Icke-hormonell preventivmetod
Hormonell preventivmedel passar inte alla kvinnor—vissa upplever biverkningar, andra känner sig obekväma med att påverka kroppen på ett så grundläggande sätt. Här är alternativen.
Icke-hormonella preventivmedel inkluderar barriär- och naturliga metoder, kopparspiral samt sterilisering. De enda preventivmedlen som ger effektivt skydd mot könssjukdomar är manliga och kvinnliga kondomer. Om det inte finns 100% säkerhet att alla deltagare är 100% fria från könssjukdomar, måste kondom användas vid samlag.
Barriärmetoder
Barriärpreventivmedel hindrar spermier från att nå livmodern och befrukta ägget. Generellt är barriärmetoder mindre effektiva men har färre biverkningar än hormonella metoder eller spiral. Barriärmetoder inkluderar kondomer, pessar, cervixpessar och preventivsvampar.
Manlig kondom är ett tunt, flexibelt hölje av polyuretan eller latex som rullas ut över en erigerad penis före samlag. När den används korrekt under samlag, oralsex eller analsex, är kondomen en effektiv metod för att skydda mot sexuellt överförbara sjukdomar (STD/STI) och graviditet, eftersom den blockerar spermier från att nå slidan.
Kondomer är enkla att använda, billiga och finns lättillgängliga utan recept, och vissa organisationer delar till och med ut dem gratis. De tillverkas i olika längder, former och färger och säljs både med och utan glidmedel. Vissa kondomer har struktur för att öka sexuell njutning för båda parter.
För personer med latexallergi kan kondomer ge utslag, nässelutslag, klåda och rinnande näsa men det finns alternativ utan latex, t ex av polyuretan.
Kvinnlig kondom är ett tunt, flexibelt hölje i syntetiskt nitril eller latex med en ring i vardera ände.
Ringen i den slutna änden förs in i slidan och pressas mot livmodertappen. Den öppna ringens ände är kvar precis utanför slidöppningen.
Kvinnliga kondomer är omedelbart effektiva, skyddar mot könssjukdomar och är 95% säkra vid korrekt användning. Finns receptfritt och kräver ingen särskild utprovning.
Kvinnlig kondom passar inte alla kvinnor, då vissa kan känna obehag inför insättningen eller tycker att ytterringen är klumpig.
Preventivpessar är en rund, kupolformad återanvändbar barriär med en fast men flexibel kant. Den är gjord av gummi eller silikon, placeras inne i slidan och täcker livmodertappen för att blockera spermier. Pessar bör alltid användas tillsammans med spermiedödande medel och ska sitta kvar i minst 6 timmar efter samlag, men inte längre än 24 timmar totalt. Vid korrekt användning är pessaret 92–96% säkert.
Cervixpessar är också återanvändbar och liknar pessaret. Det är tillverkat av gummi, format som en stor fingerborg, och sitter tätt mot livmodertappen fäst med sugkraft och har en rem för enklare uttagning. Cervixpessar är endast effektivt mot graviditet i kombination med spermiedödande medel och ska vara kvar i slidan minst 6 timmar efter samlag och högst 48 timmar totalt.
Både pessar och cervixpessar rekommenderas inte vid menstruation, efter nyligen genomgången cervixoperation, vid känslighet mot spermiedödande medel, infektion eller ovanlig cervixform.
Preventivsvamp är mjuk, skivformad och gjord av polyuretanskum. Den innehåller spermiedödande medel som måste aktiveras med vatten före insättning. Under de 24 timmar efter insättning hindrar svampen effektivt spermier från att nå livmodern. Den bör sitta kvar i slidan minst 6 timmar efter samlag men inte mer än 30 timmar totalt.
Icke-barriärmetoder
Kopparspiral eller intrauterint preventivmedel är en T-formad spiral som placeras i livmodern och regelbundet avger små mängder koppar, som fungerar spermiedödande. Spiralen är omedelbart verksam och kan sitta i 5–10 år beroende på sort. Fertiliteten återställs direkt efter uttag.
Vissa kvinnor får längre och mer smärtsamma menstruationer de första 3–6 månaderna efter insättning. Det finns en liten risk för infektion och att kroppen stöter ut spiralen—din läkare visar hur du kan känna att den sitter rätt. Spiralen rekommenderas inte för gravida eller för kvinnor med historik av bäckeninfektion.
Naturliga metoder
Naturliga preventivmetoder bygger helt och hållet på att vara uppmärksam på kroppens signaler—genom att kontrollera mannens utlösning vid samlag, tolka kroppsliga tecken som visar om kvinnan har ägglossning, eller båda. Naturliga metoder är oftast mindre effektiva än andra metoder men bättre än inget och accepteras av vissa för sin förenlighet med religiösa värderingar.
Utdragningsmetoden (”coitus interruptus” på latin) innebär att dra ut penis från slidan före utlösning. Detta är en kostnadsfri och lättillgänglig metod utan biverkningar.
Men den har nackdelar:
- För det första är den inte särskilt pålitlig. Sädesvätska kan komma in i slidan om utdragningen inte sker i rätt tid eller om försatsen innehåller spermier.
- För det andra skyddar naturliga metoder inte mot könssjukdomar.
- För det tredje krävs mycket koncentration och självkontroll. Det kan göra det svårt att njuta av sex eftersom man hela tiden måste ha koll på sina handlingar, vilket kan skapa stress och avbrott vid klimax. En osund inställning till denna metod kan dessutom skapa psykologiska hinder för en eller båda parter, vilket kan leda till relationsproblem.
Slemhinnemetoden eller cervixsekretmetoden är en typ av naturlig familjeplanering baserad på fertilitetsmedvetenhet. Metoden bygger på noggrann observation av slemmönster under menscykeln. Slemmet förändras över månaden och genom att känna igen förändringarna kan kvinnan förutsäga ägglossning och veta när hon är mest fertil—och undvika oskyddat sex under den perioden.
Denna metod kräver noggrann kartläggning av kroppens förändringar. Den kan påverka parternas sexliv negativt på grund av bristande spontanitet. Läkare skattar slemhinnemetoden till 77% effektivitet första året men den kan vara upp till 97% säker om den används rätt.
Slemhinnemetoden kombineras ibland med andra naturliga metoder som att mäta basal kroppstemperatur—kvinnans temperatur stiger naturligt vid ägglossning—eller kalender-/rytmmetoden.
Kalendermetoden eller rytmmetoden är en annan form av naturligt skydd. Liksom med slemhinnemetoden för kvinnan dagbok över sin menscykel för att förutsäga ägglossning och undvika oskyddat sex under den perioden.
Kalendermetoden kräver också noggrann journalföring och uthållighet, men innebär ingen kostnad eller hälsorisk. Den beräknas i genomsnitt vara 80–87% effektiv.
Amningsmetoden (LAM, laktationsamenorrémetoden) är endast tillförlitlig första 6 månaderna efter förlossning och bygger uteslutande på amning. Amning hämmar kvinnans fertilitet så länge hon inte fått menstruation tillbaka och barnet ammas på begäran utan tillägg.
Sterilisering
Sterilisering är ett alternativ för både kvinnor och män som inte vill få fler barn. Metoden skyddar mot graviditet men inte mot könssjukdomar.
Sterilisering av kvinnor (tubal ligation, ”att knyta äggledarna”) är en form av permanent preventivmetod där äggledarna antingen knyts, blockeras eller klipps av kirurgiskt. De flesta steriliseringar är irreversibla. Ibland kan återställande övervägas men kräver komplicerad kirurgi och ger inte alltid önskad effekt.
Ingreppet påverkar inte hormonbalansen eller mensen—dock finns en liten risk för utomkvedshavandeskap, dvs när ett befruktat ägg implanteras utanför livmodern, oftast i äggledaren. Detta är ett farligt tillstånd som kräver omedelbar vård.
Trots detta anses sterilisering vara säker och kan minska risken för äggstockscancer, speciellt om äggledarna tas bort.
Vasektomi är manlig sterilisering. Spermiernas transportvägar (sädesledare) klipps och försluts kirurgiskt så att spermier inte når sädesvätskan. Vasektomi är en säker men permanent metod. Om mannen vill bli far efter sterilisering, kan provrörsbefruktning (IVF) eller adoption vara alternativ.
Sterilisering är ett stort beslut för både män och kvinnor och ska övervägas noga. Vissa är emot dessa ingrepp av princip, men kom ihåg att din kropp är din egen, och vad du väljer att göra med den är din ensak.
Du kan använda WomanLog för icke-hormonell preventivmetod. Ladda ner WomanLog nu:
