Missfall: vad det är och hur du hanterar det
Missfall, som ofta åtföljs av kraftiga blödningar och smärta, är den vanligaste formen av graviditetsförlust. Det sker före vecka 20 och drabbar 10–20 % av alla graviditeter. Det faktiska antalet är ännu högre eftersom många missfall sker så tidigt att kvinnan inte ens har hunnit upptäcka graviditeten. Beroende på situationen kan medicinsk eller kirurgisk behandling ibland vara nödvändig. Oftast påverkar inte ett missfall framtida graviditeter.
Även om missfall är vanligt kan det vara känslomässigt svårt att bearbeta, särskilt om graviditeten varit svår att uppnå och är efterlängtad. Om det händer dig är det viktigt att söka stöd både för dig själv och din partner – det är en viktig del av egenvård.
Missfall kan vara tidiga eller sena
Det finns två typer:
- Tidiga missfall påverkar mellan 10 och 15 % av graviditeterna och sker under graviditetens första trimester
- Sena missfall drabbar mindre än 1 % av graviditeter och sker under andra trimestern
Tidiga missfall är mycket vanliga. Det är vanligt att en kvinna får missfall innan hon ens vet om att hon är gravid.
Mellan 10 och 20 % av bekräftade graviditeter slutar med missfall inom de första 12 graviditetsveckorna.
Sena missfall, även kallat andra-trimester- eller mitt-trimester-förlust, avser missfall där fostret går förlorat mellan vecka 14 och 20 i graviditeten. Dessa är mycket ovanligare än tidiga missfall och känns ofta mer förödande, både känslomässigt och fysiskt.
Symtom
Blödning och vaginala småblödningar i början av graviditeten är vanliga och i åtminstone hälften av fallen finns ingen anledning till oro: graviditeten fortskrider som den ska. Smärta och kramper i buken eller nedre delen av ryggen kan också vara normala tecken på graviditet. Men dessa kan också vara ett tecken på missfall, så rådfråga alltid läkare för att vara säker.
Rosa flytning (vätska eller vävnad som passerar från slidan) är ett annat möjligt tecken på missfall.
Vid rosa flytning är det viktigt att kontakta läkare för att utesluta utomkvedshavandeskap, vilket kan utgöra en fara för moderns liv. Detta tillstånd är ovanligt, men betydligt farligare än missfall. Tidig upptäckt räddar liv.
En ultraljudsundersökning kan utesluta utomkvedshavandeskap. Om allt är bra kan samma undersökning ofta låta föräldrar höra fostrets hjärtslag från cirka graviditetsvecka sju.
Varför sker missfall?
Tidiga missfall beror oftast på att embryot inte utvecklas som det ska. Kromosomavvikelser tros vara den vanligaste orsaken. Dessa förändringar uppstår oftast av en slump och återkommer normalt inte.
Kromosomavvikelser kan leda till:
- Blighted ovum (eller anembryonisk graviditet)—ett befruktat ägg implanterar sig i livmodern men utvecklas inte till ett embryo. Detta tros vara orsaken till ungefär vartannat missfall under första trimestern; kroppen avbryter utvecklingen för att den upptäcker att något är fel
- Intrauterin fosterdöd—ett embryo bildas men utvecklas inte vidare utan dör innan några symtom på missfall uppträder
- Molagraviditet (eller hydatidiform mola)—båda uppsättningarna kromosomer kommer från pappan, eller partiell molagraviditet—pappan ger två kromosomuppsättningar men mammans kromosomer är också kvar. Båda tillstånden är kopplade till onormal tillväxt av moderkakan och avsaknad av fosterutveckling. Detta kan orsaka allvarliga komplikationer, inklusive en ovanlig form av cancer, och kräver tidig behandling.
I vissa fall kan dålig hälsa hos modern öka risken för missfall. Om den blivande mamman har okontrollerad diabetes, problem med sköldkörteln, hormonrubbningar, allvarlig infektion eller problem med livmoderhalsen kan det leda till missfall.
Sena missfall beror oftast på en morfologisk avvikelse i livmodern – en missbildning som förhindrar att embryot utvecklas normalt. Exempelvis kan livmodern ha en ovanlig form som gör graviditeten svårare. Sådana avvikelser kan ibland korrigeras kirurgiskt, men det är inte alltid nödvändigt, och för- och nackdelar behöver övervägas.
Risken för missfall vid 35 års ålder är cirka 20 %; vid 40 år är risken cirka 40 %; och vid 45 år och uppåt är den 80 %.
Sena missfall kan också utlösas av vissa levnadsvanor, som rökning, passiv rökning, alkohol-, drogkonsumtion, överdriven användning av koffein eller fetma. Levnadsvanor går ofta att påverka för att minska risken.
Miljöfaktorer som påverkar risken för missfall inkluderar exponering för farliga kemikalier som tungmetaller, kvicksilver, lösningsmedel, lacknafta eller bekämpningsmedel. Ta reda på om några av dessa ämnen förekommer i ditt hem eller på din arbetsplats för att kunna undvika kontakt.
Vad orsakar inte missfall
Vanliga aktiviteter som dessa orsakar inte missfall:
- träning, även högintensiv såsom löpning eller cykling
- samlag
- arbete, så länge du inte utsätts för skadliga kemikalier eller andra farliga miljöfaktorer
Vad händer efteråt
I de flesta fall klarar kroppen att själv genomföra missfallet. Blödningen pågår vanligtvis i 7–10 dagar och har helt upphört efter två till tre veckor. Under tiden, stanna hemma och ta det lugnt, använd smärtstillande vid behov, och umgås gärna med vänner som kan stötta dig tills du är återställd.
Din läkare kan be dig att göra ett graviditetstest hemma för att bekräfta att graviditeten är över. Gör ett uppföljningsbesök hos din läkare för att försäkra dig om att kroppen återhämtar sig som den ska.
Ett ofullständigt missfall kan åtgärdas med ett mindre kirurgiskt ingrepp eller läkemedelsbehandling. Ingen av metoderna påverkar fertiliteten i framtiden.
Vissa källor nämner en tredje möjlighet – avvaktande behandling, alltså att kroppen själv gör sig av med resterna. Men denna metod kan öka risken för framtida blödande missfall och rekommenderas inte längre.
Att bli gravid igen
De flesta kvinnor får tillbaka mensen inom fyra till sex veckor efter ett missfall. Dag 1 i den nya cykeln räknas från första blödningsdagen vid missfallet.
Det kan ta några cykler innan mensen stabiliseras, eftersom hormonbalansen behöver återställas efter graviditetsförlust. Om mensen varit oregelbunden före graviditeten är det troligt att den fortsätter vara oregelbunden.
En oregelbunden cykel kan göra det svårare att hålla koll på ägglossningen, men det är möjligt att bli gravid igen redan under de första cyklerna efter missfallet – eller så fort du (och din partner) är redo.
Vid upprepade missfall (tre eller fler i rad) rekommenderas det att du försöker hitta möjliga riskfaktorer och förebygga eller behandla dem.
Ofta kan du inte göra något för att förhindra missfall. Fokusera på att ta hand om dig själv:
- undvik riskfaktorer (rökning, alkohol, droger)
- begränsa ditt koffeinintag
- ät näringsrikt
- fråga din läkare om bästa tillskotten för gravida
- har du kronisk sjukdom, samarbeta med vården för att hålla den under kontroll
Så bearbetar du graviditetsförlust
Oavsett om missfallet sker tidigt eller sent kan det orsaka djup sorg. Kvinnor kan känna orättfärdig skuld, förlust och sorg. Män drabbas även de och känner sig ofta skyldiga. Prata med varandra.
Den som upplever graviditetsförlust går ofta igenom flera stadier av sorg:
- chock och förnekelse
- skuld och ilska
- depression och förtvivlan
- acceptans
Det kan vara mycket svårt att prata öppet om missfall då det ofta är förenat med ouppfyllda drömmar och känslor av misslyckande. Att dela dessa tunga känslor med din partner eller närstående kan hjälpa dig att bearbeta sorgen och hitta tillbaka till livsglädjen.
Eftersom så många kvinnor drabbas av missfall minst en gång under sina fertila år kan det vara värdefullt att dela erfarenheterna med någon som varit med om samma sak.
Men vi har alla olika historier, förutsättningar och behov. Ibland känns det som att vänner bara ger ytlig tröst. När även välmenande vänner inte vet hur de ska hjälpa dig vidare, kan en erfaren terapeut hjälpa dig att arbeta igenom sorgen så du kan släppa taget när du är redo.
Du kan följa din menstruation med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
