Nytt! Logga in för att hantera ditt konto, se dina uppgifter, ladda ner rapporter (PDF/CSV) och se dina säkerhetskopior. Logga in här!
Dela den här artikeln:

Din relation till din kropp och kroppsfixeringssyndrom (BDD)

Vi har alla dagar när vi inte känner oss helt hemma i våra kroppar. Samhällets skönhetsideal, press från media och reklam från fitness- och skönhetsbranschen kan ibland arbeta emot vår självkänsla. Den starkaste manifestationen av negativ kroppsuppfattning kallas kroppsfixeringssyndrom eller BDD. Oavsett hur vi känner inför våra kroppar kan vi förbättra den relationen. Det är möjligt att återhämta sig från BDD.

Navigera kroppsuppfattning och övervinn utmaningar med kroppsfixeringssyndrom (BDD) för en sundare självbild.

Kroppsfixeringssyndrom, tidigare känt som kroppsdysmorfi, är en kronisk psykisk störning som kan diagnostiseras av en medicinsk expert. Personer med BDD har en tvångsmässig fixering vid "skavanker" hos sitt utseende – egenskaper som för andra oftast är helt omärkliga eller obetydliga.

Känner du igen dig? Oroar du dig ständigt för ditt utseende? Alla gör det till viss del. Men vissa av oss – så många som 1 av 50 enligt vissa uppskattningar – tillbringar oproportionerligt mycket tid åt att oroa sig för hur de ser ut.

Om du varje gång du ser dig själv i spegeln eller på foto direkt letar efter något med din kropp du inte står ut med – näsans form, dubbelhaka, hår eller kroppshår, bröstens form, kroppens allmänna utseende eller storlek, eller något annat – kan det vara ett tecken på kroppsfixeringssyndrom. BDD påverkar både kvinnor och män i ungefär lika stor utsträckning, och är vanligare bland tonåringar och unga vuxna, även om det är möjligt att personer i andra åldrar är underdiagnostiserade och lider i tysthet.

Kvinnor med BDD spenderar timmar åt att älta sitt utseende och försöka förbättra det. De jämför sina kroppar med bilder på sociala medier, söker bekräftelse från andra och spenderar ibland mycket pengar på skönhetsbehandlingar eller plastikoperationer i hopp om att detta ska "fixa" dem. Vissa BDD-drabbade granskar sig själv i spegeln hela tiden, medan andra undviker speglar och foton helt. De blir slavar under tvångsmässiga, repetitiva beteenden kopplade till utseendet (såsom överdriven kroppsvård eller att dölja kroppsdelen man inte vill att andra ska se) och upplever ofta starka påträngande tankar kring hur de ser ut och hur de föreställer sig att andra ser på dem. BDD är inte vanlig osäkerhet – det är negativ besatthet som orsakar betydande stress och mentalt lidande, dränerar välmåendet och påverkar förmågan att leva ett hälsosamt liv.

En person med BDD kan vägra gå på en social tillställning av rädsla för att bli hånad för sitt utseende; en liten skavank ses som ett "allvarligt fel" och blir ett bevis för att hela kroppen är "ful" och "ovärdig". Ett vanligt kännetecken vid BDD är ständig rädsla för andras omdömen och samtidigt ett extremt behov av yttre bekräftelse.


Personer med BDD är övertygade om att andra dömer dem hårt för små "skavanker" och detta blir en nästan konstant källa till stress.

Varifrån kommer det?

Som med de flesta psykiska störningar kan BDD uppstå av flera anledningar; ofta finns en kombination av miljömässiga (t.ex. tidigare erfarenheter av mobbning), psykologiska (t.ex. negativ självbild, låg självkänsla) och biologiska (t.ex. genetisk sårbarhet) faktorer i bakgrunden.

Egen eller familjehistoria av tvångssyndrom, depression, ångest och andra psykiska störningar samt personlighetsegenskaper som perfektionism kan bidra till utvecklingen av BDD. Mobbning och grupptryck att se ut på ett visst sätt är ofta bidragande faktorer.

Om BDD-fixeringen är kopplad till kroppsvikt finns det även en ökad risk för att utveckla en ätstörning eftersom dessa också ofta hänger ihop med ångest, negativ självbild och perfektionism. Vid BDD finns dock oftast en specifik kroppsdel som patienten finner särskilt svår att acceptera.

Hur behandlas BDD?

Den goda nyheten är att BDD kan behandlas framgångsrikt med stöd av professionella inom psykisk hälsa. Det är dock vanligt att personer med BDD undviker att söka hjälp, antingen för att de inte fullt ut känner igen sina tvångstankar eller för att de är rädda för ytterligare förlöjligande när de tar upp det som verkar vara ett "obetydligt" problem.


Alla problem som orsakar stress och försämrar livskvalitén är betydelsefulla. Du förtjänar hjälp, oavsett vad det gäller.

Det är viktigt att komma ihåg att psykiska sjukdomar som BDD ofta förekommer samtidigt med andra tillstånd så som ångest, depression, OCD eller PTSD. En legitimerad terapeut kan hjälpa dig att arbeta med grundläggande orsaker och stötta dig mot ett bättre välmående.

BDD är ett kroniskt tillstånd. Det innebär att det tar tid och vanligtvis krävs en kombination av behandlingar och livsstilsförändringar, ibland även flera olika terapeuter för att hitta vad som fungerar. Tappa inte modet om det inte går över direkt. Ha tålamod med dig själv och jobba proaktivt för att förbättra din situation.

Förstå och hantera kroppsfixeringssyndrom (BDD), en ihållande utmaning för självbilden


En av de vanligaste behandlingsmetoderna för BDD är KBT – kognitiv beteendeterapi. Certifierade KBT-terapeuter arbetar aktivt med sina patienter för att identifiera negativa tankemönster och irrationella beteenden och sedan skapa praktiska lösningar för att ersätta destruktiva mönster med mer hjälpsamma i vardagen. KBT fokuserar kanske inte så mycket på orsaken till gamla emotionella sår, men ger dig verktyg att hantera och övervinna begränsningarna som en störning medför i livet.

Vid allvarliga fall av BDD kan medicinering vara hjälpsamt. Underliggande depression och ångest kan exempelvis behandlas med antidepressiva, och SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare) är ofta effektiva mot tvångsbeteenden och påträngande tankar. SSRI gör att kroppens egen serotonin stannar kvar längre i blodbanan, då både depression och BDD har kopplats till låga serotoninnivåer i hjärnan. SSRI är i allmänhet säkra och har bevisats minska symptom vid BDD och OCD avsevärt.

Det kan också hjälpa att prata med andra som går igenom liknande upplevelser. Stödgrupper för kroppsfixeringssyndrom finns på många platser samt online. Deltagande i grupp har många fördelar: det minskar stigmatiseringen, hjälper dig att förstå dina beteenden bättre och ger stöd och uppmuntran.

Advertisement


BDD är särskilt vanligt bland tonåringar och unga vuxna. Detta är en allvarlig sjukdom som kan få allvarliga konsekvenser. Tidiga insatser kan vara mycket effektiva för att förebygga svårare symtom. Om du märker tecken på BDD hos unga människor (eller hos vem som helst) i din närhet, ignorera dem inte. Visa omtanke och erbjud vänligt stöd, men var beredd på att få din hjälp avvisad. Om du ser någon som verkligen mår dåligt, var en god lyssnare och erkänn och acceptera deras känslor även om du inte förstår dem. Du kan hjälpa dem att söka terapi eller en stödgrupp, samt stötta deras egenvård. Lyfta små framsteg, notera vad som triggar tvångsbeteenden, "håll utrymme" för dem och erbjud konkret hjälp.

Var försiktig med dina ord och kommentera aldrig specifika kroppsdelar. Det kan verka som om du försöker avdramatisera det som stör någon, men det kan slå fel. Att säga "Men oroa dig inte så mycket för det där konstiga födelsemärket/magrullen/den sneda näsan" är att uppmana någon som inte kan hantera sin ångest kring "den där detaljen" att trycka ner sina känslor – plus att det sätter fokus på just det som är känsligt. Social press är en stark drivkraft bakom kroppsbilderelaterade psykiska besvär, så undvik att öka pressen personen redan känner.

Plastikkirurgi

Kvinnor som fastnar i tankar på specifika "fel" drömmer ofta om plastikkirurgi. Modern plastikkirurgi har utvecklats snabbt och kan behandla problem som tidigare varit omöjliga, ibland helt utan synliga spår. En plastikkirurg kan ändra hakans eller bröstens form eller ta bort märken från sjukdomar och operationer ganska enkelt.

Men för någon med BDD är det verkliga problemet inte egentligen den "fula" kroppsdelen – utan besattheten, den låga självkänslan, de påträngande tankarna och de förlorade timmarna av stress. Sjukvårdsprofessionen är överens om att plastikkirurgi sällan är en effektiv behandling för psykisk ohälsa och kan förvärra en redan besatt psyke. En kroppslig förändring kommer troligen inte magiskt läka en skadad självkänsla eller tvångsbeteende. En BDD-drabbad kommer sannolikt istället söka nya "fel" att "korrigera".

Jag har inte fått BDD-diagnos men kan relatera! Vad gör jag nu?

Om du inte fått diagnosen men kämpar med starkt negativa känslor inför ditt utseende, finns det några saker att prova som kan hjälpa dig att börja läka din relation till kroppen:

  • Hitta ett online-test för att bedöma ångestsymtom och börja arbeta med dem.
  • Sov tillräckligt, ät näringsrika måltider, ta regelbundna promenader – allt det där härliga!
  • Se till att du är tillräckligt återfuktad.
  • Kolla så garderoben – inklusive din bh – har rätt storlek för dig. Även om storleken på lappen är större eller mindre än du vill är bekväma, välsittande kläder ett av de enklaste sätten att slappna av i din kropp.
  • Begränsa dramatiskt din tid på sociala medier och på webbplatser som får dig att må sämre.
  • Sök efter body positivity och kroppsneutral content på nätet, sidor som firar riktiga kroppar – bristningar, magrullar, ärr och allt!
  • Fånga dig själv när du lägger märke till "fel" hos dig själv eller andra. Fundera på varför du känner så, vad betyder det här dömandet för dig – var kommer det ifrån?
  • Testa att tacka din kropp för allt den gör för dig varje dag i en vecka. Starta en dagbok för att följa dina reflektioner.
  • Lär dig någon kort meditation eller andningsövning som känns tilltalande och praktisera regelbundet under flera veckor. Reflektera över hur det känns – kanske vill du införa det i vardagen.


Vänd dig till en eller två personer du litar på och fråga om du får dela dina negativa känslor. Det kan också vara ovärderligt att prata anonymt med en hjälplinje för psykisk hälsa. Bara att bli hörd och bekräftad är ofta det som behövs för att göra en förändring.

Skönhetsidealens fula rötter

Under de senaste decennierna har det skett ett paradigmskifte på många håll i världen; vi har blivit mer förstående mot varandra. Vi kan alla bidra genom att öva acceptans gentemot andra, och oss själva. På så sätt skapar vi en bättre värld för oss själva och för kommande generationer.

Rädslan för det okända, avskyn mot det som är annorlunda – en kroppstyp eller hudfärg som inte matchar rådande normer, andra förmågor och funktionsvariationer – hör inte hemma bland medkännande människor på 2000-talet. Vi kan lära oss stå emot godtyckliga ideal som bara finns för att sälja oss produkter och idéer.

Utveckla medkänsla för dig själv och var snäll mot andra, så drar du till dig likasinnade. Fira den du är. Skönheten och bristerna, skuggan och ljuset – det finns ingen annan som du, och världen behöver just ditt bidrag! Var inte rädd att be om hjälp; vi behöver alla stöd ibland. Vi tror på dig!

Du kan spåra din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:

Ladda ner i App Store

Hämta på Google Play

Dela den här artikeln:
Perrotta, G. (2020) “The Concept of Altered Perception in ‘Body Dysmorphic Disorder’: The Subtle Border Between the Abuse of Selfies in Social Networks and Cosmetic Surgery, Between Socially Accepted Dysfunctionality and the Pathological Condition, Journal of Neurology, Neurological Science and Disorders, 6(1): 001–007.
Ryding, F. C. & Kuss, D. J. (2020) “The Use of Social Networking Sites, Body Image Dissatisfaction, and Body Dysmorphic Disorder: A Systematic Review of Psychological Research”, Psychology of Popular Media, 9(4), 412–35.
https://www.hopkinsmedicine.org/health/conditions-and-diseases/body-dysmorphic-disorder
https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/body-dysmorphic-disorder/diagnosis-treatment/drc-20353944
https://www.medicinenet.com/self-diagnosing_body_dysmorphic_disorder_bdd/article.htm
https://www.nhs.uk/mental-health/conditions/body-dysmorphia/
https://www.webmd.com/mental-health/mental-health-body-dysmorphic-disorder
https://adaa.org/understanding-anxiety/body-dysmorphic-disorder
https://www.mind.org.uk/information-support/types-of-mental-health-problems/body-dysmorphic-disorder-bdd/about-bdd/
https://www.healthline.com/health/body-dysmorphic-disorder
Advertisement


Vackra, välvårdade naglar är inte bara estetiskt tilltalande utan tyder också på god allmän hälsa. När kroppen saknar viktiga näringsämnen syns det ofta först på vårt hår och våra naglar. Sättet vi vårdar våra händer och fötter kan uttrycka vår personlighet, men naglarna har även andra funktioner.
Vi vet alla att god munhygien är avgörande för starka och friska tänder. Ändå är det många av oss som bara blir oroliga för vår munhälsa när någonting redan har börjat gå fel. Det vi egentligen vill är att förebygga problem innan de uppstår, särskilt eftersom smärta från tand- och tandköttssjukdom kan vara intensiv och leda till andra, mer allvarliga problem om de lämnas obehandlade. I den här artikeln hittar du information om hur du främjar tändernas hälsa och varför munhygien är så viktig.
Vad händer när en eller båda äggstockarna blir inflammerade? Vilket är det bästa sättet att diagnostisera och behandla äggstocksinflammation? Vår djupgående bloggpost beskriver symtomen och konsekvenserna av detta ovanliga men farliga tillstånd, samt förklarar vad du ska göra om du märker av dem hos dig själv.