Ett besök hos gynekologen
Att gå till gynekologen kan kännas skrämmande, särskilt om det är ditt första besök eller om du haft en negativ upplevelse tidigare. Oroa dig inte! Reproduktiv hälsa är en viktig del av ditt välmående, och du har kontroll över vilken läkare du väljer och vad som sker under undersökningen.
En gynekolog är en medicinsk specialist som är inriktad på kvinnors reproduktiva och sexuella hälsa. Alla kvinnor bör regelbundet besöka sin gynekolog för att undersöka eventuella problem kopplade till menscykeln och den reproduktiva hälsan. Din gynekolog kan hjälpa dig att förstå hur din kropp fungerar, ge information om sexuell hälsa samt diagnostisera eventuella sjukdomar så att du kan få rätt behandling.
Din gynekolog ska vara någon du kan lita på och känna dig trygg med när du delar information om dessa intima delar av ditt liv. Det är värt att lägga tid på att hitta någon som passar dig bra. Undersök vilka läkare som finns i ditt område—läs recensioner och fundera på vilken gynekolog som känns mest lämplig för dig. Du kan också fråga vänner och familj om rekommendationer. Skulle du känna dig mer bekväm med en kvinna eller man? Vill du ha en yngre eller mer erfaren gynekolog? Upplevs mottagningen välkomnande och förtroendeingivande?
Generellt rekommenderas att en ung kvinna gör sitt första besök hos gynekologen i sina tidiga tonår: mellan 13 och 15 års ålder. Vid denna ålder varar besöket oftast inte längre än 20–30 minuter och består främst av en introduktion till vad gynekologen kan hjälpa dig med samt den utrustning som används. Detta är ett tillfälle att få svar på alla dina frågor om puberteten, kvinnlig anatomi och reproduktiv hälsa.
Din gynekolog kommer att ge dig information om dina fortplantningsorgan, underliv, intimhygien och sex, samt visa hur du gör en egenvårdsundersökning av brösten för att kolla efter tecken på bröstcancer.
Även om du är i sena tonåren eller tjugoårsåldern och inte varit sexuellt aktiv behöver du troligen inte klä av dig, och enda undersökningen som görs är en bröstundersökning. Det är aldrig för sent att börja gå till gynekologen om du aldrig varit där förut.
Om du har varit sexuellt aktiv vill din läkare sannolikt genomföra en gynekologisk undersökning och/eller ett cellprov, oavsett ålder. Åldern då man börjar ta cellprov—ett rutinprov för livmoderhalscancer—varierar mellan länder. I USA börjar man vid 21 års ålder.
Om du har problem med din menscykel eller andra besvär kan gynekologen rekommendera ytterligare undersökningar.
Om du är gravid eller planerar att bli det, ska du leta efter en OB/GYN: en obstetriker-gynekolog, en läkare som är specialiserad på kvinnans reproduktiva hälsa och har särskild kompetens för att hjälpa gravida kvinnor.
Var ärlig med din gynekolog om ditt sexliv. Det är okej att vara sexuellt aktiv och det är lika okej att inte vara det. Om du fortfarande bor hemma och har svårt att prata öppet om sex med dina föräldrar kan du gå till gynekologen ensam eller ta med en vän istället. Kom ihåg, under besöket behöver ingen annan än du och din läkare vara i rummet.
När ska du planera ett besök?
Om du inte är sexuellt aktiv handlar besöket mest om att lära känna din kropp, och du kan boka tid när som helst. Du bör dock boka tid om:
- Du har blivit (eller planerar att bli) sexuellt aktiv
- Du inte har fått din mens vid 16 eller 17 års ålder
- Du har smärtsamma menstruationer
- Din mens är väldigt kort eller väldigt lång
- Du har smärtor i underlivet eller bäckenområdet
- Du blöder från slidan mellan menstruationerna
- Du märker förändringar i brösten eller plötsliga förändringar i menstruationscykeln
- Du har andra funderingar kring din reproduktiva hälsa
Hur förbereder du dig inför ditt besök?
Det finns vissa steg du kan ta för att förbereda dig inför ett besök hos gynekologen.
Det är bäst att boka tid veckan efter din mens, men det är egentligen inget måste. Du kan även gå om du har mens. Gynekologer är vana vid att hantera blödningar och flytningar. Vissa tester kan dock påverkas av kraftig blödning. Känner du dig obekväm kan du alltid boka om tiden.
Innan du går, skriv gärna ner information om din menscykel. Hur gammal var du när du fick din första mens? När hade du din senaste mens? Hur lång är din cykel? Är den regelbunden? Har du symtom som huvudvärk, förstoppning eller kraftiga humörsvängningar i samband med mensen?
Försök samla familjehistorik om det är möjligt. Har någon i din närmaste familj haft sjukdom som rör reproduktiv hälsa, såsom äggstockscancer, endometrios eller polycystiskt ovariesyndrom? Sådan information hjälper din gynekolog att ge dig förebyggande råd.
Du behöver inte särskilt raka eller raka underlivet. Det finns ingen anledning att raka könshåret eller använda intimdusch. Intimdusch är onödigt och kan vara skadligt. Tvätta dig bara med varmt vatten och mild tvål kvällen innan och ta på dig rena underkläder.
Vissa kvinnor föredrar att ha på sig en klänning som lätt kan lyftas vid undersökningen, men oavsett vad du har på dig får du privat utrymme för att klä av dig och får ett undersökningsförkläde om det behövs.
Gynekologisk undersökning och cellprov
Kanske är det mest nervösa momentet i ett gynekologbesök undersökningen av underlivet. Du har säkert sett det på film. Undersökningen sker när du ligger ned på en stol/säng som är utformad för att läkaren enkelt ska kunna undersöka underliv och bäckenområde. Det är en vadderad stol som kan höjas och sänkas och som har stöd där du kan vila benen i höjd position.
Du får ta av dig nedtill och lägga dig med benen upp i benenstöden. Det kan kännas ovant till en början, men som professionell ska läkaren förklara processen, svara på dina frågor och hjälpa dig att slappna av.
När du har kommit till rätta börjar gynekologen med att visuellt undersöka underlivet—blygdläppar, vulva, klitoris och anus—för tecken på infektioner eller andra avvikelser. Vissa läkare håller upp en spegel så att du får se och kan höra vad de letar efter i respektive kroppsdel.
I nästa steg används ett instrument som heter spekulum. Detta är ett redskap av plast eller rostfritt stål, format som ett ank-näbb. Det förs in i slidan för att hålla slidväggarna öppna så läkaren kan se längre in. Införandet tar bara några sekunder men kan vara lite obehagligt. Försök att slappna av i bäckenmusklerna. Oftast används vattenbaserat glidmedel för att underlätta införandet. Om spekulumet är av stål kan det också värmas upp innan. Obehaget är värt det, då undersökningen gör att gynekologen ser slida och livmodertapp tydligare och kan bedöma deras hälsa.
Spekulumet håller just nu på att vidareutvecklas för att undersökningen ska bli mindre påfrestande. Förbättringarna innefattar bland annat att täcka instrumentet med kirurgiskt silikon som kan steriliseras, att lägga till ett tredje blad för bättre sikt och mindre "särningskänsla" samt att göra det tystare.
Vid cellprov tas ett prov från livmodertappen med en liten borste medan spekulumet ger läkaren tillgång. Det kan kännas obehagligt, men det går fort.
Cellprov är ett test för att upptäcka tidiga tecken på livmoderhalscancer. Läkare rekommenderar att alla kvinnor mellan 21 och 65 år gör cellprov vart tredje år. Om resultatet skulle visa något avvikande kommer din läkare att kontakta dig för vidare undersökningar.
Sista delen är den manuella undersökningen. Läkaren för in handskbeklädda fingrar i slidan för att känna efter knölar och andra avvikelser i slidväggar och på livmodern, samtidigt som den andra handen trycker lätt på nedre delen av magen utifrån.
Detta är en rutinkoll som syftar till att samla nödvändig information på så kort tid som möjligt. Om du känner dig osäker under besöket, tveka aldrig att fråga din gynekolog. De finns där för att hjälpa dig.
Andra undersökningar
Det prov som tas vid cellprov testas bara för tecken på livmoderhalscancer. Du kan även testa dig för HPV (humant papillomvirus) och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Läs mer om HPV-test här. HPV-vaccin ges också av gynekologer.
Behöver du vissa tester för könssjukdomar kan du diskutera det med gynekologen när du bokar besöket.
Din gynekolog kan även behöva föra in ett finger i ändtarmen för att kontrollera muskelhälsa och leta efter tumörer. Även om det känns obekvämt är det här en del av läkarens professionella bedömning och görs endast för att kontrollera din allmänhälsa.
Gynekologen kan också använda ultraljud för att titta på de inre organen, leta efter cystor eller följa en graviditet. Ultraljudet använder ljudvågor för att skapa en bild av dina inre organ och mjukdelar.
Läkaren kan också vilja mäta längd, vikt och blodtryck vid varje besök, så att värdena kan följas över tid.
Preventivmedel och familjeplanering
Om du är sexuellt aktiv men inte vill bli gravid kan din gynekolog hjälpa dig att hitta det preventivmedel som passar dig och din kropp bäst. Du kan få recept på hormonella preventivmedel för att förebygga graviditet eller, i vissa fall, bara för att reglera din menscykel. Om du hellre vill använda icke-hormonella metoder kan din gynekolog ge dig råd om de bästa alternativen. Om du vill ha en spiral hjälper gynekologen dig med insättningen.
Om du önskar bli gravid kan gynekologen ge råd om vad du själv kan göra för att öka chanserna att bli befruktad.
Det är ditt besök och din kropp
Gynekologer är läkare som särskilt har studerat kvinnors sexuella hälsa. Det är inget att skämmas över, även om det känns ovant i början. Din läkare är en proffisionell som vill ditt bästa. Känner du däremot att läkaren inte förstår dig eller att du inte kan vara helt ärlig, tveka inte att byta till någon annan vårdgivare.
Genom att regelbundet gå till gynekologen kan du lära dig mer om din kropp, undvika sjukdomar och ta bättre hand om din hälsa.
Du kan spåra din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
