New! Sign in to manage your account, view your records, download reports (PDF/CSV), and view your backups. Sign in here!
Share this article:

Äggstocksinflammation: Orsaker, symtom och behandlingsalternativ

Vad händer när en eller båda äggstockarna blir inflammerade? Vilket är det bästa sättet att diagnostisera och behandla äggstocksinflammation? Vår djupgående bloggpost beskriver symtomen och konsekvenserna av detta ovanliga men farliga tillstånd, samt förklarar vad du ska göra om du märker av dem hos dig själv.

En guide till äggstocksinflammation: Diagnos och behandling av denna luriga sjukdom

Äggstockarna betraktas som primära fortplantningsorgan för kvinnor, likt testiklarna för män. Dessa två små, mandelformade körtlar är placerade till övre höger och vänster om livmodern, upphängda med ledband strax under äggledarna. Äggstockarnas två huvuduppgifter är att producera, lagra och frigöra oocyter, alltså mänskliga äggceller, samt att producera könshormoner östrogen, progesteron och små mängder androgener.

Mer om äggstockarna och deras funktion

Vid födseln innehåller en flickas äggstockar omkring två miljoner oocyter—alla ägg hon någonsin kommer att producera. När puberteten nås, vanligtvis mellan 10 och 15 års ålder, har antalet sjunkit till cirka 400 000 omogna äggceller. Vid puberteten börjar äggstockarna producera olika mängder hormoner under varje månad, vilket skapar en menstruationscykel.

Vid mitten av cykeln—ägglossningen—släpper den ena eller andra äggstocken ett ägg (ibland flera) som har mognat som svar på follikelstimulerande hormon, FSH. Ägget släpps till öppningen av motsvarande äggledare där det kan färdas till livmodern och eventuellt befruktas om spermier finns närvarande.

Kvinnans fertila liv pågår från puberteten till klimakteriet, i genomsnitt 35 till 37 år. Varje månad börjar flera folliklar mogna, men vanligtvis utvecklas endast en dominant follikel fullt ut och släpper ett ägg. De övriga folliklarna krymper och försvinner i en process kallad follikelatresia. Av alla oocyter som finns vid puberteten får färre än 450 möjligheten att befruktas.

En kvinnas reproduktiva resa sträcker sig från pubertet till klimakterium


Klimakteriet markerar slutet på kvinnans fortplantningsliv. När du har gått minst 12 månader utan menstruation har du officiellt nått klimakteriet. Övergången till detta tillstånd, eller perimenopaus, börjar oftast tidigare, mellan 45 och 55 års ålder. Detta är en period med värmevallningar, sömnproblem, oregelbundna blödningar och humörsvängningar—alltså normala symptom på kroppens anpassning till förändrad hormonproduktion.

Vid klimakteriet återstår vanligtvis omkring 1000 ägg i äggstockarna. Till skillnad från omogna oocyter som återabsorberas i kroppen, eller obefruktade ägg som stöts ut med menstruationsblodet, så skrumpnar och dör de ägg som återstår efter klimakteriet inne i äggstockarna när de slutar att vara fertila.

Vad är äggstocksinflammation?

Äggstocksinflammation, även kallad ooforit, är när en eller båda äggstockarna blir inflammerade. Det är ett ovanligt tillstånd som oftast uppstår till följd av en infektion som tagit sig in i kroppen genom kirurgiska ingrepp i bäckenområdet. Om äggstocksinflammation inte behandlas kan det sprida sig till andra organ och orsaka allvarliga komplikationer, så det måste behandlas omgående.

Vilka är symptomen på inflammerade äggstockar?

Det kan vara svårt att känna igen symptomen på ooforit eftersom de påminner om många andra tillstånd.

Symtom på äggstocksinflammation inkluderar:

  • dov värk på ena eller båda sidor av buken
  • obehag i nedre delen av buken
  • feber
  • flytningar från slidan

Eftersom tillståndet är så ovanligt kan din läkare misstänka att symtomen orsakas av något annat, som bäckeninflammation (PID), en könssjukdom (STI), missfall, dysmenorré (smärtsamma menstruationer) eller någon annan relaterad åkomma.

Om du upplever ovanstående symtom utan koppling till din menstruationscykel är det viktigt att reagera snabbt och söka vård omgående. En obehandlad könssjukdom eller ett missfall som gått förbi kan leda till äggstocksinflammation, och obehandlad inflammation kan sprida sig till andra organ och orsaka blodförgiftning.

Orsaker till äggstocksinflammation

Äggstocksinflammation uppstår sällan utan en tidigare infektion, skada eller autoimmun reaktion. Nedan listas de vanligaste orsakerna till tillståndet.

Infektion

Bakterie- eller virusinfektioner är den vanligaste orsaken till ooforit. Om de inte behandlas kan könssjukdomar såsom klamydia och gonorré sprida sig till äggstockarna och andra fortplantningsorgan.

Ta hand om dig själv och din partner genom att ha säkert sex och testa dig regelbundet för STI. Mellan 45% och 77% av alla klamydia- och gonorréfall är asymptomatiska—du har blivit smittad utan att känna några symtom. Att inte känna symtom innebär inte att du är opåverkad av sjukdomen. Obehandlad infektion kan ge komplikationer och du kan sprida infektionen utan att veta om det.

Autoimmun reaktion

Ibland angriper kroppens immunförsvar av misstag friska celler som felaktigt uppfattas som ett hot. Om immuncellerna riktas mot äggstockarna kan detta orsaka ooforit.

Vad kan du förvänta dig om du har symtom på äggstocksinflammation?

Om du misstänker att du har inflammation i äggstockarna kan läkaren utföra olika tester för att bekräfta diagnosen och ge dig rätt behandling. De vanligaste undersökningarna inkluderar:

  • Sjukdomshistoria: Din läkare eller gynekolog börjar oftast med att fråga om dina symtom, inklusive vilken typ av smärta eller obehag du upplever, var du känner den och när det började. De vill också veta om din menscykel, sexliv, eventuella nyliga sjukdomar eller infektioner och andra faktorer som kan öka risken för äggstocksinflammation.
  • Kroppslig undersökning: En undersökning kan inkludera att läkaren trycker på magen för att leta efter ömhet eller svullnad. Hen kan även göra en invärtes gynekologisk undersökning för att bedöma äggstockarna, livmodern och äggledarna.
  • Ultraljud av bäckenet: Ultraljud är en säker, icke-invasiv metod som ger diagnostiska bilder av mjukdelar i realtid. Ett ultraljud av äggstockarna och de andra fortplantningsorganen kan hjälpa läkaren att upptäcka inflammation eller andra problem som cystor eller abscesser.
  • Provtagning med tops: Om det finns misstanke om STI kan läkaren ta prov med tops för att påvisa specifika patogener, exempelvis klamydia eller gonorrébakterier.
  • Blodprov: Blodprov kan visa tecken på infektion och identifiera det specifika virus eller den bakterie som orsakar problemet. Blodprov används också för att screena efter sjukdomar som HIV, syfilis, hepatit B och C samt andra vanliga STI.

Hur behandlas äggstocksinflammation?

Behandlingen av äggstocksinflammation beror på infektionens grundorsak.

Några läkemedel din läkare kan ordinera inkluderar:

  • Antibiotika: Om inflammationen orsakats av en bakteriell infektion som klamydia eller gonorré är den vanligaste behandlingen en antibiotikakur. Vilket läkemedel som ordineras beror på vilken bakterie som orsakar inflammationen. Vanliga antibiotika är Zithromax (azitromycin), Vibramycin (doxycyklin) och Rocephin (ceftriaxon).
  • Antivirala läkemedel: Om inflammationen orsakats av en virusinfektion ordinerar läkaren ett antiviralt läkemedel som bekämpar det aktuella viruset.
  • Immunhämmande läkemedel: Om inflammationen orsakats av autoimmun ooforit kan behandlingen omfatta läkemedel som dämpar immunförsvaret för att minska kroppens reaktion och sänka inflammationen.

Hur lång behandlingstiden blir beror på både grundorsaken och inflammationens svårighetsgrad. En bakteriell infektion kan ta flera veckor att bli av med, medan en virusinfektion ofta läker ut på några dagar. Behandling av autoimmuna tillstånd är mer komplicerat eftersom orsaken inte är helt känd. Även om vi inte har något botemedel, kan symtomen ofta lindras framgångsrikt med läkemedel och små livsstilsförändringar.

Håll vätskebalansen och vila mycket under läkningen. Att lägga en värmedyna eller varmvattenflaska mot magen kan lindra obehaget. Din läkare kan även rekommendera smärtstillande läkemedel som stöd under behandlingen.

Relaterade frågor

Är äggstocksinflammation detsamma som PID?

Bäckeninflammation är en inflammation i ett eller flera organ i bäckenregionen. PID kan påverka livmodern, äggstockarna, livmoderhalsen och äggledarna. Äggstocksinflammation kan vara en del av PID, men när det bara är äggstockarna som är drabbade kallas det ooforit.

Advertisement


Kan äggstockarna dö av äggstocksinflammation?

Syrebrist är kanske inte det första vi tänker på vid inflammation, men det finns ett samband. Inflammerad vävnad har lägre än normal syrehalt och hypoxi kan leda till inflammation. Alla organ behöver syre för att fungera. Hur länge ett organ klarar sig utan syre varierar, men en person med ooforit kan återhämta sig helt om behandling ges i tid.

Vad är äggstocksvridning?

Äggstocksvridning är dock något annat. Det sker när ledbandet som håller upp äggstocken snor sig—ofta på grund av en obalans orsakad av en äggstockscysta. Det snurrade ledbandet klämmer av blodkärlen som förser äggstocken med blod och syre. När detta sker är det ett kirurgiskt akutfall. Problemet måste åtgärdas direkt, och om äggstocken är alltför skadad tas den bort (ooforektomi).

Äggstocksvridning är mycket ovanligt och kan inte förväxlas med inflammation. Smärtan kommer plötsligt och blir snabbt outhärdlig.

Avslutande ord

Äggstocksinflammation är ett allvarligt tillstånd som inte går över av sig själv och kan orsaka farliga komplikationer om det inte behandlas. Om du har dov buksmärta som inte är relaterad till din mens och som pågår mer än en dag eller två, i kombination med obehag och/eller feber, sök vård omgående.

Även om det inte visar sig vara äggstocksinflammation kan det vara tecken på en könssjukdom som i sin tur kan ge inflammation i dina bäckenorgan. Ta det säkra före det osäkra och skydda dig själv.

Ladda ner WomanLog nu:

Ladda ner på App Store

Skaffa den på Google Play

Share this article:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12649059/
https://www.usz.ch/en/clinic/gynecology/service/ovarian-inflammation-treatment/
https://www.sciencedirect.com/topics/pharmacology-toxicology-and-pharmaceutical-science/ovary-inflammation
https://www.nhs.uk/conditions/pelvic-inflammatory-disease-pid/
https://ntp.niehs.nih.gov/atlas/nnl/reproductive-system-female/ovary/Inflammation
https://www.yourhormones.info/glands/ovaries/
Advertisement


Hjärndimma är en vanlig känsla som kan drabba vem som helst på grund av sömnbrist, vissa läkemedel eller utmattning efter tung fysisk aktivitet. Men många menstruerande kvinnor upplever hjärndimma precis innan mensen, och ibland är symptomen så intensiva att de stör vardagen.
Toxiskt chocksyndrom är en akut, potentiellt livshotande infektion orsakad av stafylokocker eller streptokocker. Båda bakterietyperna kan leva harmlöst på din hud samt i näsa och mun—det är när de förökar sig inuti kroppen som problem uppstår. Tillståndet kopplas ofta till användning av mycket absorberande tamponger under menstruation.
Visste du att en täppt näsa inte bara är ett symptom på förkylning eller hösnuva? Blåser du ständigt näsan, använder nässpray och sitter vid luftfuktaren utan någon märkbar effekt? Då bör du läsa vidare. I den här artikeln berättar vi om de åtta vanligaste orsakerna till nästäppa och hur du kan behandla dem.