Menshygien
Att hantera mensen är tidskrävande och dyrt, och vi har alla hört historier om vita byxor på fel dag. Många kvinnor bär alltid med sig nödvändigheterna – ifall en vän, kollega eller till och med en främling på en offentlig toalett skulle hamna i en knepig situation.
Från tamponger till menskoppar finns det en mängd olika mensskydd att välja mellan, alla med sina egna fördelar och nackdelar. Att hitta vad som passar bäst för dig kan kräva lite försök och misstag, och även då måste du tänka på kvalitet, hållbarhet och kostnad.
Din personliga rutin
Att ta hand om ditt intimområde är särskilt viktigt under “den tiden i månaden”. Här kommer några tips för att hantera mensen:
- Var förberedd. Ett nödkit i väskan kan vara en räddning om mensen kommer oväntat tidigt. Ditt favoritskydd, våtservetter och ett extra par trosor tar inte mycket plats—men se till att allt ligger i en förslutningsbar behållare för att undvika kontaminering.
- Byt trosor dagligen. Undvik stringtrosor och material som inte “andas”. Bomull är till exempel bra eftersom luften cirkulerar och minskar risken för svett och lukt.
- Byt/rengör ditt mensskydd regelbundet och håll koll på hur lång tid varje produkt är avsedd att bäras. Denna enkla åtgärd kan förhindra allt från pinsamma läckor till allvarliga infektioner. Om du råkar få en fläck, skölj tyget i kallt vatten så snabbt som möjligt för att undvika permanenta fläckar.
- Duscha dagligen och skölj vulvan (inte slidan) noga med vatten eller en mild intimtvätt. Det rekommenderas också att skölja eller tvätta dig varje gång du byter binda/tampong/kopp.
- Var uppmärksam på hur det luktar där nere. Mensen luktar inte ingenting, men om du märker en ovanlig eller stark lukt kan det finnas en underliggande orsak som bör åtgärdas, till exempel en infektion eller en bortglömd tampong. Om du är osäker, kontakta din läkare.
Bindor & trosskydd
Bindor, även kallade sanitetsbindor eller mensskydd, placeras mellan kroppen och trosorna. Ena sidan absorberar mensblodet, medan den andra klistras fast mot underkläderna. Vissa har också “vingar” som håller bindan bättre på plats. Trosskydd är en lättare variant och är användbara vid mycket lätt blödning, spotting eller som backup tillsammans med tampong eller menskopp.
En stor fördel med bindor är att de finns i många olika former och storlekar: för lätt och riklig mens, dag och natt. Det finns även mammabindor för extra skydd samt bindor för stringtrosor. Bindor och trosskydd är ett självklart val för kvinnor som inte trivs med att föra in något i slidan, exempelvis vid vaginism, där binda är ett av få bekväma alternativ.
Nackdelar – bindor, särskilt de större varianterna, kan vara svåra att dölja under vissa kläder och riskerar att glida snett vid fysisk aktivitet. Lukter kan även bli mer påtagliga eftersom blodet samlas utanför kroppen. Den absorberande effekten kan ge en torr eller irriterad känsla, och de deodoranter som ibland används för att dölja lukt kan orsaka hudreaktioner. Bindor och trosskydd ska, till skillnad från tamponger, inte användas vid bad.
Engångsbindor och trosskydd går inte att återvinna, men det finns tygbindor som kan tvättas och återanvändas—oftast gjorda av bomullsflanell eller hampa. Dessa har oftast ingen häftremsa, utan knäpps med en knapp i “vingarna”. Många väljer denna variant då den är billigare, bättre för miljön och fri från parfym och allergener.
Tamponger
Tamponger är små rullar av viskos, bomull eller en blandning. De förs in i slidan och absorberar mensblod genom att svälla. Nästan alla tamponger har en snodd för enkel borttagning, och vissa har en applicator av plast eller kartong.
Det finns olika storlekar och absorptionsnivåer att välja mellan. Mindre storlekar är ofta mer bekväma och lättare att sätta in. Högre absorptionsförmåga innebär att tampongen kan suga upp mer blod—praktiskt vid riklig blödning, men använd alltid den lägsta styrkan som täcker ditt behov.
Tampong bör bytas var 4–6:e timme. Om den lämnas i längre (eller om du använder extra-absorberande tampong) ökar risken för toxisk chocksyndrom (TSS).
Toxiskt chocksyndrom är ett allvarligt tillstånd orsakat av bakteriella toxiner. Symptom inkluderar feber, utslag, fjällande hud och lågt blodtryck. Om det inte behandlas kan tillståndet vara livshotande.
Menskopp
Menskoppen är en flexibel silikonkopp som förs in i slidan för att samla upp mensblod. De flesta är klockformade och har en liten “stjälk” i botten för att förenkla isättning och uttag. Koppen töms och sköljs var 4–12 timme (beroende på koppens storlek och blödningsmängd) innan den sätts in igen. Efter mensen kokas koppen i 5–10 minuter för att steriliseras, och förvaras tills nästa månad.
Silikonkoppen viks ihop för införing. Inne i slidan “poppar” den upp och bildar ett vakuum som förhindrar läckage. Det finns olika vikningar, till exempel C-vikningen (koppen viks till ett C) och punch-down (en sida trycks ner och sidorna hålls ihop). För att ta ut koppen, nyp i botten för att släppa vakuumet. Varje kopp levereras med instruktioner, och det finns gott om informativa videor på nätet.
De flesta märken erbjuder två storlekar med en kapacitet på ca 15–50 ml. Koppar varierar även i hårdhet—fastare koppar fälls ut säkrare medan mjukare är mer bekväma. Din ålder, fysiska hälsa, mängden mens och om du har fött barn påverkar vilken kopp som passar dig.
Moderna menskoppar anses vara det säkraste mensskyddet. Nästan alla tillverkas i medicinskt silikon (andra alternativ är latex eller TPE), som inte påverkar underlivsfloran. Menskoppen kan användas i upp till 10 år, vilket gör den billigare och mer miljövänlig än de flesta andra alternativ.
Den första menskoppen patenterades och lanserades 1937 av Leona W. Chalmers, amerikansk skådespelerska, författare och uppfinnare.
Uppfinningen slog dock inte igenom på sin tid, då ämnen kring kvinnlig fertilitet och sexualitet ansågs tabu, och de flesta kvinnor kände sig obekväma med att rengöra och återinsätta koppen.
Det finns mer
Utvecklingen av mensskydd har varit stor under de senaste decennierna. Om inget av de vanliga alternativen funkar för dig, kan du överväga dessa alternativ:
- Mensdisk fungerar likt menskopp och samlar upp mensblod, men disken sitter allra längst bak i slidan precis under livmodertappen. Mensdiskar tillverkas av allergivänlig plast som anpassar sig efter kroppsvärme för att ge ett säkert skydd. En disk kan samla upp till fem gånger så mycket blod som en supertampong och användas i upp till 12 timmar. Disken kan bäras under träning och vid sex. Det finns både engångs- och flergångsvarianter.
- Menssvampar används ungefär som tampong men beskrivs som mjukare, smidigare och mindre irriterande. Kan bäras i upp till 8 timmar. Vissa märken erbjuder våta och torra svampar—med intimgel eller utan. Precis som diskar kan menssvampar användas vid träning och sex.
Observera att detta gäller konstgjorda menssvampar, inte natursvampar från havet, vilka inte är bevisat säkra för detta ändamål.
- Menstrosor ser ut som vanliga trosor, men absorberar mensblod utan att kännas blöta eller tunga – och utan att läcka. Många kombinerar dem med menskopp och slipper då engångsprodukter. Även om startkostnaden för ett set trosor verkar hög så tjänar de in sig i längden. Menstrosor bör sköljas direkt efter användning och maskintvättas kallt på tvättdagen.
Kvinnor lägger fortfarande tusentals kronor på mensskydd under sin livstid. Det är dags att dessa nödvändigheter blir billigare, bekvämare och mer hållbara.
Du kan hålla koll på din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
