Den Livgivande Placentan: Allt Du Behöver Veta
Hur våra kroppar stöttar och skyddar oss kan ofta verka som magi. Placentan är ett unikt exempel på den kvinnliga kroppens förmåga att anpassa sig och förändras för att stödja nytt liv. I den här artikeln får du lära dig allt om detta otroliga tillfälliga organ och dess funktioner.
Placentan finns endast under graviditeten och är vår första källa till näring, syre och immunskydd. Detta livgivande organ är avgörande viktig, men ofta förbisedd när vi talar om graviditet och förlossning. Den här artikeln lyfter fram placentans magi.
Vad är placentan?
Placentan är ett tillfälligt organ som börjar bildas i livmodern strax efter befruktningen. Den fungerar som en mellanhand mellan moderns kropp och hennes växande foster, och gör det möjligt för henne att dela med sig av de livsuppehållande funktioner som hennes organ tillhandahåller.
Så länge barnet stannar kvar i sin mammas livmoder förser hon det med syre, näring och andra nödvändiga funktioner – allt förmedlat av placentan – för att säkerställa en trygg och hälsosam utveckling.
Hur bildas placentan?
När en spermie befruktar ägget börjar de sammanslagna cellerna föröka sig genom celldelning. Vid dag fem eller sex har ett kluster på 200–300 celler (en blastocyst) bildats. Dessa celler differentieras redan till en inre cellmassa (embryoblast), som blir till embryot, och ett yttre lager av celler (trophoblast), som ger upphov till chorion och amnion – två hinnor som omger och skyddar fostret under hela graviditeten.
Blastocysten rullar längs livmoderväggen tills den börjar fästa tack vare kemiska signaler mellan trophoblasten och endometriet – livmoderslemhinnan. När blastocysten bäddas in i livmoderväggen sträcker små utskott från chorion, kallade korionvilli, sig in i livmodern. När dessa växer utvecklas det särskilda kärlsystemet i placentan som möjliggör utbyte av näringsämnen, avfall och syre mellan moderns och fostrets blodomlopp – utan att blodet blandas.
Placentan utvecklas ytterligare under första trimestern. Vid vecka 14 är infrastrukturen färdig, men placentan fortsätter växa och anpassa sig till det växande barnets behov fram till cirka vecka 34.
En mogen placenta är en mörkrödaktig, blåaktig, svampig och skivformad struktur med flera flikar, i genomsnitt 22 cm i diameter och 2–2,5 cm tjock samt väger runt 500 gram. En stark och flexibel navelsträng med en ven och två artärer förbinder placentan med barnets mage, där naveln senare bildas.
Vad gör placentan?
Placentan är ett multitaskande organ och har fem grundläggande funktioner som stödjer det växande barnet.
- Lungfunktion: Inne i moderns livmoder ligger fostret i en vätskefylld amnionsäck som erbjuder en trygg miljö för skelett och organ att utvecklas. Eftersom barnets lungor inte är fullt utvecklade förrän vecka 36 syresätts dess blod i placentan genom syre från moderns blod. Ljust, syrerikt blod transporteras till fostret via navelvenen, medan navelartärerna för tillbaka mörkare, syrefattigt blod till placentan där det åter syresätts.
- Njurfunktion: Placentan renar och balanserar barnets blod genom att filtrera bort bikarbonat, vätejoner, mjölksyra och andra ämnen – på liknande sätt som njurarna gör efter födseln hos både barn och vuxna.
- Näringsfunktion: Placentan förser barnet med alla nödvändiga näringsämnen, vitaminer och mikronäringsämnen som krävs för utvecklingen. Även dessa tas från moderns blod. Därför är det viktigt för gravida kvinnor att äta bra och följa läkarens råd om kosttillskott. Exempelvis upplever många kvinnor graviditetsanemi, eftersom när barnet tagit sitt järnbehov kan det bli brist för mamman.
- Immunfunktion: Inne i livmodern skyddas fostret av moderns immunförsvar. Om en infektion upptäcks förs antikroppar från modern via placentan till barnet. Blir mamman sjuk eller vaccinerad under graviditeten föds barnet med antikroppar redan från början. Detta immunskydd varar de första två till tre månaderna i barnets liv och ytterligare immungivande ämnen förs över via modersmjölken så länge barnet ammar (så kallad passiv immunitet).
- Endokrin funktion: Eftersom barnet ännu inte kan bilda egna hormoner fungerar placentan som ett endokrint organ. Det viktigaste hormonet den producerar är humant koriongonadotropin (hCG), som signalerar kroppen att inte stöta bort slemhinnan utan istället göra den tjockare för att stödja embryot. Placentan producerar även östrogen, som mjukar upp och skyddar livmodern, hjälper till med barnets organutveckling och stimulerar mjölkkörtlarna för amning. Det tredje hormonet är progesteron, som upprätthåller graviditeten och motverkar förtidiga sammandragningar. Placentan producerar också humant placentalaktogen (hPL), som näringsförsörjer fostret och stimulerar bröstkörtlarna för mjölkproduktion. Dessutom producerar placentan hormoner som kisspeptin, lösligt endoglin (sEng), löslig fms-liknande tyrosinkinas 1 (sFlt-1) och placentärt tillväxtfaktor (PlGF) för att stödja och stärka sin egen utveckling och integritet.
Placentans förlossning
Placentan behövs bara under graviditeten. När barnet är fött har den ingen funktion längre. När den tomma livmodern drar ihop sig trycks placentan ut och blodkärlen som gett näring till placentan stängs av.
Placentans avgång räknas som förlossningens fjärde fas. Detta kräver bara någon enstaka sammandragning och sker vanligen inom 30–60 minuter efter att barnet har fötts. Efter allt arbete med värkarbetet och födseln är dessa sammandragningar sällan märkbara och moderns fokus ligger på det nyfödda barnet.
Det är mycket viktigt att hela placentan kommer ut. Kvarhållen placenta är ett potentiellt farligt tillstånd, eftersom kvarvarande vävnad hindrar livmodern från att ordentligt dra ihop sig och stänga av blodkärlen.
Historiskt kunde en kvinna blöda ihjäl efter en framgångsrik förlossning för att livmodern inte drog ihop sig och stängde blodkärlen tillräckligt. Numera är barnmorskor och läkare utbildade i att upptäcka och förebygga blödningar efter förlossningen. Även om det kan vara livshotande är kvarhållen placenta som tur är oftast lätt att åtgärda.
Normalt sker avgången snabbt och rent, så livmodern kan dra ihop sig fullt ut med några sista sammandragningar och blodkärlen förseglas. Allt detta sker under den gyllene timmen efter förlossningen, då det nyfödda barnet ideally ligger hud mot hud på mammans bröst och vänjer sig vid sin nya omgivning. Ofta är barnet vaket av värkarbete och hormoner och hittar fram till mammans bröstvårta och börjar suga. Denna stimulans frigör oxytocin, vilket hjälper livmodern att dra ihop sig helt. Ett mycket smart system.
Vid kejsarsnitt tar läkaren ut placentan kirurgiskt och ser till att livmodern dras ihop ordentligt. Mor och barn är då oftast lite mindre utmattade inför sin första närkontakt.
De fyra vanligaste placentaproblemen
Under din graviditet kommer din barnmorska/läkare att övervaka både dig och placentan för att upptäcka eventuella komplikationer.
Placentans placering
Normalt fäster blastocysten i livmoderväggen där det finns gott om plats för placentan att växa utan att störa fostrets utveckling eller förlossningen. Men ibland blir det inte riktigt så enkelt.
Placenta previa
När blastocysten fäster i den nedre delen av livmodern kan placentan hamna så den delvis eller helt täcker livmodermunnen. Det kallas placenta previa därför att placentan "kommer före" barnet och kan försvåra barnets passage eller innebära hög risk för blödning då vävnaden riskerar att slitas eller skadas vid förlossningen.
Om ett tidigt ultraljud visar en lågt liggande placenta behöver det inte vara någon fara. När livmodern växer kan placentan flytta sig bort från livmodermunnen och problemet lösa sig. Men ljusröd vaginal blödning och/eller sammandragningar under andra trimestern kan vara tecken på komplikationer.
För att undvika komplikationer och blödning kan din läkare rekommendera lugnt tempo och undvika ansträngande aktiviteter som konditionsträning, samlag och annan kraftig belastning under graviditeten. Om placentan ligger för nära livmodermunnen vid förlossningsstart är kejsarsnitt det säkraste alternativet.
Placentans fäste
Placentan är konstruerad för att lossna från livmodern när barnet är fött. Men ibland sitter den så hårt fast att den är svår eller omöjlig att få ut.
Placenta accreta
En av de vanligaste komplikationerna är att placentavävnad växer djupt in i endometriet, alltså livmoderslemhinnan.
Kvinnor över 35 år, de som haft flera graviditeter och de som gjort kejsarsnitt eller andra livmoderingrepp löper högre risk för problem med placentans fäste, troligen på grund av ärr eller slitage på livmodern.
Placenta increta är när placentan växer in i livmodermuskulaturen.
Placenta percreta är när delar av placentan växer hela vägen genom livmoderväggen och ibland når andra organ, som urinblåsa, tarm eller blodkärl.
Dessa tillstånd ger sällan några tydliga symtom och upptäcks vanligen vid ultraljud. De påverkar sällan fostrets utveckling men kan vara mycket farliga för mamman om de inte upptäcks och hanteras. Eftersom vaginal förlossning innebär stor risk för blodförlust kräver dessa tillstånd nästan alltid kejsarsnitt, eventuellt följt av hysterektomi för att undvika framtida risker.
Vad händer med placentan efteråt?
När placentan har avgått undersöker barnmorskan eller läkaren den efter avvikelser och ser till att den är hel. Om det finns misstanke om problem kan delar av placentan analyseras för infektioner eller inflammation så rätt behandling kan ges till barnet.
Om det har förekommit komplikationer under graviditet eller förlossning kan ytterligare analyser göras på sjukhuset för att klargöra faktorer som kan ha påverkat mammans eller barnets hälsa.
Ser placentan ofullständig ut vid kontroll tas resterande vävnad bort för att skydda mamman mot blödning.
När alla frågor kring placentan är utredda får föräldrarna oftast bestämma om de vill ta med sig placentan hem eller låta sjukhuset omhänderta den som biomedicinskt avfall. Sjukhusen följer strikta protokoll för att förhindra eventuell smittspridning.
Kan jag behålla placentan?
Många familjer har kulturella, religiösa eller personliga skäl att vilja behålla placentan. Men så snart den lämnat kroppen börjar nedbrytningen snabbt och bakterier får lätt fäste. Om du vill spara din placenta krävs det att du förbereder den för säker hantering, transport och förvaring.
Varför du kan vilja spara din placenta
Spirituella eller symboliska traditioner
Det finns många traditioner, trosuppfattningar och myter kring placentas kraft och betydelse. I vissa kulturer anses placentan vara ett heligt organ. Din familj kanske har egna ritualer, såsom att begrava placentan på en särskild plats eller plantera ett träd ovanpå den för att hedra barnets födelse.
Näring eller medicin
Bland djur är det vanligt att modern äter moderkakan, eller efterbörden. Biologer anser att det är ett instinktivt beteende, troligen för att dölja födseln för rovdjur. Människor kan ha gjort detsamma förr, men det finns få belägg. Däremot har placentan historiskt använts inom traditionell medicin för olika åkommor i vissa kulturer.
På senare år har intresset ökat för att använda placentan som kosttillskott för att balansera hormoner, öka energi eller minska risken för förlossningsdepression. Vetenskapligt stöd för dessa effekter är dock mycket begränsat.
De som väljer detta brukar anlita en placentaencapsuleringsspecialist som hämtar placentan, ångkokar, torkar och maler den till pulver, som sedan förpackas i kapslar. Då kan mamman ta kapslarna utan oro för sjukdom eller kontaminering.
Kreativa projekt
Placentan fungerar inte bara som "den första mamman", utan blodkärlsmönstret på insidan liknar "livets träd". Många hämtar personlig innebörd ur denna unika struktur och använder den till konstverk. Exempelvis kan du gjuta placentan i resin, göra tryck med dess blod eller bevara ett avtryck av kärlnätet som försörjde barnet. Det finns företag som erbjuder att bevara placentabitar i smycken eller andra minnessaker så att du kan ha kvar den för alltid.
Medicinsk forskning
Vetenskapligt intresserade familjer kan välja att donera placentan till medicinsk forskning, utbildning eller som terapiresurs. Placentan innehåller värdefulla stamceller och vävnader som kan användas för avancerad forskning inom regenerativ medicin, vävnadsteknik och nya behandlingsmetoder.
Avslutande ord
Forskare uppskattar att minst hundra miljarder människor har levt och dött sedan mänsklighetens gryning. Det betyder att över 100 000 000 000 placentor har stöttat lika många växande barn. Ändå är mycket av denna fantastiska process fortfarande ett mysterium. Vi hoppas att artikeln gett dig lite inblick i placentans under.
Ladda ner WomanLog nu:
