Mensstigma runt om i världen
En ung flickas första mens är en viktig händelse som markerar början på puberteten och inträdet i kvinnligheten. För vissa ses detta som en naturlig del av att växa upp, medan andra måste kämpa mot skadliga föreställningar rotade i kulturen omkring dem. I denna artikel får du lära dig om några av de vanligaste myterna och praktikerna kring menstruation, och varför kulturell stigma kring denna naturliga och oundvikliga biologiska process kan vara farlig för unga kvinnor.
Hälften av världens befolkning menstruerar. Att lära sig hantera mensvärk, sömnlöshet, hormonella migräner och andra premenstruella symptom är tillräckligt utmanande, men skadliga föreställningar och sociala normer som begränsar vad en menstruerande person kan göra påverkar även vår mentala hälsa. På vissa platser gör prat om menstruation folk besvärade, medan kvinnor på andra håll utesluts från sina vanliga aktiviteter – de får inte gå i skolan eller arbeta, och får inte delta i sociala sammanhang. Även i länder där de flesta ser sig som moderna och rationella, skäms många kvinnor och flickor fortfarande för denna naturliga kroppsliga process.
Vad är mensstigma?
Mensstigma innebär att en person som menstruerar känner skam eller blir utsatt för skam på grund av kulturella eller samhälleliga föreställningar om menstruation. Effekten av mensstigma sträcker sig dock långt bortom känslor av skam och pinsamhet; på många platser i världen går kvinnor miste om möjligheter till utbildning och arbete bara för att de har mens.
Varför är det viktigt att normalisera offentliga samtal om menstruation?
Det kan verka märkligt att ämnet fortfarande, även på 2000-talet, ofta ses som tabu – något som endast bör nämnas privat. Vi måste normalisera att dela våra erfarenheter av mens, eftersom skambeläggning av kvinnor och flickor för en naturlig kroppsfunktion, som mänskligheten är beroende av, inte bara hindrar dem från att utveckla sin fulla potential utan även skadar deras relation till sig själva. Kvinnor i utvecklingsländer och utsatta samhällen drabbas allra hårdast.
Oförnuftig skam håller kvinnor tillbaka
När en flicka får sin första mens, går hon ofta fortfarande i grundskolan. I många utsatta samhällen har familjerna inte råd med mensskydd eller kan inte säkerställa god menshygien utanför hemmet, så flickans enda möjlighet blir att stanna hemma från skolan. Men fattigdom är bara en del av problemet. Många flickor berättar att pojkar i skolan – och även vissa lärare – fäller kränkande kommentarer om menstruation, vilket skapar en diskriminerande miljö som leder till att flickor slutar skolan.
Enligt UNESCO går cirka 131 miljoner flickor i skolåldern inte i skolan världen över. Det innebär att de löper mindre chans att få examen och trygga en stabil inkomst, vilket gör att de förblir ekonomiskt beroende av familjemedlemmar eller make och inte kan fatta viktiga beslut om sina liv. Denna beroendeställning ökar många riskfaktorer för att utsättas för våld i hemmet – både fysiskt och psykiskt. Kvinnor i denna situation löper också mycket större risk att leva under fattigdomsgränsen som pensionärer, eftersom de inte kunnat bygga upp någon ekonomisk trygghet på egen hand under livets gång.
Mensstigma och diskriminering ökar risken för dålig hygien
Brist på pengar till mensskydd och social stigma kring menstruation utsätter kvinnor och flickor för risk att inte kunna hålla god hygien. När mensblod lämnar kroppen blir det snabbt en grogrund för olika bakterier, därför måste tamponger, bindor och andra mensskydd bytas flera gånger om dagen för att undvika infektion. Men flickor som inte har tillgång till dessa produkter eller som skäms för att hantera dem på offentliga toaletter löper större risk att drabbas av infektioner och sjukdomar. Dålig menshygien är också den främsta orsaken till så kallat tampongsjuka (toxiskt chocksyndrom), vilket kan vara livshotande.
Mensstigma gör kvinnor och flickor till utstötta
Än idag får menstruerande kvinnor i vissa kulturer inte närvara vid religiösa eller sociala sammankomster när de blöder. Vissa kulturer förbjuder även kvinnor att laga mat åt familjen eller dela säng med sin partner under dessa dagar. I Nepal har man i århundraden praktiserat Chhaupadi, det vill säga rituell förvisning av menstruerande kvinnor och flickor – ofta till en skjul eller innergård utanför huset. Trots att detta är förbjudet enligt lag, förekommer det fortfarande i mer konservativa och avlägsna delar av Nepal. Sådana praktiker stärker inte bara mensstigmat utan förminskar kvinnor och gör dem mer socialt sårbara.
Mensstigma ökar risken för oönskade graviditeter
I många länder innebär en ung flickas första mens att hon anses redo för giftermål och familjeliv. Flickor så unga som 12 år kan tvingas gifta sig när de börjar menstruera. Även om kroppen kan vara fysiskt kapabel att bli gravid, medför tonårsgraviditeter en mycket högre risk för död och komplikationer, bland annat långdragen och svår förlossning, svår blodbrist, blödningar, toxemi och handikapp. Kulturer som upprätthåller mensstigma har även högre andel oplanerade och oönskade graviditeter bland ungdomar, eftersom de begränsar tillgången till utbildning för både flickor och pojkar. Att få barn i mycket unga år, särskilt när man inte har mycket att säga till om, leder ofta till livslånga sociala och ekonomiska nackdelar.
Menstruation och religiösa praktiker
De flesta moderna religioner har inga rituella begränsningar för menstruerande kvinnor, men i mer konservativa delar av världen lever många sådana ritualer kvar.
Vissa kristna samfund förbjuder kvinnor att ta nattvard under mensen. Inom islam slipper menstruerande kvinnor fasta, men enligt gamla skrifter får de inte ha samlag med sin partner under denna tid. Inom judendomen lärs det ut att kvinnor ska avstå från sexuellt umgänge vid menstruation och genomgå ett rituellt bad.
I de flesta hinduiska samhällen firas menstruationens början som något positivt, dock får kvinnor inte gå in i tempel eller delta i religiösa ceremonier. I mer ortodoxa hinduiska miljöer får menstruerande kvinnor inte ens gå in i hemmet eller delta i hushållsarbetet. Även inom buddhismen betraktas menstruation oftast som en normal biologisk process som krävs för människans fortplantning, men i mer konservativa kretsar utesluts kvinnor från religiösa ritualer och får inte gå in i tempel.
Även om vissa av dessa traditioner verkar harmlösa, bidrar rituella begränsningar till bilden av menstruation som något smutsigt och hemlighetsfullt – och kvinnor ses som mindervärdiga män.
Mytbildning kring mens finns överallt
Myter och tabun kring mens finns över hela världen. Bara 2 % av kvinnorna i Kina använder tamponger på grund av en utbredd föreställning om att tamponger skulle spräcka hymen, vilket traditionellt – och felaktigt – setts som ett tecken på oskuld. Trots att sex före äktenskapet inte längre är lika viktigt i dagens Kina, tror många fortfarande att insättning av något i kroppen, som en tampong, kan vara skadligt för unga flickor.
Mensstigma finns även i utvecklade länder med hög utbildningsnivå. I England har nästan två miljoner flickor mellan 14 och 21 år missat en hel eller del av skoldagen på grund av mens, och i USA beskattas mensskydd som lyxprodukter, vilket blir en extra ekonomisk börda för personer som menstruerar.
Även idag, när internets spridning gett ökad tillgång till information, förs negativa föreställningar om mens vidare. Enligt en studie av Plan International genomförd i Nederländerna, Uganda, Brasilien och Indonesien, anser många pojkar och unga män att menstruation inte hör hemma i offentligheten. Över hälften av de tillfrågade ansåg att menstruation är smutsigt, och mer än en tredjedel (38 %) kallade mens för äckligt. Mer än hälften tyckte också att kvinnor inte borde gå till skolan eller arbeta när de har mens.
Brist på korrekt information om menstruation och fortsatt efterlevnad av diskriminerande traditioner gör det svårare att bryta stigmat. Så länge många pojkar och män tror att menstruation är ett giltigt skäl att utestänga kvinnor och förvägra dem grundläggande rättigheter, kommer skadande skam och diskriminering att bestå.
Kulturer som firar mens
Även om många skadliga myter om menstruation har sitt ursprung i traditionella kulturer finns det samhällen som firar mensens ankomst som en viktig omvandling i en kvinnas liv.
I södra Indien, när en Tamil-flicka får sin första mens, samlas släkten för en speciell ceremoni för att hylla hennes nya status. Hon får presenter, en särskild måltid tillagas, och de äldre kvinnorna badar henne i ett rituellt bad. I Brasilien firas denna viktiga milstolpe av den unga kvinnans stora släkt, och liknande ceremonier förekommer även i vissa sydafrikanska samhällen.
En vacker tradition äger rum när en Apache-flicka kommer i puberteten och får sin första mens. Kvinnorna i hennes närhet ordnar då en fyra dagar lång fest för att hedra Förändringskvinnan med mat, dryck och dans som markerar starten på ett nytt kapitel i flickans liv. Hos Hupa-folket i Nordamerika har man återupptagit Flower Dance, en rit där unga kvinnor hedras och får en positiv start på vuxenlivet. Andra ursprungsbefolkningar i Nordamerika och i södra Stilla havet hedrar mensen genom en period av eftertanke och särskilda reningsritualer. Även om de menstruerande kvinnorna då isoleras från övriga samhället, väljer de detta själva för att koppla samman med andra kvinnor och fira sin kvinnlighet.
Avslutande tankar
En ung flickas första mens innebär en stor förändring i hennes liv – det är inträdet i kvinnligheten och starten på hennes reproduktiva förmåga. Tyvärr betyder det för alldeles för många av oss också slutet på jämlikhet och möjligheter. Negativa myter och tabun kring menstruation göder skadliga föreställningar och praktiker, och förstärker en ond cirkel av diskriminering som håller unga kvinnor tillbaka – till skada för oss alla. Även om vi har en lång väg kvar kan vi börja med att tala öppet med varandra om våra menstruationsupplevelser. Vi kan fortsätta ställa krav på våra regeringar att mensskydd ska vara mer tillgängliga och uppmuntra skolor att erbjuda korrekt information om mens och reproduktiv hälsa, både till flickor och pojkar.
Ladda ner WomanLog nu:
