Känna igen och återhämta sig från ätstörningar
Mat är en nödvändighet i våra liv. Den ger oss energi och näring till våra kroppar. Men ibland tar det som borde ge oss vitalitet istället kraften ifrån oss. Personer med ätstörningar använder maten som ett stöd för att hantera negativa eller överväldigande känslor tills deras relation till maten blir ohälsosam.
En ätstörning är ett psykiskt hälsotillstånd där en person använder mat eller utvecklar skadliga matvanor för att hantera sina känslor. Ätstörningar kan vara allvarliga och livshotande. De påverkar så mycket som 9% av världens befolkning, där kvinnor, tonåringar och HBTQ-personer är mest utsatta.
Ätstörningar
Ätstörningar (ED) finns i många olika former. Det är vanligt att tro att personer med ätstörningar begränsar mängden mat de äter, men så är inte alltid fallet.
Ätstörningar kan leda till undernäring, mag- och tarmproblem och i allvarliga fall självmord eller självskadande beteende. I denna artikel går vi igenom de vanligaste ätstörningarna och ger tips på hur du kan söka hjälp om du eller någon du känner lider av en ätstörning.
Vilka är de vanligaste ätstörningarna?
Anorexia nervosa är en välkänd ätstörning som påverkar tusentals människor världen över. En person som lider av anorexia nervosa brukar begränsa sitt matintag, fasta ofta och överträna eller försöka göra sig av med maten på andra sätt, som att ständigt använda laxermedel och vätskedrivande medel eller kräkas. Hon tenderar att vara smalare än andra i samma ålder, sakna energi och ser ofta sjuk ut.
Kvinnor med anorexia nervosa upplever sig själva som för tjocka, oavsett hur underviktiga de är. De använder mat och träning för att straffa och kontrollera sig själva. Dessa kvinnor har ofta också svårt att äta offentligt och försöker kontrollera sin omgivning genom att övervaka vad som intas i kroppen.
Bulimia nervosa
Personer som lider av bulimia nervosa är också mycket medvetna om sitt kaloriintag, men till skillnad från anorexia nervosa har bulimiker ofta en normal kroppsvikt. Sjukdomen visar sig i perioder av hetsätning följt av någon form av kompensation, som tvångskränkningar, användning av laxermedel, lavemang eller överdriven träning.
Bulimiker äter ofta så mycket att magen inte kan smälta all mat och kvinnan börjar må illa. Ofta hetsäter hon sådant hon annars skulle ha undvikit.
Känsloätande
Även om de två första ätstörningarna är mer välkända, tros känsloätande vara det vanligaste tillståndet. Det innebär att en person som är känslomässigt överväldigad hanterar sina negativa känslor genom mat. Kvinnan som lider av känsloätande äter ofta mycket stora mängder mat under en kort tid. Till skillnad från bulimi eller anorexi försöker känsloätare inte bli av med maten de konsumerar. Däremot kan hon känna skuld, skam och andra negativa känslor efter ett hetsätande.
Känsloätare löper större risk att bli överviktiga och använder mat som tröst eller belöning när hon är ledsen, stressad eller har överväldigande känslor.
Ruminationsstörning
Ruminationsstörning är ett tillstånd där en person äter och sedan spyr upp maginnehållet efter en stund (oftast efter cirka 30 minuter). Även om kräkningen ofta är frivillig vid ruminationsstörning kan andra tillstånd, som gastroesofagal refluxsjukdom (GERD) och gastropares, leda till ofrivillig uppstötning. När ruminering sker bryts inte maten i magen ner ordentligt. Kvinnan kan svälja ner eller spotta ut maten igen. Oavsett vilket kan ruminationsstörning leda till undernäring, låg vikt och mag- tarmbesvär.
Vad orsakar ätstörningar?
Det finns ingen enskild anledning till att vissa utvecklar ätstörningar. Oftast samverkar flera faktorer som gör att en person får en ohälsosam relation till mat och en negativ kroppsbild.
Några av de vanligaste orsakerna är:
- genetik—personer vars föräldrar har lidit av ätstörningar löper ökad risk
- psykisk ohälsa—en ätstörning är ett psykiskt tillstånd men förekommer ofta tillsammans med andra psykiska besvär som depression, ångest eller posttraumatisk stress
- samhälleligt tryck—om en person växer upp i en miljö där bara vissa kroppstyper accepteras och hyllas och där mat förknippas med skuld, ökar risken för skadliga matvanor
- dålig kroppsbild—om någon har blivit kritiserad och mobbad för sin vikt eller kropp strävar hon ofta efter orealistiska skönhetsideal
Vilka är tecknen på att du eller någon annan har en ätstörning?
Det kan vara svårt att upptäcka om någon har en ätstörning eftersom hon ofta behåller normal vikt och ser frisk ut. Du kan även själv drabbas av en ätstörning utan att veta om det. Även om varje fall är unikt finns vissa beteenden som indikerar risk för ätstörning.
- att begränsa matintaget
- undvika att äta bland andra
- tvångsmässig kaloriräkning
- kräkas efter måltider
- känna skuld eller skam efter att ha ätit (förbjuden) mat
- klaga på och oroa sig över kroppens form och vikt
- springa till toaletten strax efter mat
- större viktnedgång
- humörsvängningar, annan psykisk ohälsa (t.ex. ångest, depression, PTSD, tvångssyndrom)
- överätande, äta stora mängder mat snabbt
- försöka kontrollera kroppens utseende
- överträning eller använda träning som straff för överätande eller ursäkt för att kunna äta mer
Farorna med ätstörningar
Ätstörningar är den näst farligaste psykiska sjukdomen. Endast opioidöverdos har högre dödlighet. Kvinnor med ätstörningar riskerar farliga fysiska sjukdomar, självskada och självmord. Andra risker med ätstörningar inkluderar:
- undernäring
- minskad benmassa
- organfel
- anemi
- ofruktsamhet (läs mer om hur din kost påverkar din kropp och menscykel)
- hormonella problem
- håravfall
- inflammerad hals, svullna spottkörtlar, sliten emalj, karies, sura uppstötningar, tarmirritation och uttorkning om kvinnan kräker eller använder laxermedel
Vad kan du göra för att läka från en ätstörning?
Varje ätstörning är unik och behandlingarna likaså. Men de flesta ätstörningar har psykologiska rötter. Om du misstänker att du eller någon du känner har en ätstörning, sök hjälp direkt. Det första steget är att säkerställa att den drabbades vitala funktioner inte är påverkade. Om de är det behöver en vårdgivare ge medicinsk behandling för att återställa mineral- och vitaminnivåer.
Det andra och mycket viktiga steget är terapi. Oavsett om du väljer individuell terapi eller gruppterapi är det avgörande att analysera orsakerna bakom skadliga matvanor och en förvrängd kroppsbild. Terapi kan hjälpa dig att hitta inre harmoni och hitta sundare sätt att hantera känslor. Precis som med andra psykiska sjukdomar tar det tid att återhämta sig från en ätstörning. Ibland kan det ta hela livet. Att lära sig hantera sina känslor och att utveckla sunda matvanor är vägen mot ett lyckligare och friskare liv.
Du kan spåra din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
