Det är inte min mens—varför blöder jag?
Preventivmedel, könssjukdomar, klimakteriets början—flera olika tillstånd kan orsaka vaginala blödningar när som helst under menscykeln. En korrekt diagnos visar vägen till den mest lämpliga behandlingen för dig.
Oftast är vaginala blödningar mellan menstruationer, eller mellanblödningar, inget att oroa sig för. De vanligaste orsakerna är klimakteriet och hormonella preventivmedel (särskilt under de första tre månaderna). Men detta är inte de enda orsakerna till mellanblödningar.
Om du ofta upplever mellanblödningar anses det vara onormalt och bör utredas.
Hormonella preventivmedel
Hormonella preventivmedel använder hormoner för att förhindra graviditet. Dessa inkluderar hormonspiral, p-plåster, vaginalring, p-piller och preventivmedelsimplantat.
Hormonella preventivmedel är en vanlig orsak till vaginala blödningar mellan mens. Det händer dock vanligtvis bara under de första tre månaderna när kroppen vänjer sig vid preventivmedlet. Om blödningen är mycket riklig eller varar längre än 3 månader, kontakta din läkare. Att byta till en annan typ av preventivmedel kan ofta lösa problemet.
Blödning mellan menstruationer kan också uppstå om du inte använder ditt hormonella preventivmedel enligt anvisningarna. Exempelvis kan en missad p-piller eller problem med ett p-plåster ibland orsaka spotting.
Klimakteriebesvär
Klimakteriet, eller menstruationens slut, markerar slutet på en kvinnas reproduktiva förmåga. Detta är en naturlig process som sker när äggstockarna åldras och producerar färre reproduktionshormoner. Kroppen börjar genomgå förändringar. En av de mest märkbara är förlusten av aktiva äggstocksfolliklar (äggstocksfolliklar är strukturer som producerar och släpper ut ägg från äggstocken, stimulerar menstruation och säkerställer fertilitet). När äggstockarna inte längre är aktiva upphör mensen helt.
Tiden då dina hormoner börjar förändras inför klimakteriet kallas perimenopaus. Denna fas kan vara från några månader till flera år. Under denna tid upplever många kvinnor några av följande symtom:
- oregelbundna menstruationer
- försenad mens (du kan hoppa över en eller flera cykler)
- rikligare eller lättare blödningar än normalt för dig
- vallningar och nattliga svettningar
- sömnlöshet
- vaginal torrhet
Vad händer egentligen?
Dina äggstockar producerar östrogen och progesteron—de två nyckelhormonerna som reglerar det reproduktiva systemet—vilket innefattar menscykeln och fertiliteten hos kvinnor. Två andra hormoner är också involverade i att reglera reproduktionen—LH (luteiniserande hormon) och FSH (follikelstimulerande hormon). När äggstockarna åldras och producerar mindre av dessa hormoner kan LH och FSH inte längre reglera östrogen, progesteron och testosteron som tidigare.
Först minskar produktionen av progesteron. Som följd börjar menscykeln förändras—blödningarna blir mindre regelbundna, kan bli rikligare och vara längre. Rikliga blödningar kan leda till anemi—lågt antal röda blodkroppar—vilket kan orsaka svaghetskänsla och trötthet. Järntillskott kan hjälpa att återställa tillståndet.
Senare förändras också östrogennivåerna. Produktionen ökar kraftigt och sjunker sedan plötsligt. Under hypoöstrogenism (den kraftiga ökningen av östrogen) kan kvinnor uppleva ömma bröst och spänning i nedre magen, liknande känslan före mens, samt irritabilitet och känslighet.
Dessa hormonella förändringar kan leda till rikliga blödningar och även mellanblödningar. Denna livsfas kan vara svår att hantera då, förutom den emotionella påfrestningen av att gå mot slutet av den reproduktiva perioden, gör oregelbundenheterna det svårt att veta när mensen kommer.
Efter ett tag, när produktionen av östrogen upphör, försvinner mensen helt. Klimakteriet anses vara ett faktum när du inte haft menstruation på 12 månader—då är övergången från perimenopaus klar. Dock kan vissa symtom, såsom vallningar, fortsätta i flera år.
Endometrios
När en flicka går igenom puberteten och hennes hormoner stabiliseras blir mensen mer regelbunden. Blödningen kommer då en gång per cykel, och cyklerna varar i genomsnitt 28 dagar (men detta skiljer sig från kvinna till kvinna). Cyklers längd mellan 21 och 40 dagar anses vara normalt. Oftast varar mensen 3 till 6 dagar, men även här kan det finnas variationer.
Om du upplever blödningar som inte stämmer överens med en genomsnittlig menscykel, kontakta din läkare eller gynekolog. Det kan bero på en sjukdom som kallas endometrios, där endometriet—vävnaden som normalt finns i livmodern—växer utanför den.
Endometrios drabbar oftast äggstockarna, äggledarna och vävnaden i bäckenet. I sällsynta fall kan endometrieslemhinna till och med spridas utanför bukhålan. Om detta händer fungerar den precis som endometrievävnad: den förtjockas, bryts ned och blöder vid varje menscykel. Om vävnaden sitter fel och inte kan lämna kroppen blir den instängd.
Störningen kan även drabba äggstockarna. I så fall bildas cystor som kallas endometriom. Omgivande vävnad kan bli irriterad och ge ärrbildning och sammanväxningar—ovanliga band av fibrös vävnad som kan få bäckenorganen att klibba ihop.
Symtomen kan vara mellanblödningar, smärta efter samlag, och rikliga blödningar under mensen. Men endometrios behöver inte alltid ge märkbart symtom, vilket gör att regelbundna kontroller låter läkaren upptäcka förändringar i din gynekologiska hälsa. Endometrios kan inte botas, men kan behandlas och hanteras. Det finns flera behandlingsalternativ—smärtlindring, hormonbehandling och, vid behov, kirurgi. Din läkare eller gynekolog ger dig råd om den bästa behandlingen för just dig.
Könssjukdomar och mellanblödningar
Könssjukdomar visar sig på olika sätt hos kvinnor och symtomen kan vara diskreta. Ibland är de så diskreta att de lätt förväxlas med vanliga kroppsliga processer. Ett av symtomen är mellanblödning.
Könssjukdomar smittar via oskyddat samlag med någon som bär på en könssjukdom. Riskfaktorer för smitta är bland annat delat injektionsbruk och flera sexualpartner.
Om du tror att du har en könssjukdom (eller även om du inte tror det) är det bäst att rådgöra med din läkare och regelbundet testa dig på en mottagning. De flesta könssjukdomar kan behandlas framgångsrikt när de väl är diagnostiserade. Det är viktigt att båda parter genomför hela behandlingen för att undvika återinfektion och spridning till andra. Om det visar sig att du inte har någon könssjukdom ger ett säkert negativt test mer trygghet än att gå ovetande.
Blödningar kopplade till graviditet
Mellanblödningar kan ibland förknippas med tidig graviditet, utomkvedshavandeskap, missfall eller mola hydatidosa.
En av fyra gravida kvinnor upplever onormal blödning från livmodern (metrorragi) under första trimestern. Metrorragi tidigt under graviditeten kan ha många olika orsaker, som ger olika konsekvenser under graviditetens gång, så en korrekt diagnos är det säkraste alternativet.
När ett befruktat ägg fäster i livmoderslemhinnan (ungefär 7–8 dagar efter befruktning) är lätt blödning inte ovanligt och påverkar inte graviditeten.
Ett utomkvedshavandeskap uppstår när ägget fästs och utvecklas i en av äggledarna istället för i livmodern. Detta ger ofta mörkare blödning och intensiv smärta i nedre magen, vilket kan dyka upp före den väntade mensen och därmed förväxlas med menstruation.
Utomkvedshavandeskap är mycket farligt för modern, så tveka inte att ringa ambulans! Vänta inte på att situationen ska gå över av sig själv. Tyvärr hotar utomkvedshavandeskap livet på modern och leder aldrig till barnfödsel.
Missfall är en spontan avslutning av graviditeten, där fostret förloras före vecka 20. Cirka 15% av alla graviditeter slutar i missfall, ofta utan att kvinnan vet om att hon varit gravid. Det yttrar sig oftast genom blödning och smärta i nedre magen. Missfall sker av olika medicinska skäl, många som inte går att påverka. Att informera sig om riskfaktorer kan dock underlätta förståelsen och förebyggandet av missfall.
Mörkbrun till klarröd vaginal blödning under första trimestern kan även bero på mola hydatidosa, vilket är en ovanlig komplikation med onormal tillväxt av trofoblaster—de celler som normalt blir till moderkakan.
Det finns två typer av mola hydatidosa:
Fullständig mola hydatidosa, då hela moderkakan omvandlas och bildar vätskefyllda blåsor, men inget embryo finns—endast moderkakan utvecklas till många cystor.
Partiell mola hydatidosa, då normal moderkaka och onormala blåsor uppkommer tillsammans. Ett foster kan börja utvecklas, men är inte livsdugligt och stöts ut tidigt under graviditeten.
I båda fallen har ägget inte komplett genetiskt material, så graviditeten slutar i missfall.
Efter abort
Oregelbundna blödningar kan även vara en konsekvens av abort, både medicinsk och kirurgisk.
Blödning är vanligt efter en abort. Den kan likna mensen, men det är inte samma sak—livmodern stöter ut kvarvarande graviditetsvävnad.
En medicinsk abort innebär att ta två tabletter. Den första tas vanligtvis på sjukhus eller klinik under gynekologens övervakning; den orsakar att livmoderns slemhinna bryts ned så att graviditet inte längre kan fortsätta. Vissa kvinnor blöder redan efter den första tabletten.
Den andra tabletten tas därefter hemma. Tabletten gör att livmodern stöter ut sitt innehåll. Blödningen startar mellan 30 minuter och 5 timmar efter tablettintag. Blödningen ökar gradvis och kan innehålla klumpar. Efter några timmar minskar blödningen och ska likna en normal menstruation.
Många kvinnor blöder omedelbart efter en kirurgisk abort. För andra börjar blödningen 3–5 dagar efter ingreppet. Generellt är flödet lättare än vid mens. Blödningen kan upphöra av sig själv eller fortsätta fram till nästa menstruation. Om den fortsätter ska den minska med tiden.
Det är vanligt att blöda i en till två veckor efter någon av abortmetoderna. Om du känner oro, kontakta din läkare för mer information.
Livmoderhalscancer
Även om lätt spotting är normalt och inte ovanligt bör det inte förbises, eftersom mellanblödning också kan vara ett tecken på livmoderhalscancer. Detta är ovanligt bland unga, men förekommer oftast hos medelålders kvinnor (35 år och uppåt).
Om cancern blir allvarligare kan andra varningssignaler uppträda, såsom:
- rikligare och/eller längre mensperioder
- blödning efter samlag
- blödning efter klimakteriet
- blödning efter gynekologisk undersökning
- blödning som leder till anemi, yrsel och trötthet
Ju tidigare förstadier eller cancer upptäcks och behandlas, desto bättre är chanserna att förebygga eller bota sjukdomen.
Andra orsaker
Polyper, myom och andra godartade tumörer i livmodern kan också orsaka blödningar utanför mense, likaså drastisk viktnedgång eller viktuppgång, fall, skador och till och med häftigt och våldsamt sex.
Förändringar i menscykeln kan också utlösas av vissa kroniska tillstånd som diabetes eller kraftig stress. Hos ungdomar har menscykeln ännu inte stabiliserats, så blödningar under puberteten sker inte alltid regelbundet.
Det är viktigt att du lär känna din kropp och vad som är normalt för din menscykel. Använd gärna vår app för att följa din cykel—WomanLog gör det enkelt att märka förändringar och ovanliga symtom. Om besvären inte går över av sig själva har du tydlig information att visa upp för läkare eller gynekolog, vilket hjälper dem att hitta bästa lösningen för just dig.
Du kan följa din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
