmedel.
Rädsla för att bli gravid eller att vara alltför fokuserad på att bli gravid kan bli ett mentalt hinder för en normal menscykel.
Menscykeln förändras när klimakteriet närmar sig. De flesta kvinnor slutar menstruera i åldern 45–55 år, och cykeln börjar ofta variera redan ett par år innan. Så länge du har mens är det fortfarande möjligt att bli gravid. Om du vill undvika graviditet bör du fortsätta använda preventivmedel tills du varit mensfri i ett helt år.
Om du oroar dig för din menscykel uppmuntrar vi dig att följa mensen och lära känna de förändringar som sker i din kropp. Att prata med din husläkare eller gynekolog är alltid ett alternativ, och det är bättre att våga ta upp det som oroar än att gå runt och fundera.
Desto mer du vet om hur din kropp reagerar i olika situationer, desto tryggare blir du i att hantera mensen. Var inte rädd för att lära känna dig själv bättre.
Du kan följa din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu: