Insulin och hormonella svängningar under menscykeln
Upplever du matbegär några dagar innan din mens börjar? Kurrar magen bara några timmar efter att du har ätit? Känner du dig ofta irriterad och hungrig? Alla dessa symtom kan förklaras av försämrad insulinkänslighet innan mensen startar. I den här artikeln tittar vi närmare på sambandet mellan insulinnivåer och menscykeln.
Om du någonsin har haft mens vet du att det kommer med många olika symptom. Till skillnad från de glada kvinnorna i vita byxor i reklam för mensskydd, upplever många personer som menstruerar långtifrån enbart glada känslor. Från svullnad, trötthet och hjärndimma till plågsamma kramper och problem med magen — mensen kan påverka din hälsa ganska mycket. Först nyligen har forskare börjat titta närmare på hur menscykeln påverkar kvinnors insulinkänslighet och kopplingen mellan dessa två.
Vad är insulinkänslighet?
Din bukspottkörtel producerar ett hormon som heter insulin. Det transporterar glukosmolekyler till alla celler i din kropp för att ge dig energi. Men detta viktiga hormon gör mer än så. Det reglerar också dina hungersignaler, ämnesomsättning, blodsocker och till och med hjärnfunktion.
Insulinkänslighet syftar på hur känsliga cellerna i din kropp är för detta hormon. När din känslighet är hög kan insulinet transportera glukos mer effektivt och det omvandlas till energi snabbare och på en mer stabil nivå. När insulinkänsligheten är hög känner du dig mätt efter att ha ätit, har mer energi och skärpa, och kan gå längre tid mellan måltiderna.
När din insulinkänslighet är låg tar cellerna inte upp glukosen effektivt, vilket leder till högre glukosnivåer i blodet. Detta kan så småningom leda till insulinresistens, där kroppen måste producera mer insulin för att uppnå samma effekt på blodsockernivåerna.
När din insulinkänslighet försvagas kan du känna dig hungrig hela tiden och sugen på söta och kaloririka livsmedel. Det är kroppens sätt att försöka tillgodose det energiunderskott som uppstått. Du kan också känna dig trött och ha svårt att tänka klart. Hjärnan är ett av kroppens mest energikrävande organ och behöver mycket energi från glukos.
Eftersom cellerna inte tar upp glukos ordentligt förblir blodsockernivåerna förhöjda. Detta tillstånd, känt som hyperglykemi, kan på sikt orsaka många hälsoproblem. Om det inte behandlas kan det leda till typ 2-diabetes.
Hur förändras insulinkänsligheten under menscykeln?
Under lång tid utfördes de flesta studier på hur mänskliga insulinnivåer reagerar på olika triggers på män, precis som majoriteten av all medicinsk forskning. Så när en ny studie visade att även menscykeln påverkar insulinnivåerna, blev många kvinnor nog inte förvånade. Ändå är denna information avgörande för att förstå ämnesomsättningen och hjälpa personer som har typ 1 eller typ 2-diabetes att hantera sina tillstånd och leva hälsosamma liv.
Studien analyserade hur hjärnan reagerar på insulin och hur känsligheten förändras under cykeln. Forskarna fann att kvinnor i den follikulära fasen av cykeln, innan ägglossningen, upplever högst insulinkänslighet. De tror att det sker för att tillgodose energibehovet för den växande livmoderslemhinnan och förberedelsen för ägglossning, vilket koordineras av hjärnan. Men när cykeln går över i lutealfasen sjunker insulinkänsligheten.
Studien drog slutsatsen: “Den perifera insulinkänsligheten förändras under menscykeln, med relativ perifer insulinresistens under lutealfasen jämfört med follikulärfasen. Våra resultat visar att förändringar i hjärnans insulinkänslighet kan vara en av mekanismerna som bidrar till detta fenomen. Att hjärnans insulin inte utövar sin effekt på den perifera insulinkänsligheten under lutealfasen beror troligen på relativ hypotalamisk insulinresistens i denna fas.”
Hur känns låg insulinkänslighet i slutet av cykeln?
Trots att ny forskning gjort viktiga upptäckter är de ändå gjorda på ett litet antal personer och inkluderade inte kvinnor som redan har metabola tillstånd som typ 1 eller typ 2-diabetes. Dessutom beror insulinkänsligheten mycket på livsstil, genetik och vanor och förändras över tid. Du kanske inte ens märker dessa små skillnader under din cykel. Men att uppmärksamma svängningarna i insulinnivåerna kan hjälpa dig att förstå din kropp bättre och hantera din hälsa om du har metabola besvär.
När din insulinkänslighet är låg kan du uppleva:
- Trötthet och utmattning även om du sover tillräckligt. Det beror på att cellerna inte effektivt använder glukos som energi.
- Ökad hunger och sug, särskilt efter söta eller kolhydratrika livsmedel.
- Viktuppgång eller svårighet att gå ner i vikt, särskilt runt magen.
- Hjärndimma, koncentrationssvårigheter och minnesproblem.
- Ökad törst och urinering, då insulinresistens leder till högre blodsockernivåer. När blodsockret är högt försöker kroppen göra sig av med överskottet via ökat vattenintag och urinering.
- Förändringar i huden, exempelvis acanthosis nigricans, som kännetecknas av mörka, sammetslena hudområden, ofta i nacke, armhålor och i ljumskar.
- Förhöjt blodtryck.
Kan låg insulinkänslighet leda till typ 2-diabetes?
Det är normalt att insulinkänsligheten svänger – inte bara under din cykel, utan även under olika perioder i livet. Kronisk stress och svåra perioder kan t.ex. försämra glukosupptaget eftersom stresshormoner som kortisol och adrenalin blockerar insulins normala funktion. Bara för att du ibland har förhöjda insulinnivåer behöver det inte betyda att du kommer att utveckla typ 2-diabetes.
Men om du har insulinresistens och inte hanterar det kan det på sikt öka risken för metabola sjukdomar.
När dina celler inte tar upp glukos börjar mer cirkulera i blodet och ditt blodsocker stiger. Som svar på det ihållande höga blodsockret börjar bukspottkörteln producera ännu mer insulin för att kompensera. Med tiden blir insulinproduktionen ansträngd av den ökade efterfrågan.
De beta-celler i bukspottkörteln som producerar insulin blir till slut utmattade. En överarbetad bukspottkörtel kan sluta producera tillräckligt med insulin för kroppens behov.
När kombinationen av insulinresistens och beta-cellssvikt når en viss gräns leder det till typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes håller dina blodsockernivåer konstant höga. Om sjukdomen inte hanteras kan det ge symptom som frekvent urinering, överdriven törst, trötthet, dimsyn, hjärt-kärlproblem och bestående skador på celler och nerver.
Många faktorer påverkar din insulinkänslighet. Vissa har en genetisk benägenhet att utveckla insulinresistens. Din kost, fysiska aktivitet, livsstil, skadliga vanor och stressnivå påverkar också hur bra din kropp hanterar insulin.
Kan man påverka insulinnivåerna under cykeln?
Om du har typ 1 eller typ 2-diabetes, eller är i riskzonen, kan förändringarna under menscykeln göra det svårare att hantera ditt tillstånd. Men om du är frisk och inte har någon ökad risk för typ 2-diabetes, är det troligtvis inte farligt med variationer i insulinkänslighet under din menscykel. Så här kan du ta hand om din kropp och fortsätta vara frisk.
Balansera dina måltider
Kosten är en nyckelfaktor för din metabola hälsa. Mot slutet av cykeln kan du känna ökat sug efter söta livsmedel. Om du äter mycket socker och kaloririk mat stiger glukosnivåerna i blodet, vilket kan förvärra insulinkänslighetsproblem.
Därför är det viktigt att försöka begränsa dessa livsmedel och balansera ditt intag med annat. Om du äter något sött – lägg då gärna till fiber eller protein. Dessa makronutrienter saktar ner glukosupptaget och gör dig mer mätt efter en måltid, utan att du får blodsockersvängningar.
Under lutealfasen ska du inte dra ner på kaloriintaget, utan istället äta mer balanserade måltider. Tillsätt magert protein, fibrer och komplexa kolhydrater (fullkorn, grönsaker, etc.) som tas upp långsammare. Då får kroppen energi, men den tas upp och används långsammare jämfört med att äta choklad, pizza eller annan snabb, enkelprocessad mat.
Rör på dig varje dag
Fysisk aktivitet och insulinkänslighet hänger nära samman. Forskning visar att de som rör på sig regelbundet har bättre insulinkänslighet och kan ofta till och med reversera insulinresistens. Det bästa är att din kropp inte bryr sig om vilken typ av träning du gör, så länge du rör dig regelbundet varje dag.
De bästa resultaten fås när du tränar med måttlig intensitet minst 150–170 minuter per vecka, alltså mindre än en halvtimme om dagen. Måttlig intensitet betyder 50–70 % av din maxpuls; om din maxpuls är 190 slag per minut bör du sikta på 95–130. Bra aktiviteter är styrketräning, promenader, cykling och sport som tennis, padel eller basket.
Prioritera sömnen
Studier visar att sömnbrist (mindre än 6 timmar per natt i över 6 veckor) ökar insulinresistens med 14,8 %. Sömn är avgörande för allt i din kropp, från fysisk till psykisk hälsa. Under sömnen återhämtas cellerna och kroppen reglerar processer som insulinnivåer och glukosupptag.
Du bör sikta på att sova minst 7 timmar per natt. Ännu bättre är 8–9 timmar beroende på ditt individuella behov. I slutet av din menscykel kan du också behöva extra sömn när kroppen laddar upp inför mensen.
Hantera stress
Som nämnts släpper kroppen ut adrenalin och kortisol när du är stressad. Dessa hormoner ökar insulinresistensen. Enstaka stress är helt normalt, problemet uppstår när stresshormonerna ständigt är förhöjda – då förblir även insulinnivåerna påverkade.
Vi vet att det inte är lätt att hantera långvarig stress. Ofta behövs professionell hjälp och livsstilsförändringar. Men försök åtminstone varva ner före läggdags – är du stressad på kvällen påverkar det sömnen och det du gör dagen därpå. Försök koppla bort och slappna av varje kväll. Lägg ifrån dig mobilen, undvik spännande serier eller filmer, dämpa belysningen och skapa en rofylld atmosfär. Då får kroppen möjlighet att återhämta sig under natten och du klarar stress bättre nästa dag.
Var uppmärksam på bakomliggande sjukdomar
Endokrina tillstånd som polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) kan göra dig insulinresistent. Personer med PCOS har ofta hyperinsulinemi, alltså förhöjda insulinnivåer även om blodsockret är normalt, eftersom cellerna är mindre känsliga för hormonet.
Höga insulinnivåer bidrar till många PCOS-symptom såsom oregelbundna cykler, infertilitet och ökad produktion av androgener (manliga hormoner) som testosteron. Eftersom insulinresistens är centralt vid PCOS har dessa personer också ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet.
Ett annat problem är att PCOS är en av de mest oupptäckta sjukdomarna. Snedvridningar inom vården, varierande symptom och brist på tydliga riktlinjer leder till att många kvinnor missdiagnostiseras eller inte får diagnos alls. Misstänker du att du har PCOS är det viktigt att söka vård för att hantera symptomen och undvika komplikationer.
När ska du kontakta läkare?
Om du misstänker att du har insulinresistens eller får relaterade symtom i samband med mensen, bör du kontakta din vårdgivare. De kan utreda din individuella risk, göra vidare kontroller och hjälpa dig lägga upp en plan för hantering av insulinresistens. Generellt rekommenderas att friska vuxna gör blodprover en gång per år. Det grundläggande provet bör omfatta kontroll av blodsockret.
Din cykel och insulinkänslighet
Kvinnor blir fortfarande oftare fel- eller underdiagnostiserade av vården. Därför är det viktigt att förstå sin kropp och stå upp för sig själv. Vi hoppas att den här artikeln gett dig bättre insikt i hur kroppen förändras under menscykeln, vilka symptom du bör vara uppmärksam på och hur du kan hantera ditt insulin för att hålla dig frisk.
Ladda ner WomanLog nu:
