Epiduralbedövning
Även om varje kvinna som föder går igenom samma grundläggande process, är varje kvinnas upplevelse komplex och subjektiv. Förlossning är en känslosam upplevelse där både fysiologiska och psykologiska faktorer spelar roll. För många kvinnor kan förväntan om förlossningssmärta kännas skrämmande.
Idag finns det många metoder för smärtlindring. Vissa kvinnor känner starkt att de vill ha en ‘naturlig förlossning’ utan mediciner, medan andra gärna tar emot den hjälp den moderna medicinen kan erbjuda. Epiduralbedövning är en vanlig och effektiv metod för smärtlindring under förlossningen.
På 2000-talet är läkare mycket bättre rustade att hjälpa till under förlossningar än de var under 1500-talet. Hälsan och säkerheten för mödrar och deras barn har förbättrats avsevärt tack vare medicinska framsteg, och idag överlever kvinnor ofta situationer som tidigare kunde varit livshotande. Vi har dock fortfarande mycket att lära om hur vi bäst kan stödja kvinnor genom förlossningen. Förlossande kvinnor är idag mycket mer delaktiga i födelseprocessen, vilket syns på doulors och barnmorskors populäritet och på den numera vanliga idén med en ‘förlossningsplan’, där den blivande mamman skriver ned sina önskemål och förväntningar inför förlossningen. Kvinnors röster har tidigare ignorerats och vi är nu bättre på att lyssna.
Förlossningar är oförutsägbara, liksom våra reaktioner på dem. Varje kvinna måste väga sina alternativ för smärtlindring och göra det som känns bäst för henne och hennes barn. Det bästa är att börja med att lära sig vad man kan förvänta sig och om de medicinska och icke-medicinska alternativen för smärtlindring under förlossningen.
Smärta under förlossning
Förlossningen varar oftast mellan 12 och 24 timmar för förstföderskor; för kvinnor som redan fött barn brukar det ta 8 till 10 timmar. Dessa siffror är dock bara statistiska medelvärden. Vissa bebisar föds på bara några minuter medan andra håller sina mammor i värkar i flera dagar.
Förlossning delas oftast in i tre faser:
- öppningsskedet då livmodertappen vidgas till cirka 10 cm (latensfas, aktiv fas och övergångsfas)
- den aktiva krystningsfasen och barnets födelse
- moderkakans framfödande
Förlossningssmärtan uppkommer främst genom livmoderns sammandragningar, men vilken smärta en kvinna upplever ändras allteftersom förlossningen fortskrider. När de första ordentliga värkarna börjar vidgas livmodertappen. Dessa värkar känns oftast som en intensiv åtstramning över buken. Latensfasen kan pågå upp till sex timmar. Med fortsatt öppning av livmodertappen blir värkarna längre, starkare och tätare. Aktiv fas varar vanligtvis mellan två och åtta timmar.
Smärtan kulminerar oftast när livmodertappen är helt öppen, och kan då kännas i hela bålen och bäckenet, nedre delen av ryggen, ljumskarna och låren. Övergångsfasen, alltså upploppet till full öppning, varar oftast inte mer än en timme.
Då börjar mamman känna ett starkt ‘krystningsbehov’ och den intensiva smärtan från värkarna som öppnar livmodertappen byts mot känslan av att ‘trycka på’ för att hjälpa barnet fram genom slidöppningen och ut i livet. Smärtan finns kvar, men själva krystandet kan dessutom lindra trycket. Krystsmärtan kan vara allt från några minuter till flera timmar.
När barnets huvud tränger fram genom slidöppningen, kan vävnaden mellan slidan och ändtarmen – mellangården – ibland spricka. Ytliga och andra gradens bristningar är faktiskt mycket vanliga, och med allt annat som sker kanske kvinnan inte ens märker bristningen förrän efteråt. Tredje- och fjärdegradssprickor är djupare och kräver noggrann ihopsyning och omvårdnad efteråt. I vissa fall kan läkaren eller barnmorskan göra ett kontrollerat klipp, en episiotomi, för att förhindra en värre bristning. Om bristningen tas hand om ordentligt läker även svårare skador på några veckor.
Den sista delen av förlossningen är moderkakans framfödande, med fortsatt värkarbete och kramper under ca en halvtimme. Men jämfört med vad mamman redan upplevt, och med lättnaden av att ha fött barnet, betraktas detta som en liten händelse. Dessa sista värkar hjälper också livmodern att börja dra ihop sig igen och sluta de blodkärl som tidigare försörjt barnet i magen.
Hur mycket smärta en kvinna upplever beror på både objektiva och subjektiva faktorer, såsom barnets storlek och position i bäckenet (om barnet ligger med ansiktet uppåt eller nedåt, föds med huvudet eller sätesbjudning), förlossningens hastighet, värkarnas styrka och mammans känslotillstånd, förberedelse, smärttröskel, trötthet och stödsystem. Komplikationer påverkar också upplevelsen.
Smärtlindring
Det finns flera alternativ för smärtlindring som inte bygger på medicinering. Exempel på sådana är avslappningsövningar, andningstekniker, akupunktur eller akupressur, massage, injektion av sterilt vatten under huden, värme- eller ispåsar, yoga, promenader, att byta position, använda pilates- eller förlossningsboll, dusch, vattenfödslar och stöd av partner eller doula.
Medicinsk hjälp är inte alltid nödvändig under förlossningen, och det kan finnas personliga, religiösa eller andra skäl att välja alternativ. Men många kvinnor har stor nytta av vad den moderna medicinen kan erbjuda. Medicinsk smärtlindring innefattar epiduralblockad, spinalbedövning, pudendusblockad, lustgas eller opioider. Varje metod har sina för- och nackdelar.
Smärta, och till och med rädsla för smärta, kan förvärra redan existerande sjukdomar som högt blodtryck samt hjärt- och lungsjukdomar.
Smärtupplevelse leder till ökad halt av kortisol – kroppens stresshormon. Konstant höga nivåer av kortisol kan vara skadligt, men stresshormonet har också en förbereddande roll för fostret inför livet utanför livmodern.
Det är ett personligt val om man vill använda epiduralbedövning, men den rekommenderas ofta om förlossningsläkaren befarar att akutsnitt kan bli nödvändigt, om mamman väntar tvillingar, om barnet är stort i förhållande till mammans bäcken eller om det finns andra komplikationer som kan kräva kirurgi.
Kvinnor som bestämt sig för detta brukar börja tänka på epiduralen när öppningen nått cirka 3 cm. Själva epiduralen ges från cirka 4–5 cm öppning.
Vad är en epidural?
Begreppet epidural syftar på ett område i ryggradskanalen. Ryggmärgen ligger mellan kotpelaren och de beniga utskott som skyddar den strax under huden. Ryggmärgen omges av nerver och annat vävnad, vars yttersta lager kallas dura mater. Epiduralrummet är det yttersta området av ryggkanalen, ovanpå dura mater.
Epiduralbedövning—or kort sagt epidural—injiceras i epiduralrummet för att blockera smärtsignaler från nedre delen av kroppen – nedre buken, ländryggen, bäckenområdet och benen. Dessa läkemedel är lokala bedövningsmedel, exempelvis bupivakain, kloroprokain eller lidokain. De ges ofta i kombination med läkemedel som fentanyl eller sufentanil för att minska mängden lokalbedövning som behövs.
Vanligaste metoden att ge epidural är genom en kateter som placeras i ländryggen. Detta utförs endast av en narkosläkare som kontrollerar dosen och övervakar din hälsa under processen. Först ges en lokalbedövning för att bedöva området, därefter används en grövre nål för att föra in katetern som får sitta kvar hela förlossningen och möjliggör tillförsel av läkemedel vid behov. De senaste tjugo åren har många sjukhus börjat erbjuda patientkontrollerad smärtlindring via dospump med mycket goda resultat.
Epidural ges endast på sjukhus där antiseptika och akututrustning finns nära till hands, därför är det inget alternativ vid hemförlossning, på förlossningskliniker eller vid vattenförlossning.
Epiduralen påverkar främst spinalnervrötterna och blockerar smärtimpulserna.
Även med epidural blockeras inte all känsel och viss smärta finns kvar. Detta ger den födande kvinnan tillräcklig känsel för att vara delaktig och känna när det är dags att krysta. Patientkontrollerade dospumpar gör att mängden läkemedel kan minimeras och effekten optimeras.
Spinalbedövning vs epidural
En liknande smärtlindringsmetod är spinalbedövning. Då injiceras bedövningen direkt i den durala säcken—membranet som omger ryggmärgen. Till skillnad från epiduralen kan endast en dos ges åt gången, alltså används ingen kateter.
Vid till exempel ett akut kejsarsnitt kan läkaren föreslå spinalbedövning eftersom den verkar direkt, men effekten håller i sig endast 2–3 timmar. Förstfödslar kan pågå så länge som 24 timmar, då är en kateter och kontinuerlig dosering bekvämare än upprepade injektioner.
Det finns inga betydande skillnader i dosering eller säkerhet mellan spinalbedövning och epidural. Epidural är populärare tack vare komforten. Vissa sjukhus erbjuder också en kombination av både spinal och epidural.
Fördelar
Epiduralbedövning lindrar smärtan utan att orsaka muskelsvaghet. Det innebär att du kan vila från smärtan men ändå vara aktiv och alert under förlossningen.
Epiduralbedövning är välstuderad och generellt sett säker. Smärtlindring under förlossning kan ge många positiva effekter för mamman och därigenom också för det nyfödda barnet. Det finns viss evidens för att lindrad risk för en traumatisk förlossning genom epidural även kan minska risken för förlossningsdepression.
Genom att minska de stressbetingade reaktionerna som tilltagande smärta ger upphov till, kan blodtryck och andning hållas normala. Detta är särskilt viktigt för kvinnor med existerande sjukdomstillstånd.
Nackdelar och möjliga biverkningar
Trots att epidural ibland kan förkorta öppningsskedet förlänger den ofta krystningsfasen, särskilt hos förstföderskor. Eftersom smärtlindringen sänker blodtrycket, kan det ibland sjunka för mycket under förlossningen. Då ges vätska för att stabilisera mammans (och därmed barnets) hjärtfrekvens.
Biverkningarna vid epidural är desamma som för andra lokalanestetika. De vanligaste rapporterade biverkningarna är:
- huvudvärk dagen efter när läkemedlet gått ur kroppen
- yrsel och illamående
- ömhet där katetern suttit
- domningar på ena sidan av kroppen
- feber och klåda
Epiduralen gör nedre delen av buken domnad, vilket kan försvåra att känna av och kontrollera blåsan. Effekten går oftast över efter ett dygn.
Om du väljer naturlig förlossning eller förlossning i vatten passar epidural inte dig. Förlossning kan bli lyckad utan smärtlindring. Valet är alltid ditt. Överväg dina alternativ och diskutera med din barnmorska, gynekolog eller förlossningsläkare för att hitta det som passar dig bäst!
Du kan spåra din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
