Nytt! Logga in för att hantera ditt konto, se dina uppgifter, ladda ner rapporter (PDF/CSV) och se dina säkerhetskopior. Logga in här!
Dela den här artikeln:

Åksjuka: Symptom, orsaker och kopplingar till ångest och graviditet

Ingen av oss är immun mot åksjuka. Inte ens erfarna sjömän är oberörda när havet slår hårt. För vissa räcker det med några skarpa svängar i bilen för att utlösa obehagliga symptom som illamående, kräkningar, yrsel, kallsvett och förvirring. I den här artikeln får du veta mer om åksjuka, varför vissa av oss är mer drabbade, och hur du kan lindra besvären.

Visuell guide till 'Åksjuka' med orsaker, symptom och tips för att hantera obehag vid resor eller rörelseaktiviteter.

Känner du oro inför bilresor, båtturer eller nöjesparker? Om magen börjar slå volter och huden blir klibbig så fort vägen blir guppig eller havet stormigt, och allt du kan tänka är: ”När är det här över?”, då är du sannolikt en av många kvinnor som lider av åksjuka.

Varför blir jag åksjuk?

Åksjuka – även kallat sjösjuka eller resa-sjuka – är en obehaglig men helt normal fysiologisk reaktion på verkliga eller upplevda rörelser. Det sker när hjärnan inte kan tolka informationen den får från ditt balanssinne, det vill säga det vestibulära systemet.

Det vestibulära systemet ligger i innerörat och ansvarar för balansen och rumsuppfattningen. Det består av vätskefyllda, halvcirkelformiga kanaler på tre axlar som registrerar rotation och små otolitiska organ som känner av linjär rörelse och acceleration. Tillsammans med synintryck från ögonen och känselintryck från huden och musklerna skickas denna information till hjärnan, som samordnar kroppens rörelser – utan att du ens märker det.

Men när du till exempel åker berg- och dalbana eller sitter i baksätet på en bil uppstår motstridiga signaler – omgivningen rör sig, men kroppen är stilla. Balanssystemet kan också få problem vid plötsliga eller kraftiga rörelser, till exempel på ett stormigt hav när båten gungar kraftigt. Då kan det vara svårt att hålla balansen, och du kan plötsligt bli illamående och kanske till och med behöva kräkas.

Symptom och känslighet för åksjuka

Har du någon gång drabbats av åksjuka känner du igen känslan av yrsel, ett plötsligt illamående i magen, kallsvett och den hemska känslan av att inte kunna röra dig ordentligt. Symptomen kan vara intensiva, men brukar försvinna snabbt när du är på fast mark igen.

Andra vanliga symptom på åksjuka är illamående, kräkningar, aptitlöshet, ökad saliv, blekhet, yrsel, huvudvärk, snabb andning och trötthet.

Ingen är helt immun, men vissa drabbas hårdare och kan ha svårt att koppla av i fordon, även när resan är lugn. Känner du igen dig kan det bero på att dina symptom förvärras av exempelvis:

  • graviditet
  • hormonell preventivmedel
  • att vara på mens
  • störning i innerörat
  • genetik
  • sömnbrist
  • migrän
  • Parkinsons sjukdom

Kvinnor och barn under 12 år är generellt mer känsliga för åksjuka.

Åksjuka och ångest – Visuell guide om symptom samt strategier för att hantera obehag vid rörelse, med hänsyn till ångestfaktorer


Åksjuka och ångest

Symptomen på en ångestattack – yrsel, lätt huvudvärk, illamående – kan kännas precis som åksjuka. Vid stark ångest kan det kännas som om marken svajar, eller att du ska falla, trots att både du och omgivningen är helt stilla.

Ångest kan ge dessa symptom eftersom du lätt börjar hyperventilera – snabba, ytliga andetag minskar syret i hjärnan, vilket kan ge yrsel. En ångestreaktion kan också slå in i balanssinnet genom att nivåerna av kortisol och andra stresshormoner ökar. Stresshormoner frigör energi, ökar pulsen och förbereder kroppen på kamp eller flykt; synfältet smalnar av för att upptäcka fara och hörseln blir känsligare. Denna förändrade verklighetsuppfattning kan förvirra och göra att balanssystemet skickar motstridiga signaler till hjärnan.

Medan åksjuka ofta lindras genom att stanna eller gå ur fordonet, måste oro och skräck hanteras i kroppen. Här är två metoder du kan prova för att lugna dig:

  • Fokusera på andningen. Stress och ångest leder ofta till att du hyperventilerar – andas för fort eller för djupt. Då rubbas balansen mellan syre (O2) och koldioxid (CO2); överdriven utandning av CO2 kan framkalla yrsel och förvirring. Sakta ner andningen till ca ett andetag var femte sekund och begränsa syretillförseln genom att andas med väsande läppar eller genom ett näsborre i taget, eller öka CO2 genom att andas in och ut i en papperspåse ett par andetag.
  • Aktivera dina sinnen. Ta en paus och registrera din omgivning: nämn fem saker du ser, fyra saker du känner, tre du hör, två du luktar och en du kan smaka. För många hjälper det att säga det högt för att bli mer närvarande. Upprepa så ofta du behöver. Det finns flera varianter av denna teknik, men principen är densamma – att rikta din uppmärksamhet till nuet och bort från tankarna.

Om det inte finns någon direkt fara och du lyckas landa i nuet, lugnar hjärnan snart din stressrespons.

Advertisement


Åksjuka under menstruation och graviditet

Som nämnts är kvinnor mer känsliga för åksjuka – och under mens eller graviditet är risken ännu större. En studie visar att kvinnor drabbas mest på cykeldag 5, med minskad känslighet dag 12 och 19, och lägst reaktivitet på dag 26. Det är oklart varför, men sannolikt hänger det ihop med hormonsvängningar och/eller minskade näringsämnen vid menstruation.

Vid graviditet kan åksjuka och graviditetsillamående ibland vara svåra att särskilja. Gravida är generellt känsligare på grund av:

  • hormonförändringar som påverkar kroppens balans och koordination och gör det svårare att hålla jämvikt
  • ökad produktion av koriogonadotropin (HCG) från moderkakan som påverkar den del av hjärnan som styr illamående och kräkningar
  • vätskeansamling i vävnaderna som ökar trycket på innerörat och därmed förvärrar symptomen

Hur undviker och behandlar jag åksjuka?

Är du känslig för rörelse vid resor kan du prova följande för att förebygga eller lindra åksjuka:

Antihistaminer

Receptfria antihistamintabletter som dimenhydrinat (Dramamine), difenhydramin (Benadryl), meklozin (Antivert) och prometazin (Phenergan) minskar symptomen genom att blockera histamin och acetylkolin – kemiska budbärare som triggar illamående och kräkningar. De behöver lite tid för att verka – ta en tablett ca en timme före resan. Den lugnande effekten hjälper också mot ångest, men du bör inte köra bil eller göra saker som kräver skärpa samtidigt. Andra generations antihistaminer hjälper inte vid åksjuka.

Skopolamin

Skopolamin, oftast i form av plåster, blockerar också acetylkolin. Plåster är bekvämt på längre resor då de kan verka i upp till tre dygn, men fås på recept och ger mer risk för biverkningar och interaktioner med andra läkemedel – även om vissa varningar i media är överdrivna.

Båda dessa läkemedel kan ge biverkningar som trötthet, muntorrhet, suddig syn, förstoppning och huvudvärk. Vill du inte använda läkemedel, eller saknar planeringstid, finns här fyra tekniker du kan prova för att lindra åksjuka:

Titta rakt fram

Att fästa blicken i färdriktningen hjälper hjärnan att uppfatta och bearbeta rörelse. Läs inte och titta inte på skärm – även om du fokuserar på något stilla registrerar ditt perifera seende ändå rörelsen, vilket gör hjärnan mer förvirrad.

Välj bästa platsen

Är du passagerare i bil, sitter du bäst fram och tittar rakt fram. Undvik däremot fören på båt, då det gungar mest. I större fordon, om det går, kan du ligga ner eller gå runt. Lätt rörelse kan hjälpa balanssystemet.

Tänk på vad du äter

Ät något lätt före resan – undvik tung och fet mat som retar magen. På färden kan salta kex eller kallt vatten lugna magen och minska illamående. Du kan även prova tuggummi: studier visar att tuggummi effektivt minskar åksjuka. God smak och doft ger lugn, och själva tuggandet hjälper också vid yrsel.

Te på kamomill, lakritsrot eller ingefära har länge använts mot illamående; även pepparkakor med ingefära eller ingefärtuggummi kan hjälpa.

Akupressur

Akupressur innebär att trycka på särskilda punkter på kroppen för att lindra muskelspänning och frigöra energi. Tryck på “P6-punkten” – två fingerbredder upp från handledsvecket, mitt emellan senorna med handflatan upp – för att minska illamående. Det finns särskilda armband som trycker på punkten, men du kan också bara trycka lätt dit med fingret i 30–60 sekunder och andas lugnt. Upprepa vid behov.

Exponering

När du ser sjövana besättningsmedlemmar som klarar grov sjö utan att bli påverkade kan du undra varför vissa är tåligare än andra. Studier visar att gradvis tillvänjning genom exponering för rörelser – båtturer, bilresor, karuseller, med mera – kan minska känsligheten. Har du svårt för sjöresor kan regelbundna bilfärder fungera lika bra.

Sammanfattning

Ingen är immun mot åksjuka. Även om syn, balanssinne och känsel samarbetar, kan snabba, kraftiga eller oväntade rörelser förvirra signalerna till hjärnan och ge tillfälligt obehag. Symptomen är oftast ofarliga och kan minska eller undvikas med enkla metoder. Att oroa sig i förväg gör allt värre, så hitta ett sätt som fungerar för dig. Personalen på flyg och båt har stor erfarenhet av att hjälpa resenärer – tveka inte att be om hjälp om du drabbas.

Ladda ner WomanLog nu:

Ladda ner i App Store

Hämta på Google Play

Dela den här artikeln:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4112051/
https://www.anxietycentre.com/anxiety-disorders/symptoms/motion-sickness-anxiety/#:~:text=Anxiety%20motion%20sickness%20can%20also,severe%20and%20then%20somewhat%20diminishes
https://www.calmclinic.com/anxiety/symptoms/nausea
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16235881/
https://www.whijournal.com/article/S1049-3867(08)00010-8/pdf
https://www.healthline.com/health/motion-sickness-remedies#medication
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34997261/
Advertisement


Diabetes är ett livshotande hälsotillstånd som påverkar miljoner människor världen över. Kvinnor som lever med diabetes kan antingen inte producera insulin eller har svårigheter att bearbeta det. Insulin är ett hormon som gör att våra celler kan ta upp glukos från blodet och omvandla det till energi. En diabetesdiagnos, för dig själv eller en närstående, kan vara skrämmande, men det är fullt möjligt att hantera sjukdomen och leva ett fullvärdigt liv.
Genom en kvinnas liv går hennes kropp igenom många förändringar. Klimakteriet är en stor omställning som markerar slutet på en kvinnas fertila period. Denna övergång är inte alltid enkel – den kan pågå i flera år och många kvinnor upplever symtom som stör vardagen. Hormonersättningsbehandling är ett sätt att minska påverkan av de mest påfrestande besvären. I denna artikel diskuterar vi fördelar och risker med hormonersättning.
Har du någonsin arbetat nattskift? Har du märkt att din hälsa försämrades under den tiden? Nattarbete kan vara skadligt för människors hälsa och har många långvariga effekter. Kvinnor är särskilt mer drabbade av nattarbete. I den här artikeln får du lära dig hur natt- och roterande skift påverkar kvinnors hälsa och vad du kan göra för att minska dina risker.