Huvudvärk. Ömma bröst. Humörsvängningar. Irritabilitet. Mensvärk. Trötthet. Sömnbesvär. Uppblåsthet. Sug efter mat. Akne. PMS är verkligen tuff.
PMS, eller premenstruellt syndrom, är en samling fysiska och känslomässiga symtom som många kvinnor drabbas av dagarna före mens. Dessa brukar uppträda inom 5 dagar före menstruation och kan hålla i sig upp till en vecka. Både vilka symtom som kommer och hur intensiva de är varierar mycket.
De kliniska manifestationerna av premenstruellt syndrom varierar, och det finns ingen känd orsak, vilket frustrerar både läkare och drabbade kvinnor. Symtomens återkommande men oregelbundna karaktär gör diagnos svårare, särskilt eftersom beskrivningar inte alltid är exakta.
Liksom med andra kroppsliga processer kopplade till cykeln kan konsekvent anteckning av symtom och deras förändring vara till hjälp för att bedöma hur ofta, när och hur allvarliga PMS-symtomen är. Ibland blir kvinnor överraskade över att deras symtom inte alltid följer hormoncykelns förändringar.
Observera! Vissa upplevelser som är typiska för PMS överlappar med symtom på andra tillstånd. Om dina symtom är svåra bör du kontakta läkare.
Din läkare kan till exempel rekommendera att utreda din sköldkörtelfunktion. Sköldkörtelrubbningar är vanliga hos kvinnor i fertil ålder, och symtom som viktuppgång, depression och trötthet kan vara tecken på sköldkörtelproblem.
PMS-symtom kan delas in i tre huvudkategorier:
Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är en allvarligare form av PMS. Symtomen på PMDS liknar PMS men är så intensiva att de allvarligt stör arbete, socialt liv och relationer. PMDS håller också i sig längre – upp till två veckor.
Symtom på PMDS inkluderar de vanliga PMS-besvären samt ytterligare symtom som ilskeutbrott, minskat intresse för aktiviteter som brukade vara roliga och känslor av hopplöshet. Många kvinnor med PMDS behöver medicinering, men andra tillstånd måste uteslutas innan diagnos, såsom emotionella besvär som depression eller panikångest, samt fysiska åkommor som klimakteriet, endometrios, myom eller hormonrubbningar.
Inga mekanismer som tydligt orsakar PMS har identifierats, även om experter tror att det handlar om ett kemiskt/neurobiologiskt problem till följd av cykliska förändringar i äggstockarnas hormonnivåer, östrogen och progesteron.
Dessa hormoner påverkar humöret genom att påverka signalsubstanser i hjärnan (som dopamin och serotonin). Studier har visat att kvinnor med humörsvängningar, depression och postpartumdepression har högre risk för PMS.
I kombination med brist på magnesium och kalcium kan effekter på signalsubstanserna öka aptiten och skapa sug efter viss mat, ofta mjölkprodukter och sötsaker.
Förändringar i östrogen- och progestinnivåer kan påverka andra hormoner, såsom aldosteron som reglerar salt- och vätskebalans. För mycket aldosteron kan orsaka vätskeretention och buksvullnad (även kallat meteorism), ömma bröst (mastalgi) och viktuppgång. Depression, tillbakadragenhet, sömnlöshet, glömska och förvirring kan också uppstå på grund av hormonella svängningar.
Forskning har visat att kvinnor med PMDS har en annorlunda genetisk sammansättning, vilket leder till en ”dysreglerad cellulär respons” på östrogen och progesteron. Studier pågår, och det finns hopp om förbättrad behandling för både PMS och PMDS.
Även om det finns tydliga bevis för att PMS orsakar riktiga, fysiska symtom, råder det fortfarande osäkerhet kring behandling och olika synsätt bland läkare. Behandlingsmålet är att lindra symtom. Det hela börjar med noggrann utvärdering av PMS-besvären och deras påverkan i vardagen – och vice versa.
En informerad kvinna är bättre rustad att hantera sina PMS-symtom än någon som inte kan identifiera sina besvär. En ”PMS-dagbok” kan ge en tydligare bild av hur kroppen reagerar under olika omständigheter, till exempel under olika delar av menscykeln.
Stresshantering anses också vara effektivt, speciellt för kvinnor som lever ett hektiskt liv. Det är viktigt att då och då ta en paus från sina plikter och unna sig saker enbart för nöjes skull. Om du regelbundet tar hand om dig själv några dagar varje månad kan du märka att symtomen minskar.
För vissa är det svårt att bryta stressiga cykler utan hjälp utifrån. Vid allvarlig oro, irritabilitet eller depression kan det vara bra att söka samtalsstöd.
Receptfria smärtstillande medel, till exempel ibuprofen eller acetylsalicylsyra, kan hjälpa mot mensvärk, värk och bröstömhet. Vid svår depression eller oro kan läkemedel skrivas ut. P-piller och andra hormonella preventivmedel kan också hjälpa till att balansera hormoncykeln.
Observera! Använd inte receptfria smärtstillande om du har magsår eller njursjukdom. Då riskerar du att förvärra tillståndet.
En hälsosam kost är viktig för ditt allmänna välbefinnande, inklusive hormonbalansen. Ät balanserade måltider, dra ner på salt, socker, koffein och alkohol, samt se till att du får i dig tillräckligt med vätska för att lindra PMS-symtom.
Olika kosttillskott används ofta för att lindra symtom, till exempel kalcium, magnesium och omega-6. Studier visar att alla tillskott inte påverkar kroppen som utlovat, så rådgör alltid med läkare angående säkerhet och effekt. Tillskott av vitamin E och B6 rekommenderas vanligen inte på grund av oro över biverkningar.
Fysisk aktivitet kan särskilt hjälpa mot mensvärk och uppblåsthet. Lätt motion, som jogging, frigör endorfiner och kan minska bröstömhet, vätskeretention och nedstämdhet. Avslappnande behandlingar, exempelvis massage, kan minska oro och tillfälligt lindra depression och smärta. Kanske en lugnande massage?
Du kan följa din menscykel med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu: