Kraftiga menstruationer och menorragi
Långt ifrån trevligt—så skulle de flesta kvinnor beskriva sin mens—även om menstruation är en helt normal, naturlig och mer eller mindre regelbunden process. Men menorragisk menstruation innebär onormalt kraftiga blödningar som ofta åtföljs av svåra kramper.
Menorragi gör inte bara dina dagliga aktiviteter svårare och kan hålla dig vaken på natten, det är också en direkt hälsofråga eftersom överdriven blodförlust bidrar till anemi. Om du misstänker att din mens är kraftigare än vad den borde vara, kontakta din läkare för att ta reda på orsaken.
Är min mensblödning normal?
I genomsnitt förlorar en kvinna mellan 30–40 ml blod under sin mens, eller upp till 60 ml—motsvarande två till fyra matskedar. Många kvinnor som upplever sin menstruation som kraftig förlorar inte mer än 80 ml.
Det finns stor variation i vad som är normalt för en kvinnokropp och mängden blod du förlorar under mensen kan variera från månad till månad, men om du misstänker ett problem, ta reda på vad som pågår.
Hur kan jag mäta min mensblödning?
För att ta reda på om din mensblödning ligger inom det normala kan du faktiskt mäta den. Det är inte enkelt, men det är möjligt om du är ihärdig.
Genom att använda en menskopp
Ett av de enklaste sätten att mäta mängden menstruationsblod är att använda en menskopp—beroende på märke och modell rymmer din menskopp sannolikt 30 till 60 ml. Vissa koppar har till och med volymmarkeringar på sidan för enkel mätning.
Varje gång du tömmer din kopp, anteckna mängden och släng blodet. När mensen är slut lägger du ihop alla värden för att få den totala blodförlusten denna månad.
Räkna tamponger
Du kan även få en bra uppskattning av hur mycket blod du förlorar genom att räkna antal tamponger du använder. De flesta tamponger av normal storlek absorberar 5 ml vätska, medan större tamponger kan ta upp 10 ml. För att absorbera 60 ml behövs alltså 12 normalstora tamponger eller 6 extra stora.
Ha koll på bindor
Ett ännu enklare sätt att få en ungefärlig uppfattning är att hålla koll på hur många bindor du använder. Om du behöver byta dem ungefär varannan timme är din mens sannolikt ‘genomsnittlig’. Även här gäller att vanliga bindor absorberar lika mycket som vanliga tamponger, 5 ml, medan extra absorberande bindor motsvarar supertamponger, alltså 10 ml.
När räknas mensen som kraftig?
Enligt många källor räknas mensen som ‘kraftig’ när du förlorar mer än 60 ml blod och mensen varar längre än 7 dagar. Vissa källor menar att upp till 80 ml fortfarande kan vara inom normalgränsen.
Menstruation med onormalt kraftiga eller långvariga blödningar i en regelbunden cykel kallas menorragi. Även om kraftiga mensblödningar inte är ovanliga är det bara en mindre andel kvinnor som förlorar så mycket blod att det klassas som menorragi. Menorragi påverkar dina vanliga aktiviteter betydligt på grund av den stora blodförlusten och svåra kramper.
Kontakta läkare om:
- du behöver byta tampong eller binda varje timme eller oftare under flera timmar i rad
- din mens varar längre än en vecka
- du behöver använda dubbel skydd—tampong plus binda—för att undvika läckage (eller blir ännu mer kreativ, t.ex. använder blöja)
- du har blodproppar som är större än en nagel i din mens
- du tvingas begränsa dina aktiviteter på grund av mensen (exempelvis behöver du lämna skola/jobb för att byta kläder eller vaknar flera gånger under natten för att byta binda)
- du upplever trötthet, andfåddhet eller andra tecken på anemi (när du saknar friska röda blodkroppar som transporterar syre till kroppens vävnader)
I de flesta fall kan din läkare hjälpa dig att ta reda på orsaken till din kraftiga blödning. Det finns många tester som kan användas för att hitta orsaken och föreslå rätt behandling.
Vanliga orsaker till menorragi inkluderar:
- Myom och/eller polyper i livmodern. Det är godartade tumörer som bildas under kvinnans fertila år. Myom kan orsaka kraftig eller långvarig mensblödning och även blödningar mellan mensen.
- Hormonell obalans. Balansen mellan östrogen och progesteron reglerar normalt att livmoderslemhinnan byggs upp och stöts ut. Vid en hormonell obalans kan slemhinnan växa för mycket och till sist stötas ut som en kraftig blödning.
- Störd ägglossning. Om äggstockarna inte släpper ut något ägg under menscykeln produceras inte progesteron som kroppen annars skulle göra. Detta leder till hormonell obalans och kan ge menorragi.
- Adenomyos. När körtlar från slemhinnan växer in i livmoderns muskelvävnad. Detta leder ofta till kraftiga blödningar och smärtsam mens.
- Spiral (kopparspiral) som preventivmedel. Menorragi är en ovanlig men erkänd biverkning av kopparspiral. Om spiralen inte fungerar för dig finns andra preventivmetoder.
Andra möjliga orsaker till kraftiga blödningar är livmodercancer, livmoderhalscancer, leversjukdom, njursjukdom och blödningsrubbningar som von Willebrands sjukdom. Vissa läkemedel kan också bidra till kraftiga eller utdragna blödningar, t.ex. antiinflammatoriska läkemedel, blodförtunnande mediciner och hormonpreparat som östrogen och gestagen.
Oavsett om orsaken är trivial eller allvarlig—var aktiv och se till att få en diagnos så att du kan börja må bättre igen.
Det kan tillkomma komplikationer…
Om kraftiga eller utdragna blödningar ignoreras kan det leda till andra problem, där det vanligaste är blodbrist (anemi). Menorragi kan orsaka allvarlig anemi, vilket innebär otillräckligt med hemoglobin i kroppen. Röda blodkroppar innehåller hemoglobin; det är ett rött pigmenterat protein som transporterar syre till kroppens vävnader. När kroppen saknar hemoglobin används dina järndepåer för att tillverka fler röda blodkroppar och då minskar järnnivån i kroppen. Menorragi ger en onormalt stor blodförlust, vilket minskar mängden röda blodkroppar och leder till både anemi och järnbrist.
Svaghet, trötthet och blek hud är tecken på att du kan vara blodbrist.
Hur ställs diagnosen menorragi?
För att ställa diagnos kommer din läkare att fråga om din sjukdomshistoria och dina menstruationscykler:
- Hur gammal var du när du fick din första mens?
- Hur lång är din menstruationscykel?
- Hur många dagar brukar din mens vara?
- Hur många av dessa dagar har du kraftigt blödande mens?
- Hur påverkar mensen din livskvalitet?
Din läkare kan även fråga om din familjehistoria—har andra kvinnor i familjen haft kraftiga blödningar?
För att förbereda dig inför besöket, följ din mens i vår app eller skriv ner datumen och hur kraftigt du blöder (prova räkna antalet bindor eller tamponger du använder).
En fysisk undersökning och medicinska tester hjälper din läkare att komma fram till en diagnos. Ett blodprov kan avslöja om du har järnbrist eller anemi; ett cellprov undersöker celler från livmoderhalsen för att upptäcka infektion, inflammation eller tecken på cancer; ett ultraljud använder ljudvågor för att skapa en bild av inre organ och kan avslöja cystor eller andra förändringar; och en endometriebiopsi innebär att läkaren tar ett litet prov av livmoderslemhinnan och skickar det till laboratoriet för undersökning i mikroskop för att se om cellerna är friska.
Innan du får diagnosen menorragi vill läkaren utesluta andra möjliga orsaker.
Hur behandlas menorragi?
Behandlingen beror på orsaken och hur allvarliga blödningarna är, samt på faktorer som ålder, allmäntillstånd, medicinsk historia och hur din kropp reagerar på mediciner och behandlingar.
Var noga med att diskutera dina önskemål och behov med din läkare. En del kvinnor vill bara minska blödningen, andra vill slippa mensen helt; för vissa är det viktigt att veta vad man kan förvänta sig av cykeln och för andra är fertiliteten det viktigaste. När ni har diskuterat alla alternativ kan du och läkaren fatta ett bättre beslut om rätt behandling för dig.
Vanliga läkemedelsbehandlingar vid menorragi inkluderar:
- Smärtstillande läkemedel kan lindra mensvärk och kramper
- Järntillskott kan återställa järnnivåer för att bygga upp röda blodkroppar om du har tecken på anemi
- Hormonbaserade preventivmedel (piller eller spiral) eller hormonbehandling kan hjälpa till att reglera mensen och minska blödningen
Ibland är en kirurgisk behandling det bästa alternativet:
Utskrapning—det yttersta lagret av livmoderslemhinnan tas bort för att minska blödningen; proceduren kan behöva upprepas.
Operativ hysteroskopi—ett specialinstrument används för att undersöka livmoderns insida och ta bort polyper/myom, rätta till avvikelser och minska slemhinnan för att kontrollera blödning.
Ablation eller resektion av endometriet—två olika tekniker där hela eller delar av livmoderslemhinnan tas bort för att kontrollera blödningen. Vissa patienter slutar menstruera helt, andra fortsätter att ha mens men med mindre blödning. Livmodern finns kvar men kvinnor som genomgår dessa behandlingar kan inte få barn efteråt.
Hysterektomi
Ett stort ingrepp som kräver sjukhusvistelse där hela livmodern tas bort kirurgiskt. Efteråt kan kvinnan inte bli gravid och kommer helt att sluta menstruera.
Kraftig mens behöver inte vara ett ‘öde’ som stör dig under alla fertila år. Om du blöder mycket finns flera behandlingar—låt det bli en anledning att prata med din läkare om möjliga lösningar för att förbättra din situation.
Du kan följa din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
