Klimakteriet. Tecken, symtom och orsaker
Klimakteriet är den tid i en kvinnas liv då hennes menstruationer upphör, vilket markerar slutet på kroppens reproduktiva funktion. Både klimakteriet och perimenopausen (övergången till klimakteriet) är förknippade med flera symtom som kan påverka kvinnans livskvalitet avsevärt.
Klimakteriebesvär kan vara utmanande, och insikten om att processen är kopplad till åldrande kan vara svår att acceptera. Men precis som vid andra oundvikliga kroppsliga förändringar hjälper det mycket att vara informerad och i fred med det som sker – det underlättar processen och gör det lättare att hantera symtomen.
”Klimakteriet” används ofta som ett samlingsbegrepp för dessa tre stadier:
Perimenopaus börjar när en kvinnas äggstockar börjar producera mindre östrogen och progesteron. På grund av denna naturliga nedgång i reproduktiva hormoner kan menstruationscykeln bli oregelbunden och kroppen genomgå en rad förändringar fram till dess att äggstockarna slutar producera ägg och menstruationen upphör. Perimenopaus varar vanligtvis omkring 4 år, men kan pågå från några månader upp till ett decennium.
Klimakteriet bekräftas när en kvinna inte haft mens på ett år. För de allra flesta kvinnor inträffar klimakteriet mellan 45 och 55 års ålder. Efter klimakteriet följer postmenopaus – de flesta besvär brukar då avta. Hela förloppet kan ta 2–12 år.
Primärt för tidigt klimakterium innebär att äggstockarna inte fungerar normalt. Det kan bero på genetiska sjukdomar (såsom Turners syndrom), autoimmuna sjukdomar och primär ovarialsvikt som leder till att äggstockarna åldras snabbare. Primärt för tidigt klimakterium kan också orsakas av medicinska ingrepp som kirurgiskt borttagande av äggstockarna, strålbehandling i bäckenregionen samt cancerbehandling med cellgifter.
Hormonbehandling rekommenderas ofta åtminstone tills klimakteriet skulle ha inträffat naturligt, för att skydda hjärnan, hjärtat och skelettet.
Vid sekundärt för tidigt klimakterium fungerar äggstockarna normalt, men hormonsignalerna från hjärnan når inte fram. Detta beror vanligtvis på sjukdomar i hypofysen eller hypothalamus.
Klimakteriebesvär
Klimakteriet kan orsaka besvär kopplade till östrogenbrist, så kallade klimakteriesyndrom, som innebär endokrina, fysiska och psykiska förändringar under denna period. Besvärens svårighetsgrad varierar kraftigt mellan olika kvinnor.
Klimakteriebesvär inkluderar:
Oregelbunden mens
Menstruationerna blir oftast oregelbundna och/eller mindre frekventa. Ibland kan menstruationen utebli en månad, eller försvinna flera månader innan den återkommer som vanligt. Cykeln kan också bli kortare innan den försvinner helt. Graviditet kan ändå uppstå även om mensen är oregelbunden – om mensen uteblir bör kvinnor med ett aktivt sexliv ta ett graviditetstest och göra regelbundna läkarbesök under perimenopaus, klimakteriet och postmenopaus, eftersom detta hjälper till att upptäcka hälsoproblem i tid som kan uppstå i samband med hormonella förändringar.
Värmevallningar
Detta är det vanligaste tecknet på låga östrogennivåer. Det visar sig som plötslig värme, oftast mest påtaglig i ansiktet, nacken och bröstet. Värmevallningarna åtföljs ibland av intensiva nattliga svettningar, vilket kan störa sömnrytmen. Flera nätter av sömnbrist kan resultera i att tankarna känns grumliga, irritation och andra symtom som kännetecknar humörsvängningar under klimakteriet.
För att lindra värmevallningar kan man klä sig i lager som lätt kan tas av, ha ett kallt glas vatten nära till hands eller vistas i svalare miljö. Att identifiera och undvika triggers kan också hjälpa. Triggers kan vara varma drycker, koffein, kryddstark mat, alkohol, stress, varmt väder eller ett varmt rum.
Vaginal torrhet och minskad sexlust
Vaginal torrhet är obehagligt, ökar infektionsrisken och gör sex smärtsamt eller obehagligt. Det kan naturligtvis påverka sexlusten negativt. Vaginala fuktighetskrämer och glidmedel baserade på vatten, samt lokal östrogenbehandling kan användas för att lindra besvären.
Förändringar i huden
Lägre nivåer av könshormoner och åldrande gör huden tunnare, torrare och känsligare. Åldersfläckar och mörkare hudområden kan uppkomma på ansikte, händer, hals, armar eller bröst, särskilt om en kvinna vistats mycket i solen utan solskydd. Även hudcancer och förstadier till hudcancer blir vanligare.
Använd solkräm med SPF 30 eller högre på exponerad hud varje dag före du går ut. Regelbundna besök hos hudläkare rekommenderas också.
Förändrad fettfördelning och viktuppgång
Metabolismen blir långsammare, vilket gör att många kvinnor ökar i vikt och fettet tenderar att samlas kring magen snarare än kring lår och rumpa.
Ömma bröst, förändringar i form
Oregelbunden menscykel kan innebära oförutsägbart ömma bröst. När östrogennivåerna sjunker minskar körtelvävnaden i brösten. Därför blir brösten mindre täta och mer fettinlagrade, vilket kan leda till slapphet. Välanpassad bh, regelbunden bröstmuskelträning och bra hållning kan sakta ner dessa förändringar till viss del.
Urininkontinens
Detta yttrar sig oftast som mindre, ofrivilliga urinläckage när man nyser, skrattar, hostar eller lyfter tungt. När vävnaden runt vagina och urinrör förlorar sin elasticitet kan man få plötsliga, starka urinträngningar följt av oavsiktlig urinavgång. Träning av bäckenbottenmusklerna och hormonell vaginalsalva kan lindra dessa symtom.
Förändringar i sinnet
Att gå igenom klimakteriet är lika mycket en känslomässig utmaning som en fysisk – humörsvängningar, bristande emotionell kontroll och känslor som tar sig oväntade uttryck hör till ”glädjeämnena” i klimakteriet. Vanliga symtom är:
Nedstämdhet
Ett mycket vanligt och allvarligt symtom under klimakteriet.
Irritation
Många kvinnnor blir mindre tåliga och lättare irriterade över sådant de inte stördes av tidigare.
Ångest
Nervositet och panikattacker är också vanliga i övergångsåldern.
Gråtattacker
Många kvinnor finner sig plötsligt gråta över småsaker, eller utan någon tydlig orsak alls. Gråt kan dock minska stress och ge utlopp för uppdämda känslor.
Sömnbesvär och insomni
Insomni kan bidra till humörsvängningar eftersom det stör vardagen. Sömnproblem drabbar 40–50 % av klimakteriekvinnor.
Glömska
Små minnesluckor, som att gå in i ett rum och ha glömt varför, är ganska vanliga.
Hjärndimma, koncentrationssvårigheter
Detta kan vara störande men utgör ingen fara om det inte påverkar vardagen. Hjärndimman brukar gå över när kroppen vänjer sig vid nya hormonnivåer. Om problemen är allvarliga bör du dock kontakta läkare.
Hälsorisker
Östrogen stimulerar aktiviteten hos osteoblaster – cellerna som bildar benvävnad. Efter klimakteriet gör de sjunkande östrogennivåerna att benmassan minskar, vilket gör kvinnor mer sårbara för osteoporos. Handleder, ryggrad och höfter drabbas särskilt.
Ju tidigare klimakteriet inträffar, desto större risk för osteoporos. Andra riskfaktorer är låg vikt (BMI mindre än 19 kg/m2), brist på kalcium eller D-vitamin, hypertyreos, benbrott i vuxen ålder och vissa läkemedel (t.ex. kortison).
Östrogen har också en skyddande effekt mot hjärt–kärlsjukdom, särskilt mot åderförkalkning. Efter klimakteriet försvinner detta skydd. Kvinnor som röker, är överviktiga, lever stillasittande och har ärftlighet för hjärt–kärlsjukdom har störst risk.
Hjärt–kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken för både kvinnor och män. Har du några frågor om din hjärthälsa, tveka inte att kontakta läkare.
Behandling
Det finns många sätt att hantera och motverka de förändringar som sker i kroppen under klimakteriet. Hormonersättningsbehandling (HRT) är en möjlighet. HRT är effektivt mot klimakteriebesvär, särskilt värmevallningar och svettningar.
Kvinnor som genomgått total hysterektomi rekommenderas östrogenbaserad HRT, vilket kan vara daglig tablett, vecko- eller tvåveckoplåster, daglig gel eller implantat. För vaginal torrhet kan lokal östrogenbehandling ges som vaginalkräm, vaginalring eller slidpiller. De flesta kvinnor får kombinerad HRT (östrogen + gestagen) – antingen som cyklisk/sekiventiell HRT som ger blödningar, eller kontinuerlig kombinerad HRT utan blödningar. Kombinerad HRT finns som tabletter, plåster och implantat.
Möjliga biverkningar inkluderar ömma bröst, huvudvärk, vadkramper, illamående, irritation och nedstämdhet. Vissa former av HRT är kopplade till ökad risk för blodpropp eller bröstcancer hos vissa kvinnor. Dessa biverkningar kan ibland hanteras genom att ändra dos, ämnen eller inmatningsväg.
Det finns andra läkemedel och hälsoprodukter som kan lindra symtom, som tibolon, en syntetisk steroid med östrogen-, gestagen- och androgen effekt. Antidepressiva i låg dos kan också hjälpa vissa kvinnor.
Fytoöstrogener finns naturligt i växter och kan binda till kroppens östrogenreceptorer. Därför äter vissa kvinnor växter rika på fytoöstrogener, men mer forskning krävs för att bevisa effekten av detta.
Salviaextrakt används av kvinnor för att dämpa värmevallningar och nattliga svettningar i klimakteriet och har även antiinflammatoriska egenskaper. Vitamin D och kalcium kan bidra till att förebygga benskörhet.
Träna regelbundet. Det är viktigt både för kondition och hormonbalans. Yoga eller tai chi kan förbättra styrka och koordination och bidra till att förebygga fall och benbrott. Träna upp bäckenbotten- och perinealmusklerna. Kegelövningar kan hjälpa mot urininkontinens.
Psykoterapi kan vara väldigt hjälpsamt för att bearbeta känslor under klimakteriet. Hypnoterapi kan minska förekomsten av värmevallningar för vissa kvinnor, och även förbättra sömnen. Träna avslappningstekniker, som djupandning eller guidade bilder, kan hjälpa mot klimakteriebesvär.
Sov tillräckligt. Undvik koffein och för mycket alkohol innan sänggående. Träna gärna under dagen, men inte precis innan du ska sova. Ät en hälsosam kost. Variera med mycket frukt, grönsaker och fullkorn. Begränsa mättade fetter, oljor och socker. Kom ihåg att vara social ibland. Människor är flockdjur – vi behöver varandra. Värdesätt dina relationer, eftersom vänner och närstående alltid gör livet rikare.
Du kan hålla koll på din mens och dina symtom med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
