Att svettas är en naturlig kroppsfunktion – vi alla svettas oavsett ålder, kön eller hur fysiskt aktiva vi är. Ibland märker vi förändringar i hur mycket vi svettas eller hur vårt svett luktar. Det finns orsaker till dessa förändringar.
Att svettas, eller perspiration, är kroppens naturliga kylningsmekanism: kroppstemperaturen sjunker när svettdroppar uppstår på huden och avdunstar.
Att svettas är också ett sätt för kroppen att rena sig från gifter. Hur mycket vi svettas och hur vårt svett luktar kan ge oss ledtrådar om vad kroppen går igenom.
Vi börjar känna hur vi svettas när vätskeförlusten överstiger en halv liter. Det märks särskilt vid hög värme, i bastun eller under fysisk aktivitet. När vi tränar producerar musklerna mycket värme, vilket triggar kroppen att svettas.
Förutom värme är stress en annan vanlig orsak till svettningar. Vi svettas i stressiga situationer och vissa kroppsdelar tenderar att svettas mer än andra – ansikte, handflator, nacke, armhålor, handleder och fötter.
Svettprocessen styrs av sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Svett släpps ut från två typer av körtlar: ekkrina och apokrina körtlar.
Svett som har varit kvar på huden ett tag får en obehaglig lukt eftersom det kommer i kontakt med bakterier som lever på huden. Ju längre svettet stannar, desto starkare luktar du.
Ibland kan ditt svett tyckas lukta starkare än vanligt. Detta kan bero på olika saker, men den vanligaste orsaken är maten vi äter. Ju mer smakrik maten är (kryddor, lök, vitlök osv.), desto kraftigare luktar svettet.
Svettens vätskeinnehåll kommer från blodplasma – en färglös vätska där röda och vita blodkroppar, salt och annat är suspenderat. Om maten vi äter innehåller vattenlösliga aromatiska ämnen tas dessa också upp i våra kroppsvätskor. Det mesta av vätskan som lämnar kroppen utsöndras via njurarna som urin, resten släpps ut genom huden som svett.
Vissa källor anger att intag av kött och annat animaliskt protein gör att svetten luktar starkare. Andra livsmedel som påverkar svettens doft är kål, ost, kaffe, choklad, citroner och alkohol. Alkohol förändrar inte bara svettens doft, utan ökar även mängden svett vi producerar. Vissa mediciner ger svett en medicinsk lukt som försvinner när du slutar ta dem.
Förutom mat och läkemedel spelar även vitaminer en roll för svettens lukt. B-vitaminet kolin kan orsaka en fiskliknande lukt och ett överskott av B-1, tiamin, kan ge både svett och urin en stark lukt. En av de vanligaste biverkningarna av överdos av selentillskott är vitlökslukt i andedräkt och svett; en person med så höga selenhalter behöver omedelbar medicinsk vård.
Kvinnor tenderar att svettas mer under övergångsåldern (klimakteriet). När kroppen inte längre behöver reglera ägglossning och menstruation sjunker östrogen- och progesteronnivåerna naturligt. Dessa hormoner påverkar andra hormoner som reglerar kroppens temperatur. Vissa kvinnor upplever värmevallningar och kraftiga svettningar under denna tid. Den goda nyheten är att dessa symtom brukar försvinna när kroppen har anpassat sig till förändringen.
Att vara överviktig bidrar till ökad svettning. Mer kroppsvikt gör att kroppen måste arbeta hårdare, även vid enkla uppgifter. Ett högre arbete leder till mer värme, vilket betyder mer svett.
En annan orsak till kraftig svettning kan vara belastning på nervsystemet. Stress har många orsaker; om vi drabbas av ständig vardagsstress sliter det på nervsystemet. Att minska belastningen är bäst, men om det inte går är det viktigt att hitta hälsosamma sätt att hantera stress – testa sport, en hobby eller meditation, eller tala med en terapeut för att få perspektiv.
Om din svettning plötsligt ökar, till exempel om du vaknar genomblöt av svett flera nätter i rad, kan det finnas en underliggande hälsoproblematik som behöver utredas.
De flesta av dessa tillstånd utvecklas långsamt. Var uppmärksam på förändringar i din kropp. Om du är osäker på vad som orsakar dem är det viktigt att söka medicinsk rådgivning.
Ibland svettas annars helt friska personer överdrivet mycket. Detta kallas primär fokal hyperhidros, och drabbar cirka 1–3% av befolkningen, oftast med debut i barndom eller tonår.
Det kallas fokal (eller lokaliserad) eftersom det bara drabbar specifika delar av kroppen, som armhålor, ljumskar, huvud, ansikte, händer eller fötter. Symtomen sker ofta på båda sidor av kroppen lika mycket.
Vi vet ännu inte exakt vad som orsakar primär fokal hyperhidros, men det verkar bero på en mindre störning i nervsystemet. Det finns tecken på att det kan vara ärftligt.
Även om tillståndet inte är farligt kan det ge besvär och till och med leda till självisolering. Att hitta sätt att hantera tillståndet kan förbättra det psykiska välmåendet avsevärt.
Du kan spåra din mens med WomanLog. Ladda ned WomanLog nu: