Anledningarna till våra ibland surrealistiska, livliga och emotionella drömmar har länge varit ett mysterium. Många personer som menstruerar rapporterar att de får konstiga, slående drömmar precis innan mens. Förklaringen till detta fenomen är gömd i våra hormoner.
Vi drömmer alla, även de av oss som sällan minns drömmarna. Även om du inte brukar minnas dina drömmar de flesta nätter, har du troligen svårt att glömma de du får några dagar innan mensen börjar. Känner du igen dig? Du är inte ensam. Många rapporterar att de upplever galna, livliga drömmar just under denna tid.
Människan har funderat över drömmar sedan tidernas begynnelse. I vissa kulturer ses drömmar som visioner från andevärlden eller som meddelanden från förfäder, förutspåelser om framtiden eller förklaringar av det förflutna. I dag ser vi drömmar som mentala bilder, som uppstår i hjärnans minnesområden som aktiveras under sömn. Ofta drömmer vi om personer, platser och saker vi upplevt under dagen, men i förändrade eller hopblandade versioner. Minnet registrerar våra erfarenheter, men är också kreativt och föränderligt – ibland rentav opålitligt. Det vi ser i våra drömmar är hjärnans unika återgivning av yttre intryck.
Vi genomgår två huvudtyper av sömn: REM (snabba ögonrörelser) och NREM (icke-snabba ögonrörelser). NREM-sömnen delas också in i djup, där Steg 1 är ytligast och Steg 4 djupast. När vi somnar glider vi in i steg 1 NREM, sedan genom steg 2, 3 och 4, och till slut in i REM-sömn. Detta är en sömncykel. En genomsnittlig cykel varar 90–110 minuter och vi behöver oftast 4 till 6 cykler per natt för att känna oss utvilade. Dessa stadier har identifierats genom att mäta hjärnans elektriska aktivitet.
Hjärnaktiviteten under REM-sömn liknar i hög grad aktiviteten när vi är vakna. MR-undersökningar visar att amygdala och hippocampus (hjärnans känslo- och minnescentrum) är mest aktiva i REM-fasen – kanske ännu mer än när vi är vakna, enligt vissa studier. Eftersom dessa två center dominerar REM-sömnen präglas drömmarna ofta av starka känslor och levande minnesbilder. Drömmar kan ta sig uttryck som ljud, bilder, känslor eller till och med förnimmelser, och känns ofta mycket personliga.
Neuroforskare och sömnexperter förklarar att även om vi ofta bara återupplever dagens aktiviteter i drömmen, kan de ibland bära djupare betydelser och symbolisera aktuella frågor eller problem.
När vi är stressade eller oroliga kan vi drömma att vi blir jagade, missar deadlines eller hoppar över viktiga möten. När vi är pressade eller går igenom känslomässigt svåra situationer får vi oftare mardrömmar.
Vissa sömnforskare tror att vi bearbetar våra dagsupplevelser i drömmarna. Det undermedvetna skyddar kanske det medvetna mot överbelastning genom att filtrera och maskera upplevelser i drömsymbolik.
Vi minns oftast drömmar vi haft precis innan vi vaknar, särskilt om vi vaknar mitt i en REM-fas. REM-faserna blir längre ju längre vi sover, så vi drömmer ofta mer före uppvaknandet.
Vi minns också lättare känslomässiga drömmar, eftersom de dröjer sig kvar längre. Om du vaknar plötsligt mitt i REM-sömnen, till exempel för att gå på toaletten, är det större chans att du kommer ihåg vad du just drömde. Men hur är det med drömmarna före och under mensen? Försöker de berätta något, eller är det bara nattlig fantasi?
Även om yttre upplevelser spelar stor roll för våra drömmar, påverkar de cykliska hormonsvängningarna också vårt undermedvetna och vår förmåga att vila och återhämta oss.
Menstruationscykeln består av fyra faser:
Olika hormoner dominerar i de olika faserna. I slutet av cykeln – under menstruationen – är könshormonsnivåerna låga.
När du har slutat blöda börjar follikelfasen och östrogennivåerna ökar. Östrogen och testosteron toppar vid ägglossning. När ägget har släppts börjar lutealfasen – östrogenet sjunker snabbt och progesteronet börjar åter stiga.
Medan progesteron är avgörande för kvinnors hälsa och fortplantningsförmåga kan det också orsaka sömnstörningar. Enligt sömnspecialister leder högre progesteron till kortare REM-cykler och lättare störd sömn. Under lutealfasen innan din nästa mens kanske du märker att du har svårt att somna, vaknar ofta på natten eller sover för länge på morgonen.
En annan faktor som påverkar drömmar och sömnkvalitet är kroppstemperaturen. Kärntemperaturen är högre dagarna före mensen börjar, och högre kroppstemperatur kan störa REM-sömnen. Därför kan underliga, störande drömmar förekomma också vid feber.
Många kvinnor berättar om starka, märkliga och ibland obehagliga drömmar före mens. För det mesta är premenstruella drömmar bara konstiga. Berättelser på Reddit om premenstruella drömmar innefattar mycket realistiska drömmar om att behöva gå på toa eller börja blöda, att fastna i lera, jagas av monster och om värkande eller tappande tänder.
En sak de flesta kvinnor är överens om är att deras drömmar blir mer levande och minnesvärda strax före mensen.
Det är dock inte bara inför mens som drömmarna blir märkliga. Många kvinnor rapporterar intensiva drömmar nätterna inför ägglossning, men de är ofta mer behagliga. Sexlusten är som högst runt ägglossning, så du kan upptäcka dig själv i en romantisk eller erotisk dröm.
Även om vi tycker om trevliga drömmar kan mardrömmar och orolig sömn påverka vårt psykiska mående och humör dagtid. Lyckligtvis finns det flera enkla saker du kan göra för att minska hormonella sömnstörningar och få en bättre nattsömn.
Hjärnan mår bra av rutiner. Om du går och lägger dig samma tid varje kväll märker du snart att du blir sömnig just då. Följer vi ett schema kan hjärnan reglera kroppen mer effektivt. Tallkottkörteln vet när den ska frigöra sömnhormonet melatonin som hjälper oss att somna. Vaknar du dessutom samma tid varje morgon anpassar hjärnan våra sömncykler efter rutinen, vilket gör att du vaknar utvilad.
Att röra på kroppen är ett av de bästa sätten att reglera hormonerna under natten. Fysisk aktivitet dämpar hormonella toppar och dalar och gör oss trötta lagom till läggdags.
Vill du sova djupare och mer återhämtande bör du ha en mysig kvällsrutin. Det skickar en signal till hjärnan att det är dags att förbereda sig för sömn. För att lugna sinnet kan du skriva dagbok eller förbereda morgondagen; för att slappna av i kroppen kan du gå en promenad, stretcha, meditera eller bada varmt; för att väcka positiva känslor kan du umgås med någon du tycker om, visualisera något du längtar efter eller läsa en bra bok.
Om du har svårt att somna eller känner ökad oro före mens kan vissa örter hjälpa. Citronmeliss, kamomill, lavendel, valeriana och passionsblomste är avslappnande, särskilt om de dricks på eftermiddagen.
Dricker du dock te precis före läggdags kan du behöva gå upp på natten för att kissa.
Både mens och att förbereda sig inför mens kräver mycket energi, så ämnesomsättningen ökar och behovet av mat blir större. Dessutom fastar vi ju när vi sover, oftast 7–8 timmar. För att kroppen ska fungera optimalt under denna fas kan du ta ett litet kvällsmål – gärna protein och kolhydrater, till exempel en ostskiva och en nektarin eller en liten portion yoghurt med frukt.
Sömnexperter menar att vi sover bäst vid ca 18–19° Celsius. Kroppstemperaturen ökar något under lutealfasen, så du kan må bättre av en svalare sovrumstemperatur. Släpp gärna in frisk luft före läggdags eller använd fläkt eller luftkonditionering.
Stress påverkar oss extra mycket i premenstruella lutealfasen. För att lättare somna, sova ostört och slippa oroliga drömmar är det klokt att undvika stress, starka känslor och upphetsning före läggdags. Om du brukar scrolla på mobilen, se spännande filmer eller läsa nyheter på kvällen, kan det vara värt att byta ut de rutinerna mot mer lugnande kvällsaktiviteter.
Ju mer vi studerar menstruationscykeln, desto mer förstår vi hur långtgående påverkan den har på kvinnors hälsa. Underliga, slående drömmar är bara en av många aspekter av den premenstruella fasen. De hjälper till att berätta den vackra historien om våra kroppar och deras kapacitet att skapa denna unika upplevelse.
Ladda ner WomanLog nu: