Sexuella trakasserier definieras som en ovälkommen sexuell närmanden. Om du fått oönskade sexuella kommentarer, blivit rörd utan ditt tillstånd, eller blivit mobbad eller tvingad att gå med på ett sexuellt närmande, har du utsatts för sexuella trakasserier.
Sexuella trakasserier kan drabba en person av vilket kön som helst, i vilken ålder som helst. Både män och kvinnor kan vara offer; både kvinnor och män kan vara förövare. Tyvärr blir de som berättar om sexuella trakasserier ofta stigmatiserade, men om vi ska kunna ge riktig hjälp är det avgörande att offren blir hörda och tagna på allvar.
Sexuella trakasserier är ett utbrett problem. En undersökning från 2018 visade att 81% av kvinnor och 43% av män har upplevt någon form av sexuella trakasserier under sin livstid. Kvinnor löper dubbelt så stor risk att utsättas, men män har ofta svårare att bli tagna på allvar när de söker hjälp.
Förövaren av sexuella trakasserier har ofta någon typ av makt över sitt offer, t.ex. större fysisk styrka eller en högre position i en social hierarki (som att vara chef eller ansvarig över sitt offer). Rädslan för repressalier gör det svårare för offret att sätta stopp för trakasserierna.
Många olika beteenden kan utgöra sexuella trakasserier—det sker både offentligt och privat, i informella och formella miljöer, mellan personer som känner varandra och mellan totala främlingar.
Sexuella trakasserier handlar ofta om beteenden som skulle vara acceptabla, till och med önskvärda, mellan samtyckande vuxna—den avgörande skillnaden är att beteendet, som bygger på närhet och kräver sårbarhet, är oönskat. Ibland kan en handling som först verkar oskyldig bli obehaglig när personen som utsätts känner sig obekväm och förövaren inte ger sig; andra former är tydligt illvilliga redan från början.
Följande är exempel på beteenden som kan vara sexuella trakasserier:
En vanlig form av sexuell trakasseri/intimidation är att sprida rykten av sexuell natur, både offline och online. Begreppet ‘hämndporr’ används när någon sprider sexuellt explicita bilder eller videor utan samtycke, även om det inte handlar om hämnd.
Hotet om repressalier får många offer att tiga. Om förövaren till exempel är offrets chef, kan hon riskera att förlora jobbet om hon inte står ut med närmandena. Om förövaren är aggressiv eller våldsam riskerar offret att hennes egendom förstörs, att hon skadas fysiskt, eller till och med riskerar sitt liv om hon söker hjälp.
Sociala interaktioner kan ibland vara tvetydiga och göra dig osäker på vad du bör tåla och vad du behöver säga ifrån emot. Kanske skrattar du åt en väns grova skämt, men känner att det gick lite för långt. Eller så gillar du att ta en avslappnad drink med en kollega ibland, men de suggestiva meddelanden du får efteråt får dig att undra om hon tolkat kvällen på ett annat sätt än du.
Inte alla som beter sig hotfullt inser att de passerar en gräns. De tänker kanske inte på att deras ord eller handlingar kan göra någon obekväm. Ibland misstolkar den som trakasserar omgivningens reaktioner på deras beteende. Exempelvis upplever personer inom serviceyrken ofta att deras professionella vänlighet tolkas som flirt, vilket gör att de får hantera trakasserier.
Samtal online skapar ännu mer utrymme för missförstånd eftersom det saknas icke-verbala signaler—ansiktsuttryck, tonfall och kroppsspråk hjälper oss annars att tolka intentioner. Önsketänkande fyller ut luckorna med undertoner som egentligen inte finns där.
Offer för oönskad närhet kan först misstolka förövarens handlingar som vänlighet. Om du själv inte skulle göra så, kanske du inte heller känner igen det hos andra. Även om hon är medveten om vad som pågår, kanske hon inte säger ifrån eftersom:
Det är inte ovanligt att ett offer för sexuella trakasserier blir så skrämd att kroppen går in i kamp-flykt-frys-respons. Detta är en instinktiv reaktion från en tid då vi fortfarande levde nära rovdjur—kroppen reagerar automatiskt för att vi ska ha störst chans att överleva när vi möter fara.
Att ‘kämpa’ är att svara aggressivt, ‘flykt’ är att lämna platsen, men den vanligaste reaktionen vid sexuella trakasserier är att ‘frysa’—att bli tyst och passiv.
Om förövaren inte uppmärksammar detta, kanske hon tolkar offrets brist på motstånd som samtycke. Om offret själv inte förstår att reaktionen är instinktiv, kan skuldkänslor uppstå för att hon inte satte gränser. Hon kan till och med börja tro att hon undermedvetet ville det eller förtjänade det.
Många av oss följer oskrivna sociala regler som får oss att inte vilja ‘förstöra stämningen’ (även när den redan är förstörd för oss). Att kolla med någon både före, under och efter ett närmande kan förhindra integritetskränkning. Det gäller att komma ihåg, även i en etablerad och kärleksfull relation. Människor kan ändra sig mitt under till och med riktigt härligt sex. Det är inget fel med att plötsligt vilja avbryta, inget fel att säga det högt.
Det finns olika sätt att agera vid trakasserier. Om du känner dig trygg kan du vara tydlig: säg ifrån direkt (högt, klart och tydligt) till förövaren att hens beteende gör dig obekväm. Specificera gärna vilka handlingar du tycker illa om.
I bästa fall har förövaren inte insett att hon orsakar dig obehag, vill dig egentligen inget illa, och slutar när hon förstår hur du känner. Genom att säga ifrån får hon lära sig något och slipper dessutom utsätta dig eller någon annan för samma sak igen.
Om du inte känner dig säker att säga ifrån, eller om du redan har försökt men trakasserierna fortsätter, måste du räkna med att förövaren inte bryr sig om ditt välmående och agera därefter. Utgå då från att hon kommer förneka allt. Skriv ner vad som hände, var och när det skedde, om det fanns några vittnen och annan viktig information.
Om trakasserierna skedde via chatt eller sms, samla digitala bevis—spara skärmdumpar från konversationen och allt explicit material du fått. Spara allt så snabbt som möjligt—en medveten förövare kan radera allt om hon misstänker att du tänker anmäla.
Hitta någon du litar på och berätta vad du varit med om. Om du går i skolan, prata med en vuxen du har förtroende för. Om din första kontakt inte lyssnar, hitta någon annan. Om du vill vara anonym finns det ofta telefonlinjer där någon kan vidarebefordra ditt ärende till myndigheterna.
Om du blivit trakasserad på arbetet, sök stöd hos en betrodd kollega, hos chefen (om det inte är chefen som trakasserar eller om hon kommer ta parti för förövaren), eller dennes chef. Många arbetsplatser har rutiner vid sådana fall—läs ditt anställningsavtal och interna regler eller kontakta ditt fackförbund.
Om du vill anmäla sexuella trakasserier i skolan eller på jobbet kan det vara bra att:
Om de som ska skydda dig inte vill erkänna vad du varit med om, eller försöker tysta dig, vänd dig till polisen.
Även om de som trakasserar borde få konsekvenser, är det ofta offret som saknar makt att skipa rättvisa. Myndigheter kan vilja sopa allt under mattan—antingen för att undvika dålig publicitet eller skydda förövare de har anknytning till.
Är du offer för sexuella trakasserier och inte blir hörd, sätt alltid din säkerhet först. Det kan innebära att lämna platsen—byta skola, byta arbetsplats. Det finns skyddade boenden och stödgrupper som kan hjälpa dig att bearbeta det du utsatts för. Det är orättvist och fasansfullt att tvingas plocka bort bitar ur sitt liv på grund av någon annans handlingar, och det är okej att vara arg över det.
Kom ihåg att det viktigaste för dig är att du får gå vidare, läka och må bra igen. Tyvärr blir inte alla förövare straffade. Om du kan agera utan risk för mer skada, försök stoppa det från att hända andra. Men tänk alltid på din egen säkerhet först.
Sexuella trakasserier kan få allvarliga och långvariga konsekvenser för offret—ångest, depression, huvudvärk, sömnrubbningar, viktförändringar, illamående, sämre självkänsla och sexuell dysfunktion är vanliga följder för de som varit utsatta. Att ha en vän eller förtrogen som kan lyssna med medkänsla och respekt är också ovärderligt. Men kom ihåg att inte alla har kraften att bära någon annans smärta, även om de bryr sig om dig. Om du inte har någon nära vän du kan luta dig mot, kan en utbildad terapeut hjälpa. Även om vi till slut måste hela oss själva, behöver vi inte göra det ensamma.
Du kan hålla koll på din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu: