8 anledningar till nästäppa
Visste du att en täppt näsa inte bara är ett symptom på förkylning eller hösnuva? Blåser du ständigt näsan, använder nässpray och sitter vid luftfuktaren utan någon märkbar effekt? Då bör du läsa vidare. I den här artikeln berättar vi om de åtta vanligaste orsakerna till nästäppa och hur du kan behandla dem.
Vi har alla varit där: du vaknar en morgon och kan inte andas normalt för att näsan är täppt. Vid sådana tillfällen inser vi hur självklart det brukar vara att kunna andas fritt. För vissa av oss varar en täppt näsa bara några dagar och försvinner av sig själv, medan andra kämpar med kronisk nästäppa.
Är det hösnuva, en virusinfektion eller har det med anatomin att göra? Vilket av dessa tillstånd orsakar de besvär du upplever?
Vad händer när näsan blir täppt?
Innan vi går in på möjliga orsaker till nästäppa, ska vi titta på hur det uppstår. När ett irriterande ämne eller en smittämne når dina näsgångar, reagerar kroppens skyddande immunsystem med ökad slemproduktion, svullnad av vävnad och inflammation för att skapa en miljö som hindrar problemet från att sprida sig.
I många fall åtföljs nästäppa av rinnande ögon, halsont, lätt feber och andra besvärliga symtom. Allt detta är delar av kroppens immunsvar mot inkräktare som bakterier, virus eller allergener.
Nästäppa kan även orsakas av polyper eller förstorade adenoider/halsmandlar som fysiskt blockerar näsgångarna. Behandlingen varierar beroende på orsak, så det är viktigt att ta reda på vad som ligger bakom dina symtom.
Nedan listar vi åtta sjukdomar och tillstånd som kan leda till nästäppa, inklusive deras vanliga symtom och behandlingar. Det goda nyheten är att en täppt näsa oftast kan lindras med enkla huskurer eller receptfria läkemedel.
Åtta vanliga orsaker till nästäppa
1. Allergier och hösnuva
Våren kommer och plötsligt blir det tungt att andas. Dessutom kliar näsan och ögonen tills pollensäsongen är över. Om du har säsongsallergi vet du hur tuff vissa perioder på året kan vara. Det fina, pudriga pollen som släpps ut i luften av växter, träd och gräs vid början av en ny tillväxtsäsong gör det besvärligt att andas för dig med hösnuva eller allergisk rinit.
Även om våren är den vanligaste tiden för hösnuva kan säsongsallergier förekomma året runt, beroende på var du bor och när de växter du reagerar på frigör sitt pollen. Andra allergener, som djurhår, mögel och damm, kan ge besvär året runt.
Allergisymtom
Allergisk rinit och allergiska reaktioner på till exempel djurhår, damm eller pollen visar sig ofta som täppt eller rinnande näsa, andasvårigheter, samt klåda och tårande ögon. Ibland kan en allergisk reaktion också ses på huden som utslag, blåsor eller eksem.
Många av oss lider även av matallergier, där de vanligaste bovarna är nötter, skaldjur, soja och mjölkprodukter. En mild reaktion kan ge magbesvär, kliande ögon och svullna luftvägar. Allvarliga fall kan leda till anafylaktisk chock, vilket är livshotande och kräver omedelbar insats.
Hur behandlas allergier?
Det bästa sättet att undvika allergier är att identifiera de ämnen ditt immunsystem reagerar på och undvika dessa i största möjliga mån.
Börja med att spåra när symtomen uppstår och vad du gör eller äter vid dessa tillfällen. Prata med din läkare om allergitester, som kan göras via pricktest i huden, blodprov eller lapptest.
När du vet vad som orsakar dina besvär kan du börja skydda dig och anpassa din miljö. Om du till exempel reagerar på djurhår, undvik då platser där husdjur finns. Om du har matallergi, var personen som frågar om innehållet i maten. Tyvärr är det inte alltid enkelt att undvika alla allergener. Lider du exempelvis av hösnuva kan du inte stoppa träden från att sprida pollen, men du kan ta läkemedel för att lindra dina symtom.
Läkemedel vid allergisk rinit:
- Antihistaminer som cetirizin, loratadin och fexofenadin blockerar histamin, ett ämne som frisätts av immunsystemet vid allergisk reaktion.
- Näskortikosteroidsprayer minskar inflammation och trängsel i näsgångarna. Vissa finns receptfritt, andra kräver recept.
- För långvarig behandling om ovan läkemedel inte hjälper eller vid året-runt-allergier kan läkaren skriva ut allergivaccination (immunterapi). Varje spruta innehåller tillräckligt mycket allergen för att stimulera immunförsvaret, men inte nog för att utlösa en kraftig reaktion. Det kan vara en lösning när du plötsligt utvecklar allergi, till exempel mot din katt.
2. Förkylning
Många olika virus kan orsaka milda till måttliga symtom i de övre luftvägarna (näsa, svalg, bihålor). Detta kallas att bli förkyld – den vanligaste sjukdomen hos både barn och vuxna. Även om vi drabbas oftare under den kalla årstiden beror det inte på temperaturen, utan snarare på att vi vistas mer inomhus bland personer som hostar, nyser och sprider smitta i luften. Barn får i snitt 6–10 förkylningar per år, medan vuxna får 2–4 eftersom immunförsvaret är mer utvecklat.
Symtom vid förkylning:
- Nästäppa
- Halsont
- Hosta
- Nysningar
- Rinnande och kliande ögon
- Lätt feber
- Lindrig huvudvärk
Hur behandlas förkylning?
Förkylningssymtom börjar vanligtvis 2–3 dagar efter smitta och går över av sig själv på några dagar till veckor. Det finns inte mycket att göra för att påskynda läkningen – se till att dricka ordentligt, ät näringsrikt och vila. Receptfria läkemedel som nässpray, paracetamol och halstabletter kan lindra symtomen. Acetylsalicylsyra rekommenderas inte till barn vid feber, då det har kopplats till det farliga Reyes syndrom.
Det bästa sättet att undvika förkylningar är att hålla avstånd till sjuka och tvätta händerna ofta. Torr luft kan göra nässlemhinnan skörare och mer mottaglig – då kan det hjälpa att använda en luftfuktare.
3. Kemisk irritation
Vi utsätts dagligen för många kemikalier och irriterande ämnen i vår miljö – allt från rengöringsmedel med ammoniak, blekmedel, syntetiska dofter och ftalater till mer kraftfulla ämnen som formaldehyd, svaveldioxid och svavelsyra. De kan blockera och irritera näsan.
Symtom vid kemisk irritation:
- Nästäppa, rinnande näsa, nysningar, klåda, ökad slemproduktion
- Röda, kliande, svidande, rinnande och ljuskänsliga ögon
- Halsont, torrhet i svalg, heshet eller hosta
- Väsande andning, tryck över bröstet, andfåddhet
- Rodnad, klåda, utslag eller dermatit på huden
- Huvudvärk
- Yrsel och illamående
- Trötthet, svaghet och orkeslöshet
Hur behandlas kemisk irritation?
Första steget är att ta bort de skadliga ämnena ur din miljö. Identifiera vad som orsakar besvären och skydda dig. Om du utsätts för kemikalier på jobbet, använd skyddsutrustning för att hindra toxiner från att nå hud och luftvägar.
Vid de flesta former av kemisk irritation bör man skölja det drabbade området med vatten tills allt är borta, och sedan torka försiktigt. Vissa kemikalier måste avlägsnas på särskilt vis, beroende på ämne och symtom. Kemiska brännskador kan vara mycket smärtsamma och kräver ofta akutvård – kontakta Giftinformationscentralen eller akuten för råd och uppsök läkare snabbt.
4. Torr luft
Använder du luftkonditionering på sommaren eller element på vintern vet du hur torr inomhusluft kan bli. När näsgångarna torkar ut kan de inte bilda tillräckligt med slem för att hålla bihålorna fuktiga, vilket irriterar och inflammerar slemhinnor, försvagar immunförsvaret, ökar risken för näsblod och gör att näsa och bihålor blir mer mottagliga för virus och bakterier.
Vid nästäppa på grund av torr luft kan du uppleva:
- Nästäppa
- Näsirritation och smärta vid inandning
- Kliande hals
- Torra ögon
- Torr hud och torra läppar
- Torrhosta
Hur behandlas nästäppa vid torr luft?
Bästa sättet är att återfukta luften och näsgångarna. Om du behöver värma eller kyla ditt hem, använd en luftfuktare i sovrummet. Skölj näsan med steril koksaltlösning via en näskanna eller liknande, andas in ånga under dusch, och använd återfuktande geler eller nässprayer från apoteket. Som alltid, kom ihåg att dricka ordentligt.
5. Näspolyper
Näspolyper är mjuka, godartade utväxter i näsan eller bihålorna. De kan orsaka nästäppa genom att fysisk blockera luftflödet genom näsan. När de växer eller blir flera blir det svårare att andas.
Symtom vid näspolyper:
- Nästäppa
- Sämre lukt- och smaksinne
- Rinnande näsa eller slemdroppe bakåt i svalget
- Tryck/ont i bihålorna
- Snarkningar eller sömnapné
Hur behandlas näspolyper?
Behandlingen beror på polypernas storlek och läge. Ibland räcker en kort kur kortison för att dämpa inflammationen. Steroidläkemedel minskar svullnad och krymper polypen. Antihistaminer hjälper också om polyperna påverkas av allergi.
Vid allvarliga besvär som dagligen gör det svårt att andas och känna lukt är ofta kirurgi nödvändig. Allergiker, astmatiker, personer med autoimmuna sjukdomar och kronisk bihåleinflammation har ökad risk för näspolyper.
Vid endoskopisk bihålekirurgi tar läkaren bort polypen för att öppna upp bihålor och ge dig fri andning. Tyvärr kan polypen ibland återkomma med tiden, så ny operation kan bli aktuellt.
Du kan minska risken genom att hålla allergier och astma under kontroll, undvika irriterande ämnen, god hygien samt använda luftfuktare och nässkölj för bättre slemmflöde.
6. Bihåleinflammation
Bihåleinflammation, eller sinuit, innebär att slemhinnan i någon av de luftfyllda håligheterna i ansiktsbenet runt näsa och ögon svullnar upp och blir infekterad. Svullnaden orsakar nästäppa.
Sinuit kan vara kortvarig och akut (cirka 2 veckor) eller långdragen och kronisk (över 12 veckor).
Symtom vid sinuit:
- Ansiktsvärk eller tryck över panna, kinder och runt ögonen
- Nästäppa
- Gulgrönt eller segt nässlem
- Slemdroppe bakåt i halsen
- Försämrat lukt- och smaksinne
- Trötthet
- Huvudvärk
- Feber
- Tryck över öronen
Hur behandlas bihåleinflammation?
- Skölja näsan med koksaltlösning för att få bort slem och dämpa svullnad.
- Luftfuktare eller ånginhalation för att fukta slemhinnorna.
- Varma omslag i ansiktet för att lindra trycket.
- Ibuprofen eller andra receptfria smärtstillande för att dämpa smärta och sänka febern.
- Antihistaminer och steroider för att minska svullnad och inflammation.
- Antibiotika om sinuiten är bakteriell.
Det är viktigt att behandla sinuit snabbt eftersom den annars kan bli kronisk eller leda till komplikationer.
7. Sned nässkiljevägg
När nässkiljeväggen som delar näsborrarna är förskjuten från mitten kan det ge andningsproblem. Vissa föds med sned nässkiljevägg, men det är vanligare att det uppstår av fysiskt trauma eller med åldern.
Symtom vid sned nässkiljevägg:
- Nästäppa (oftast på en sida)
- Svårt att andas genom ena eller båda näsborrarna
- Återkommande näsblod
- Upprepade bihåleinflammationer
- Ansiktsvärk/tryck
- Hög och snarkande andning
Går det att behandla sned nässkiljevägg?
Ja! Behandling beror på symtomens svårighetsgrad. Ibland räcker nässpray eller avsvällande medel. Hjälper inte detta kan operation (septoplastik) rätta till nässkiljeväggen.
Septoplastik stärker nässkiljeväggen, förbättrar luftflödet och lindrar besvären.
8. Förstorade adenoider
Förstorade adenoider (eller adenoidhypertrofi) innebär att halsmandlarna bakom näsan svullnar. Dessa körtlar, som sitter i svalget bakom näsan, är en viktig del av immunförsvaret under barndomen.
Adenoiderna når full storlek kring 3–5 års ålder och börjar sedan krympa runt 7–8. I vuxen ålder är de normalt helt borta.
Under barnets immunsystemutveckling fungerar adenoiderna som extra skyddslinje mot smitta. Vid allergi, öroninflammation eller återkommande näsblod kan de nästan dubbla sin storlek från ca 6 till 12 mm. När immunförsvaret hanterat infektionen återgår de till normal storlek. Ibland blir de dock kvartryckande stora och orsakar mer skada än nytta.
Symtom vid förstorade adenoider
- Nästäppa eller stopp i näsan
- Andningssvårigheter genom näsan
- Munandning
- Snarkningar
- Sömnapné
Hur behandlas förstorade adenoider?
Första behandlingen är att åtgärda orsaken till svullnaden: antihistaminer eller kortison vid allergi, antibiotika vid infektion.
Hjälper inte detta och besvären kvarstår kan operation rekommenderas. Adenoidektomi är ett enkelt dagkirurgiskt ingrepp under narkos där den förstorade vävnaden avlägsnas och andningen återställs. De flesta återhämtar sig snabbt och blir inte mer infektionskänsliga efteråt.
Sammanfattande ord om nästäppa
Ingen gillar att gå runt med täppt näsa. Några dagar med obehag är annorlunda än långvariga besvär. Om du regelbundet känner dig täppt, tappar lukt och smak, har tryckkänsla i ansiktet eller andra relaterade symtom, bör du kontakta läkare för att få en diagnos. Ibland räcker en enkel receptfri medicin för att andas normalt igen – och om det krävs mer avancerad behandling är det bra att komma igång så fort som möjligt.
Ladda ner WomanLog nu:
