Antidepressiva
Miljontals människor världen över använder antidepressiva medel för att hantera depression, ångest och andra humörstörningar. Även om de inte botar åkomman kan rätt antidepressivt läkemedel vara otroligt hjälpsamt för att lindra symtomen.
Den primära funktionen för antidepressiva är att återställa en sund neurokemisk balans i din hjärna. Antidepressiva har hjälpt miljontals kvinnor, men precis som många läkemedel innebär de en risk för biverkningar.
Depression
Mental hälsa är minst lika viktig som fysisk hälsa. Mental hälsa tas ofta inte på lika stort allvar, och personer som lider av psykisk ohälsa blir ofta stigmatiserade. Det gör att kunskapen om psykiska tillstånd är låg i samhället, vilket gör dem svårare att identifiera, särskilt eftersom symtomen inte alltid är enkla att känna igen. Många lever därför längre med problem de inte vet går att behandla.
Depression är en humörstörning som kan drabba vem som helst. De flesta har känt sig djupt ledsna eller sörjande någon gång, men det är inte detsamma som depression. Depression är en ihållande känsla av tomhet eller sorg som kan vara förödande. Det är inget man kan tänka bort med en positiv inställning – det är en verklig sjukdom som kräver behandling.
Klinisk depression kan kategoriseras som lindrig, måttlig eller svår. De bakomliggande orsakerna är inte fullt kartlagda, men det är tydligt att depression hänger samman med kemisk obalans i hjärnan och kan utlösas av stora förändringar, förluster eller trauman.
Symtom på depression är bland annat ledsamhet, domningar, tomhet, trötthet, känslor av värdelöshet, lättirritation, ångest och brist på intresse för vardagliga aktiviteter såsom sömn, mat, arbete samt fysisk och sexuell aktivitet. Vid allvarliga fall kan självmordstankar uppstå och vissa försöker ta sitt eget liv.
Typer av antidepressiva
Antidepressiva används ofta mot depression men ges också vid andra tillstånd som tvångssyndrom (OCD), generaliserad ångest, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och kronisk smärta. Kortfattat balanserar dessa läkemedel nivåerna av signalsubstanser – kemikalier som är avgörande för normal hjärnfunktion. Trots att de ofta fungerar väl är verkningsmekanismerna för antidepressiva ännu inte helt klarlagda ens efter flera decennier.
Antidepressiva delas in i fem huvudgrupper:
- Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) – används mot depression, ångestsyndrom, ADHD och OCD genom att öka serotoninnivåerna.
- Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) – används främst mot depression genom att blockera återupptaget av serotonin i hjärnan.
- Tricykliska antidepressiva (TCA) – används mot depression, vissa ångestsyndrom och fibromyalgi.
- Monoaminoxidashämmare (MAOI) – används vid depression och humörstörningar genom att hjälpa hjärnan att bryta ner serotonin.
- Noradrenerga och specifika serotonerga antidepressiva (NaSSA) – används mot humör- och personlighetsstörningar samt depression genom att blockera serotonerga receptorer.
Biverkningar
Antidepressiva åtföljs ofta av vissa biverkningar medan kroppen vänjer sig. Symtomen brukar försvinna efter några veckor. Allvarlighetsgraden varierar mellan personer och mellan olika läkemedel. De vanligaste biverkningarna är:
Sexuell dysfunktion
De flesta antidepressiva verkar lugnande, men samma mekanismer påverkar din förmåga att reagera på sexuella stimuli. Sexuell dysfunktion är vanligt vid användning av antidepressiva hos både män och kvinnor, men kvinnor drabbas oftare. Det kan handla om svårighet att få orgasm, torra slemhinnor i underlivet och erektionsproblem.
Kvinnor som vill bli gravida bör vara försiktiga när de använder antidepressiva eftersom en del typer kan orsaka fosterskador.
Viktförändringar
Många får viktuppgång vid behandling med antidepressiva eftersom medicinen kan minska natriumhalten i blodet. Låga natriumnivåer ökar suget efter salt och kaloririk mat. Samtidigt kan biverkningar som illamående och kräkningar leda till minskat kaloriintag och viktnedgång. Båda tillstånden bör tas på allvar eftersom brist på natrium kan leda till hyponatremi (farligt låg natriumhalt i blodet) och viktnedgång kan orsaka undernäring samt störa ätande och matsmältning.
Sömnsvårigheter och trötthet
Vid insättning av antidepressiva behöver hjärnans signalsubstanser tid för att anpassa sig. Detta kan ibland orsaka sömnproblem och sömnbrist, vilket påverkar koncentration, minne, humörreglering och reaktionsförmåga negativt. Om sömnstörningarna kvarstår kan du behöva byta antidepressiv behandling.
Yrsel och trötthet
Kemiska förändringar i hjärnan kan göra att du känner dig yr och dåsig av antidepressiva. Läkemedlen kan sänka blodtrycket och orsaka yrsel.
Självmordstankar
Hos en person med etablerad självmordstendens kan ökad energi och motivation till följd av antidepressiva göra det lättare att agera på självmordstankar om de känslomässiga behoven inte tillgodoses. Det är en av flera anledningar till att det är viktigt att noggrant utvärdera den mentala hälsan innan medicinering påbörjas.
Andra vanliga biverkningar är svettningar, muntorrhet, darrningar, huvudvärk, ångest, hjärtklappning, utslag, förstoppning, dimsyn och diabetes. Om du börjar använda antidepressiva, följ noga upp ditt beteende och symtom från första dagen och informera din vårdgivare om eventuella förändringar. Det är svårt när du själv är den som mår dåligt. Flera appar kan påminna dig om att registrera ditt humör vid bestämda tidpunkter. Det kan kännas meningslöst i stunden, men med tiden kan du se mönster du annars hade missat. En vän eller en familjemedlem kan hjälpa dig de första veckorna—det är svårt att veta hur man stöttar någon som känner sig hjälplös, men konkreta uppgifter är ofta uppskattade av dem som vill hjälpa till.
Att begränsa biverkningar av antidepressiva
Svåra biverkningar är ovanliga, men den första medicin din läkare skriver ut kanske inte är den bästa för dig. När du provar ut antidepressiva kan det ta några försök innan du hittar ett läkemedel du är nöjd med. Vissa personer har ingen nytta av antidepressiva överhuvudtaget.
Om du inte får lättnad från biverkningarna de första veckorna finns det flera åtgärder du kan ta för att mildra dem.
Byta läkemedel
Det finns inget antidepressivt läkemedel som passar alla. Varje kvinna reagerar olika på olika preparat. Det är viktigt att ge den medicinen du fått tillräckligt med tid att verka – oftast cirka 2 veckor – innan du beslutar om byte. Lindriga biverkningar brukar gå över efter en tid.
Justering av dosering
Om biverkningarna stör din vardag, eller om du inte tycker dina antidepressiva förbättrar din psykiska hälsa, diskutera dosen med läkaren. En lägre dos kan lindra biverkningar, medan en högre dos kan ge bättre effekt.
Tidpunkt för intag
Ibland kan det hjälpa att ta läkemedlet vid bestämda tidpunkter. Om du blir trött av din medicin, testa att ta den strax före läggdags. Om du får illamående kan det lindras med mat (förutsatt att maten inte samverkar negativt med läkemedlet).
Undvika vissa ämnen
Var uppmärksam på ämnen som kan förvärra symtom, till exempel alkohol och tobak, eftersom de kan bidra till yrsel eller illamående.
Andra sätt att behandla depression
Antidepressiva spelar idag en stor roll i behandlingen av depression, men de är inte den enda lösningen. Vissa kan inte använda antidepressiva eller vill hellre prova andra behandlingsformer.
Mental och fysisk hälsa hänger samman mer än många tror. Sådant vi ofta ser som fysiskt – till exempel kosten – påverkar även vårt psykiska mående, och tvärtom. Det betyder inte att depression orsakas av dålig kost, utan snarare att rätt näringsstatus ökar kvinnans förutsättningar att ta sig igenom sjukdomen. Vissa livsmedel har kopplats till sänkta serotoninnivåer och nedstämdhet, medan andra ökar välmåendet. Motion kan också höja serotoninet. Både kost och fysisk aktivitet bör vägas in vid val av behandling.
Samtal med en professionell terapeut kan vara till hjälp vid depression. Oavsett om det handlar om negativa tankemönster eller långvariga trauman kan insikter om hur man gör hjärnan till en snällare plats göra stor skillnad. Terapi botar inte depression, men kan bidra till ett tillfrisknande, särskilt i kombination med andra åtgärder (antidepressiva, kost, motion, minskad stress osv.). Om du inte vet var du ska vända dig eller vilken behandling som passar just dig kan du fråga din vårdgivare om råd. Även att hitta en terapeut som passar dig är ibland en fråga om att pröva sig fram. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat god effekt vid akut depression och syftar till att granska och förändra destruktiva tankemönster.
Även om vi kan ana att andra sinnestillstånd är möjliga upplevs nuet ofta som evigt. I ett depressivt tillstånd kan det kännas omöjligt att be om hjälp, eller ens ta sig ur sängen. Ändå kan lågtröskelaktiviteter – små steg – försiktigt leda kvinnan mot en lättnad från det psykiska och känslomässiga lidandet. Sådant som för dig utanför dig själv, till exempel att hjälpa andra, föra en tacksamhetsdagbok eller meditation, kan hjälpa vissa – särskilt om du betraktar det som en regelbunden övning.
Att be om hjälp när du behöver det är ingen svaghet. Det finns ingen människa på jorden som aldrig behövt hjälp. Ju lyckligare kvinnor är, desto mer har de att ge – att satsa på sitt eget välmående gynnar både kvinnan själv och hennes omgivning.
Du kan spåra din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
