Diabetes
Diabetes är ett livshotande hälsotillstånd som påverkar miljoner människor världen över. Kvinnor som lever med diabetes kan antingen inte producera insulin eller har svårigheter att bearbeta det. Insulin är ett hormon som gör att våra celler kan ta upp glukos från blodet och omvandla det till energi. En diabetesdiagnos, för dig själv eller en närstående, kan vara skrämmande, men det är fullt möjligt att hantera sjukdomen och leva ett fullvärdigt liv.
Diabetes är en komplex sjukdom som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Både typ 1 och typ 2-diabetes är kroniska tillstånd utan botemedel. Den tredje typen, graviditetsdiabetes (gestationell diabetes), är en ovanlig komplikation under graviditeten som vanligtvis försvinner efter förlossningen. Den goda nyheten är att alla former av diabetes kan hanteras framgångsrikt med rätt vård.
Normalt omvandlas sockerarter och stärkelse i de kolhydrater vi äter till glukos av enzymet amylas som finns i salivet och tunntarmen. När maten brutits ner går glukosen till levern, som reglerar frisättningen av glukos till blodet. Särskilda celler i bukspottkörteln övervakar blodsockernivåerna, och när dessa stiger svarar betacellerna genom att utsöndra hormonet insulin. Insulinet fungerar som en nyckel som öppnar mekanismen som gör att glukosen kan komma in i muskelceller och annan vävnad, där den omvandlas till energi eller lagras som fett för långsiktig användning.
Kvinnor med typ 1-diabetes producerar inte tillräckligt med insulin, medan kvinnor med typ 2-diabetes producerar insulin, men det fungerar inte som det ska.
Är diabetes ett modernt problem?
Idag påverkar diabetes ungefär 1 av 10 människor globalt — cirka 537 miljoner. I de flesta länder har mellan 5 och 10% av befolkningen någon form av diabetes. I Pakistan drabbas nästan 1 av 3, medan bara 1 av 50 kvinnor i Mauretanien har sjukdomen. Även om sambandet mellan diabetes och ökande fetma samt hög konsumtion av processad mat kan tyda på att detta är ett nytt fenomen är det egentligen inte så.
En beskrivning av sjukdomen hittades i ett forntida egyptiskt manuskript från omkring 1500 f.Kr., och termen diabetes, "att passera igenom", användes av en läkare i antikens Grekland och syftade på överdriven urinering — ett sätt kroppen gör sig av med överskottssocker på och ett vanligt symptom för diabetiker. Förr i tiden ställdes diagnosen genom att smaka på patientens urin för att hitta sötma.
Det var först 1921 som hormonet insulin, idag huvudbehandling för typ 1-diabetes, först isolerades och de första experimenten genomfördes för att förstå dess roll för blodsockret. Före denna upptäckt förblev de flesta odetekterade och även om problemet identifierades blev komplikationerna ofta dödliga. Under det senaste seklet har vi lärt oss väldigt mycket om hur tillståndet kan hanteras och symtom lindras.
Typ 1-diabetes
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som gör att kroppen av misstag förstör sina egna betaceller, specialiserade celler i bukspottkörteln som producerar insulin.
Den brukar diagnostiseras hos spädbarn och barn, men kan även debutera i vuxen ålder. Typ 1-diabetes orsakas inte av kost eller livsstil; den betraktas som genetisk, även om en miljömässig utlösare också kan vara inblandad. Endast 5–10 % av kvinnorna med diabetes har typ 1.
För att undvika allvarliga systemiska konsekvenser måste kvinnor med typ 1-diabetes noggrant övervaka sitt blodsocker och styra glukosupptaget med dagligt insulintillskott. Detta kan vara särskilt utmanande hos små barn, men injektionerna blir lättare med erfarenhet och rutin. Rutinen måste följas livet ut, eftersom det idag inte finns något känt botemedel.
Insulin kan ges via spruta, insulinpenna (med förbestämd dos) eller insulinpump — en liten enhet fäst vid huden som hela dagen levererar en låg basaldos och extra bolusdos i samband med måltider genom en liten kateter. Det finns flera olika modeller med viktiga skillnader. De ger generellt säkrare och mer exakt dosering men behöver fyllas på, programmeras och övervakas, och det kan ta tid att lära sig hantera en pump på rätt sätt.
Din läkare kan hjälpa dig att välja ett system som passar dina behov och din livsstil. Du bör alltid ha insulinsprutor hemma ifall pumpen skulle sluta fungera.
Typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes, även kallad insulinresistens, är den absolut vanligaste formen. Hos kvinnor med typ 2-diabetes producerar bukspottkörteln insulin men cellerna svarar inte som de borde. Bukspottkörteln ökar då produktionen men det räcker ändå inte för att cellerna ska kunna omvandla blodsockret till energi kroppen behöver.
Insulinresistens tros ofta utvecklas långsamt och typ 2 diagnosticeras därför oftast hos vuxna, men även barn kan drabbas, särskilt kring puberteten då tillväxthormoner ökar i kroppen. Andra riskfaktorer är övervikt, polycystiskt ovariesyndrom och om mamman haft graviditetsdiabetes.
Typ 2-diabetes hanteras vanligen, och kan ibland reverseras, med blodsockerkontroll samt anpassad kost och motion. Ibland rekommenderas viktnedgång eftersom ökad vikt och nedsatt förmåga att hantera glukos ofta hänger ihop, men inte alla med övervikt får diabetes och det krävs ingen övervikt för att utveckla insulinresistens.
Det är viktigt att reglera blodsockret för att undvika allvarliga komplikationer. Vid behov kan läkaren skriva ut snabbverkande insulin till måltider, långverkande till natt och mellan måltider, eller ett icke-insulinläkemedel som Metformin för att reglera ditt blodsocker.
Graviditetsdiabetes (gestationell diabetes)
Annars friska kvinnor kan ibland få graviditetsdiabetes under graviditeten — cirka 2–10 % av alla graviditeter påverkas.
Denna form uppstår när de hormonella förändringarna under graviditeten påverkar hur kroppen tillverkar, lagrar och använder insulin, vilket leder till farlig insulinresistens. Graviditetsdiabetes utvecklas oftast runt graviditetsvecka 24 (ibland tidigare hos kvinnor med tvillingar eller flerbarnsgraviditet) men brukar gå över efter förlossningen.
Kvinnor med graviditetsdiabetes behöver noggrann kontroll av blodtryck, blodsocker och insulinbalans under hela graviditeten och risken för havandeskapsförgiftning är högre. Följer kvinnan behandlingsplanen brukar graviditeten och förlossningen gå bra, även om kejsarsnitt ibland kan behövas. Både mamma och barn har ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare, men detta kan motverkas.
Den exakta orsaken till graviditetsdiabetes är inte helt klarlagd, men riskfaktorer är övervikt och ärftlig benägenhet för insulinresistens. Om du redan är gravid, samarbeta med din läkare eller gynekolog för att övervaka din hälsa. Genom att acceptera din situation och följa din behandlingsplan tar du hand om både din kropp och din bebis.
Har jag diabetes?
Det främsta sättet att identifiera diabetes är genom att testa blodsockret över tid. Om nivåerna förblir höga under längre perioder kan du ha diabetes eller vara i riskzonen.
Acanthosis nigricans kan vara ett tydligt tecken på typ 2-diabetes. Det är mörka, sammetslena eller sträva hudområden som kan uppstå i nacke, armhålor, armveck och ljumskar.
Både typ 1 och typ 2-diabetes ger många symtom från hela kroppen, men de kan vara svåra att upptäcka och ibland dyka upp plötsligt.
De vanligaste diabetessymtomen är:
- kraftig törst
- täta urinträngningar
- humörsvängningar, lättirriterad
- återkommande infektioner
- långsam läkning av sår och infektioner
- suddig eller förändrad syn
- trötthet
Plötslig viktnedgång eller förlust av muskelmassa kan också vara ett tecken på att din kropp har svårt att använda sina resurser effektivt vid diabetes.
Om du har fått diagnosen diabetes, eller blivit tillsagd att du är i riskzonen, ta det på allvar. Obehandlad diabetes kan ge livshotande komplikationer såsom njur- och leverskador, nervskador, sämre blodcirkulation — särskilt i armar och ben, problem med munhälsa, syn och hörsel samt hjärt-kärlsjukdom med risk för hjärtinfarkt. Även din psykiska hälsa påverkas när kroppen kämpar med diabetes och dess följdproblem.
Att leva med diabetes
Att få en diabetesdiagnos kan kännas omtumlande, men det betyder inte att ditt liv är över. Du kan behöva göra vissa livsstilsförändringar, men med rätt behandling kan du leva ett friskt och rikt liv.
Vi alla behöver stöd ibland, och diabetes kan vara utmanande. Att prata med en vän eller professionell utbildad inom psykisk hälsa kan lätta bördan. Det finns också många nationella och internationella organisationer som informerar och stöttar kvinnor med diabetes. Du behöver inte göra allt ensam.
Att hantera diabetes är en livslång process, och ibland kommer det motgångar. Ha tålamod med dig själv och andra medan du hanterar diagnosen och lär dig vad du behöver. Fira dina framsteg, även de små — det är viktigt med positiv bekräftelse!
Ladda ner WomanLog nu:
