Vad är skillnaden mellan hormonspiral och kopparspiral? Vilka fördelar och biverkningar finns med respektive preventivmedel? Och hur är det med kostnaden? I den här artikeln får du veta mer om olika typer av spiraler för att lättare kunna avgöra vilket alternativ som passar dig bäst.
Om du någonsin funderat på preventivmedel, vare sig det gäller graviditetsprevention eller av hälsoskäl, har du troligen stött på två alternativ: hormonella och icke-hormonella preventivmedel. Hormonella alternativ är många – från kombinerade p-piller och vaginalringar till hormonspiraler. Icke-hormonella alternativ är färre. Om du inte vill påverkas av hormoner återstår i princip barriärmetoder och kopparspiral. I denna artikel jämför vi hormonspiral och kopparspiral.
Du får lära dig om:
Både hormonspiral och kopparspiral är små T-formade preventivmedel som förs in i livmodern av en vårdgivare. Spiralen är utformad för att passa i livmodern och frisätta hormoner eller kopparjoner för att förhindra graviditet.
Det finns två typer av spiral:
Båda alternativen är mycket effektiva mot graviditet och tillhör de mest pålitliga metoderna jämfört med andra preventivmedel.
Spiral är det tredje populäraste preventivmedlet bland både gifta och ogifta kvinnor – endast sterilisering och kondom används mer.
Hormonspiral fungerar genom att frisätta levonorgestrel (en typ av gestagen) som liknar det naturliga kvinnliga könshormonet progesteron. Spiralen avger små mängder av detta hormon direkt i livmodern, vilket gör livmoderhalsens slem tjockare så att spermier får svårt att ta sig fram. Samtidigt förtunnas livmoderslemhinnan (endometriet) vilket gör det svårare för ett ägg att fästa och minskar menstruationsblödningen.
Jämfört med andra hormonella metoder som p-piller, plåster eller sprutor, frisätter hormonspiralen hormonet lokalt och påverkar därmed kroppen mindre systemiskt.
Några populära hormonspiraler är:
Spiral är en av de mest effektiva preventivmetoderna, med över 99% skydd. Detta beror på att det nästan inte finns någon risk för användarfel – du behöver inte själv komma ihåg att ta något, och spiralen sitter kvar tills du själv bestämmer dig för att ta bort den.
De flesta hormonspiraler verkar i 3–8 år, beroende på märke. Diskutera alltid med din läkare vid insättning och markera utbytesdatum i din kalender om du inte planerar att bli gravid.
Hormonspiral hör till de säkraste preventivmedlen med över 99% skydd.
Ytterligare fördelar:
Hormonspiral har fler möjliga biverkningar än kopparspiral, men färre än andra hormonella alternativ som p-piller. Vanligast är mensvärksliknande smärta och mellanblödningar de första dagarna efter insättning. Mellanblödningarna kan pågå i 3 månader eller ibland upp till 6 månader, och mensen kan bli mycket sparsam eller försvinna helt. Andra biverkningar kan vara ömhet i brösten, huvudvärk, akne, humörsvängningar och svullnadskänsla.
Mer ovanliga men allvarliga biverkningar:
Priset beror på spiralmodell, land och eventuell sjukförsäkring. Du betalar för både själva spiralen och insättningsproceduren. I USA kan totalpriset ligga mellan 0 och 1 300 dollar, beroende på försäkring.
I många europeiska länder som Sverige, Storbritannien, Tyskland och Frankrike kostar spiral inklusive insättning cirka 120–200 euro.
Det enda icke-hormonella alternativet är kopparspiral. Kopparspiral tillverkas av plast och koppar och verkar genom att inaktivera spermier.
Kopparjoner från spiralen skapar en miljö som är giftig för spermier – dessa dör eller förlorar sin rörlighet innan de kan befrukta ett ägg. Kopparen utlöser även en lokal inflammatorisk reaktion i livmodern som hindrar ett befruktat ägg från att fästa.
Precis som hormonspiralen har kopparspiralen mer än 99% skydd då den eliminerar risken för användarfel. Kopparspiral kan dessutom ha ännu bättre skydd de första veckorna efter insättning, eftersom den ger omedelbart skydd och kan användas som akutpreventivmedel om den sätts in inom 5 dagar efter oskyddat samlag.
Kopparspiral hör till de mest långverkande reversibla preventivmetoderna – de flesta märken kan sitta kvar i upp till 10 år. Kom ihåg att skriva upp datum för insättning för att i tid boka återbesök för byte eller uttag.
Kopparspiral är mycket effektiv mot graviditet under många år. Dess största fördel jämfört med hormonspiralen är att den inte avger några syntetiska hormoner i kroppen. Många kvinnor är känsliga mot konstgjorda hormoner och upplever då obehagliga symtom – kopparspiral är då ett effektivt och hormonfritt skydd med mindre påverkan på kroppen i övrigt.
Kopparspiral går utmärkt att använda under amning eftersom den inte påverkar mjölkproduktionen och skyder direkt efter insättning. Du kan också bli gravid omedelbart efter att spiralen tagits ut.
Kopparspiral ger färre systemiska biverkningar, men kan påverka mensen. Vanligt är att menstruationen blir kraftigare och mensen mer smärtsam under de första månaderna efter insättningen. Därför rekommenderas kopparspiral inte till kvinnor med rikliga blödningar, kopparallergi eller Wilsons sjukdom.
Priset omfattar själva spiralen samt insättningen. Liksom hormonspiral kan kopparspiralen i USA kosta runt 1 000 dollar eller mer. I vissa europeiska länder kostar det mellan 130 och 450 euro för spiralen och insättningen.
Att sätta in en spiral är relativt enkelt, men det kan göra ont. Många kliniker rekommenderar att ta smärtstillande, till exempel ibuprofen, cirka en timme före besöket. Det går även att be om lokalbedövning. Smärtan uppstår eftersom livmodertappen måste öppnas vid insättning, vilket ofta ger kramper som menstruationsvärk. Vissa kvinnor upplever dock starkare smärta och kan bli svimfärdiga eller må illa. Se till att diskutera smärtlindring med din läkare. Det goda är att smärtan som regel bara varar några minuter och är oftast borta inom ett par dagar.
Spiralen sätts in på läkar- eller barnmorskemottagning och tar cirka 10–15 minuter. Innan insättning kontrollerar läkaren att du inte är gravid. Det är oftast bäst att boka tid under mensen, eftersom livmodertappen är lite mer öppen och då gör mindre ont.
Vid insättningen ligger du på gynstolen med benen i stöd. Läkaren gör en gynekologisk undersökning och sätter in en spekulum för att se livmoderhalsen. Livmoderhalsen och slidan rengörs med antiseptiskt medel och mäts med en smal stav. Spiralen förs in i livmodern med ett speciellt verktyg. Trådarna klipps av så att cirka 2–3 cm hänger ner i slidan.
Återhämtningen är för det mesta enkel och du kan ofta återgå till arbete eller studier samma dag. Läkaren kan rekommendera vanliga smärtstillande och värmedyna mot kramper. Undvik vaginala samlag, tampong eller menskopp minst 24 timmar efter insättningen. Första dygnet bör du också undvika bad eller bastu.
Det är helt normalt att känna obehag eller kramp de första dagarna efter insättning. Sök dock vård om du får feber, intensiv smärta, ovanlig flytning, onormal blödning (mer än förväntat eller svår mens), eller kraftig kramp som inte lindras av smärtstillande.
Att ha spiral underlättar mycket men kräver regelbunden egenkontroll. Känn efter trådarna i slidan varje månad, särskilt efter menstruationen. Du själv eller din partner ska inte kunna känna något annat än trådarna. Om du känner spiralen eller trådarna verkar längre eller kortare – boka läkartid för kontroll och eventuell klippning.
Var uppmärksam på större förändringar i blödningsmönstret. Var också medveten om graviditetssymptom, även om graviditet med spiral är mycket ovanligt. Kontakta alltid vården om du inte känner trådarna, om de känns annorlunda, eller om plastdelen av spiralen kan kännas.
De flesta har tillgång till flera olika typer av preventivmedel. Men det kan ta tid att hitta rätt metod för just dig. Hormonspiralen är bäst för dig som vill lindra menssmärtor och kraftiga blödningar, medan kopparspiralen kan ge färre biverkningar om du är känslig för hormoner. Gör efterforskningar och diskutera alltid förväntade biverkningar och fördelar med din läkare före val av spiral. Det viktigaste är att ta kontroll över din hälsa och fertilitet.
Ladda ner WomanLog nu: