Orsaker, symtom och behandlingsalternativ för hypotyreos
Hypotyreos är en vanlig sköldkörtelsjukdom som påverkar miljontals människor världen över. Symtom som svårigheter att gå ner i vikt, håravfall, glåmig hud, hjärndimma och många andra kan göra det svårt att klara vardagliga aktiviteter. Men det finns sätt att hantera tillståndet och förbättra sitt liv. I den här artikeln får du veta mer om hypotyreos, vad som orsakar tillståndet och dess symtom.
Sköldkörteln är en liten körtel som sitter mitt på halsen och spelar en betydande roll för hur kroppen fungerar. Denna endokrina körtel producerar hormoner som reglerar ämnesomsättning, kroppstemperatur och tillväxt. Sköldkörteln är dock också en av de mest känsliga körtlarna som påverkas av miljöfaktorer, mediciner, näringsbrister och hormonella svängningar. En skadad sköldkörtel kan leda till hypotyreos, en vanlig sköldkörtelsjukdom som påverkar flera system i kroppen.
Sköldkörtelns roll i kroppen
När vi pratar om hypotyreos är det viktigt att först förstå sköldkörteln och dess funktioner.
Sköldkörteln är en fjärilsformad endokrin körtel som sitter på framsidan av halsen. Den omsluter luftstrupen (trachea) och ligger ungefär i höjd med struphuvudet där en fluga skulle sitta. Körteln har två lober ("vingarna" på fjärilen) som binds samman av en tunn vävnadssträng kallad isthmus.
Hypofysen i hjärnans bas styr sköldkörteln via sköldkörtelstimulerande hormon (TSH). Sköldkörteln producerar normalt hormonerna trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4). Sköldkörtelhormoner – tillsammans med östrogen, progesteron, testosteron, kortisol och andra hormoner – reglerar många kroppsliga processer. Temperatur, vikt och ämnesomsättning, utveckling och tillväxt, hjärtfrekvens, menstruationscykel och mycket annat styrs av sköldkörteln.
Men av olika orsaker, exempelvis att kroppens celler attackerar sköldkörtelvävnaden eller andra hormoner blockerar T3 och T4, kan körteln sluta fungera som den ska vilket leder till hypotyreos.
Vad är hypotyreos?
Hypotyreos, eller underfunktion i sköldkörteln, är ett endokrint tillstånd som innebär att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormoner. Ungefär 5% av den allmänna befolkningen har någon form av hypotyreos. Tillståndet finns i fyra varianter, men inte alla ger tydliga symtom. Många har underfunktion i sköldkörteln utan att känna igen symtomen och därmed söka vård.
Eftersom sköldkörteln främst är kopplad till hur kroppen använder energi är de huvudsakliga symtomen ofta trötthet och viktuppgång, eftersom kroppen inte kan omvandla kalorier till energi lika effektivt. Hypotyreos kan inte botas, men den kan kontrolleras med livsstilsförändringar och sköldkörtelhormonersättningsbehandling.
Olika typer av hypotyreos
Primär hypotyreos
Primär hypotyreos är den vanligaste formen (99% av alla fall). Den orsakas främst av en autoimmun sjukdom kallad Hashimotos sjukdom. Hashimotos sjukdom utvecklas när kroppens immunsystem attackerar sköldkörtelvävnaden och gradvis förstör dess förmåga att producera hormoner.
Vanliga tecken på Hashimotos sjukdom:
- Högt TSH, låga T4-värden
- Gradvis debut av symtom
- Vanligare hos kvinnor
- Ofta i kombination med andra autoimmuna sjukdomar
Det kan ta år för Hashimotos sjukdom att utvecklas, eftersom den ofta börjar med milda symtom. Därför söker många hjälp först när sjukdomen har förvärrats. Obehandlad kan den till slut leda till total sköldkörtelsvikt.
Sekundär hypotyreos
Sekundär hypotyreos, även kallad central hypotyreos, orsakas av störning i hypofysen. Sekundär hypotyreos kan vara svårare att diagnostisera eftersom den ofta uppkommer plötsligt på grund av hypofystumörer, strålbehandling, skalltrauma, operation eller inflammation. Ett kännetecken för sekundär hypotyreos är lågt eller normalt TSH med låga T4-värden.
Kongenital hypotyreos
Denna typ av hypotyreos finns vid födseln eller utvecklas kort därefter. Tillståndet förekommer hos cirka 1 av 2 000–4 000 nyfödda. Det beror vanligtvis på avsaknad eller underutveckling av sköldkörteln, genetiska mutationer, defekter i hormonbildningen eller jodbrist. I dessa fall måste barnet få läkemedelsbehandling och följas upp regelbundet.
Subklinisk hypotyreos
Subklinisk hypotyreos anses vara den mildaste formen. Den kännetecknas av lätt förhöjt TSH medan T4 förblir normalt. Många med subklinisk hypotyreos har inga symtom men tillståndet kan utvecklas till tydlig hypotyreos över tid.
Vad orsakar hypotyreos?
Hypotyreos är ett komplext tillstånd som kan utvecklas när som helst i livet. Många olika faktorer påverkar sköldkörteln och även den som är frisk kan drabbas någon gång i livet.
De vanligaste orsakerna till hypotyreos
Autoimmuna sjukdomar
Sjukdomar som Hashimotos tyreoidit, typ 1-diabetes, reumatoid artrit, lupus och celiaki ökar risken att drabbas av sköldkörtelproblem. I dessa fall attackerar kroppens eget försvar friska sköldkörtelceller. När vävnaden gradvis förstörs kan körteln inte längre bilda tillräckligt med hormoner, vilket leder till hypotyreos. Autoimmuna sjukdomar har ofta en ärftlig komponent.
Medicinska behandlingar
Sköldkörteln påverkas av många medicinska behandlingar, särskilt cancerbehandling. Om du nyligen fått strålbehandling på hals eller bröstkorg kan sköldkörtelceller skadas.
En annan orsak till hypotyreos är operation där hela eller delar av sköldkörteln tas bort (tyreoidektomi). Sådan operation görs oftast på grund av skador på halsen eller för att avlägsna cancer. Orsaker kopplade till graviditet, såsom postpartum tyreoidit eller hormonella förändringar, kan också skada körteln.
Läkemedel
Vissa läkemedel påverkar kroppens hormonbalans och ämnesomsättning, vilket i sin tur kan inverka på sköldkörteln. De vanligaste är litium (används vid psykisk ohälsa), amiodaron (hjärtmedicin), vissa cancerläkemedel såsom interferon alfa, och vissa antidepressiva.
Näring
Näringsämnen du får i dig dagligen påverkar sköldkörteln. Allvarlig jodbrist eller ett överskott av jod kan orsaka sköldkörtelrubbningar. Selen, vitamin D och svår B12-brist kan ofta leda till hypotyreos.
Andra faktorer
Miljöfaktorer som hormonstörande ämnen i omgivningen kan göra att sköldkörteln slutar fungera. Utsatthet för strålning, tungmetaller, industriella kemikalier och vissa bekämpningsmedel ökar risken för sköldkörtelsjukdom.
Genetiska faktorer spelar också en roll i risken att utveckla hypotyreos. Ärftliga sköldkörtelsjukdomar, autoimmun sjukdom i släkten och särskilda genetiska mutationer ökar risken för underfunktion i sköldkörteln.
Vem är mer benägen att drabbas av hypotyreos?
Generellt är kvinnor och personer över 60 år mer benägna att drabbas av hypotyreos. Hormonella svängningar under kvinnans reproduktiva år och senare under klimakteriet gör henne mer mottaglig för sjukdomen. Kvinnor har dessutom ofta ett mer aktivt immunförsvar, vilket kan leda till Hashimotos sjukdom. Även personer med andra autoimmuna sjukdomar, Downs syndrom och Turners syndrom har högre risk att utveckla hypotyreos.
Tecken och symtom på hypotyreos
Hypotyreos är ett komplext tillstånd som kan påverka många kroppsfunktioner. Det är värt att påpeka att inte alla märker av symtomen, och vissa symtom kan förväxlas med utbrändhet eller åldrande. Det är viktigt att regelbundet kontrollera sina hormonvärden för att upptäcka sjukdomen innan den hinner utvecklas.
Här är tecken på hypotyreos:
- Fysiska förändringar såsom viktökning, vätskeansamling, svullnad och uppblåsthet kan vara tecken på underfunktion i sköldkörteln. Du kan också märka att din hud blir glåmigare och torrare, samt att håret faller mer än vanligt. Hos vissa kan huden bli blek och gulfärgad.
- Energi och muskelfunktion-symtom innefattar ihållande trötthet, där du känner dig utmattad även efter enkla sysslor hemma eller på jobbet, muskelsvaghet, värk och stelhet, ledvärk och minskad ork.
- Mental och känslomässig påverkan kan visa sig genom sämre kognitiv förmåga, hjärndimma, minnesproblem, koncentrationssvårigheter, långsammare tankeförmåga och kortare uppmärksamhet. Många med hypotyreos upplever också psykisk ohälsa som depression, ångest, humörsvängningar, irritabilitet och motivationsbrist.
- Reproduktiva och hormonella symtom såsom oregelbunden eller riklig mens, svårigheter att bli gravid, minskad sexlust, högre risk för missfall, graviditetskomplikationer och problem efter förlossning är också vanliga tecken på hypotyreos.
Hypotyreos påverkar också din ämnesomsättning och matsmältning. Du kan få förstoppning, svårare att smälta maten, känna dig svullen, sakna aptit och ha svårt att gå ner i vikt. Många får också lägre hjärtfrekvens, högre kolesterolvärden, ökat blodtryck och sämre blodcirkulation.
Är hypotyreos botbar?
Nej, hypotyreos är inte botbar men den går att hantera och många lever helt normala liv med sjukdomen.
Hur hanterar man hypotyreos?
Hypotyreos behandlas medicinskt och med livsstilsförändringar. Läkaren kan skriva ut hormonersättning med syntetiskt sköldkörtelhormon som levotyroxin. Just eftersom så många lever med hypotyreos är levotyroxin (LT4) ett av de allra mest förskrivna läkemedlen i världen. Under HRT bör du lämna blodprov varje 6–12 månader, följa symtom och gå på regelbundna läkarkontroller.
Medicinsk behandling fungerar dock ofta sämre utan förändrad livsstil. För bästa resultat rekommenderas även optimering av kost, motion och stresshantering.
Följ en hypotyreosvänlig kost
En kost som är gynnsam vid hypotyreos innehåller jodrika livsmedel som alger och fisk, selen (brasilianska nötter, rött kött, ägg), zink (kött, skaldjur, baljväxter) och järn (magert kött, spenat). Det rekommenderas att begränsa eller undvika processade och sockerrika livsmedel samt stora mängder sojaprodukter och korsblommiga grönsaker, då dessa kan hämma jodupptaget.
Hitta rätt motionsrutin
Regelbunden fysisk aktivitet är lika viktig vid hypotyreos som kost och medicinering. Det beror på att hypotyreos innebär att kroppen har svårare att reglera energinivåerna. Detta gör att fler kalorier lagras som fettvävnad, vilket förvärrar tillståndet. Rörelse och träning hjälper kroppen att använda energin i maten och stimulerar ämnesomsättningen.
Börja lugnt och öka intensiteten successivt. Många med hypotyreos tycker att lugnare träning är mer effektivt än hård fysisk aktivitet. Prova till exempel kondition och styrketräning, promenader, simning, yoga eller viktrening. Muskelmassa är viktig vid hypotyreos eftersom muskler förbrukar mycket energi i vila och därmed förbättrar ämnesomsättningen.
Hantera stress
Sköldkörteln samarbetar med binjurarna, som producerar adrenalin och stresshormoner. När stresshormonerna är för höga i blodet kan de bromsa ämnesomsättningen ytterligare och påverka sköldkörteln. Personer med hypotyreos märker ofta att de blir tröttare och går upp i vikt under stressiga perioder.
Försök hantera kortvarig stress med meditation, djupandning, yoga och regelbunden sömn. För långsiktigt stöd kan psykoterapi, samtalsstöd och social samvaro hjälpa till att minska stressnivåer.
Rensa din omgivning
Sköldkörteln är känslig för miljögifter som kallas hormonstörande ämnen. Dessa kan finnas i mat, vatten, kläder och köksutrustning. Beroende på var du bor och din exponering kan du överväga att installera vatten- och luftrenare, byta till ekologisk mat, välja köksredskap i trä, metall eller glas i stället för plast och bära kläder av naturmaterial.
Leva ett hälsosamt och lyckligt liv med hypotyreos
Att få veta att man har en obotlig sjukdom är tufft att acceptera. Ibland kan det kännas som att slåss mot väderkvarnar. Men tappa inte modet. Hypotyreos är komplext, men många lever helt friska och lyckliga liv trots sjukdomen. Du behöver bara hitta det som passar dig bäst vad gäller medicin, kost och motion.
Ladda ner WomanLog nu:
