Förutom den ständiga frågan om man ska raka sig eller inte är armhålan sällan det första stället vi förknippar med smärta. Men armhålan – eller axillen – är en viktig plats där armen möter resten av kroppen, och smärta kan uppstå här.
Olika muskler och ligament från axel, bröst och övre rygg möts i armhålan, och här finns viktiga neurovaskulära strukturer såsom axillärvenen, axillärartären, nerver från plexus brachialis samt flera grupper av lymfkörtlar på både djupt och ytligt plan. Smärta kopplad till någon av dessa strukturer kan ibland kännas i armhålan.
Ordet axilla kommer från latin och är den medicinska termen för ”håligheten under axelleden”, alltså armhålan. Axillär betyder ”som har att göra med armhålan” (blanda inte ihop detta med ordet auxiliary, som betyder ”ytterligare eller kompletterande hjälp”). Axillär smärta kan uppkomma av många möjliga orsaker, de flesta är inte särskilt allvarliga. Det finns dock situationer där medicinsk behandling behövs. Den här artikeln tar upp olika tillstånd som kan påverka dina armhålor.
Det finns många möjliga orsaker till att du får ont i armhålan, men den vanligaste – och minst oroväckande – är en muskelbristning eller överansträngning. I de flesta fall kan besvären lindras hemma med vila och försiktig stretchning, och ingen vidare medicinsk behandling behövs.
Muskelbristning i armhålan uppstår när en eller flera muskler i området tänjs ut för mycket eller går sönder. Vanligt drabbade muskler är pectoralis major (den största muskeln i bröstväggen), pectoralis minor (en tunn, triangulär muskel i övre delen av bröstet) och subscapularis (en muskel i axelns rotatorkuff).
Typiska symtom vid muskelbristning i armhålan inkluderar:
Alla upprepade eller ansträngande aktiviteter som involverar armarna – som tunga lyft, kast, rodd och liknande rörelser – kan belasta musklerna i armhålan ganska enkelt, särskilt om du inte är uppvärmd eller ovan vid att träna dessa muskler.
Plötsliga armrörelser kan ibland påverka axillärnerven och orsaka obehag. Axillärnerven börjar i armhålan och innerverar deltamuskeln, som ger axlarna sin runda kontur, samt teres minor, en av de fyra rotatorkuffmusklerna som håller överarmsbenets huvud på plats i ledhålan och låter oss rotera axlarna 360 grader. Skador i axelområdet kan också påverka axillärnerven och ge smärta i armhålan.
Dålig hållning kan påverka nerverna i området och orsaka smärta i armhålorna. Vanan att sjunka ihop eller ha rundade axlar leder till obalans i musklernas arbete och ökar risken för muskelbristning i armhålan.
Om du upplever muskelbristning i axillen eller skador på musklerna kring armhålan – vila först och minska inflammationen, börja sedan med försiktig träning.
Vila. Undvik att röra armen och axeln medan smärtan kvarstår (och gärna lite längre för säkerhets skull). Ge de påverkade musklerna tillräckligt med tid att läka.
Minska inflammation. En kall kompress eller ispåse på armhålan i 15–20 minuter flera gånger om dagen kan minska smärta och inflammation. Receptfria, icke-steroidala antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), som ibuprofen eller naproxen, kan också användas.
När smärtan inte längre är akut kan du börja med försiktiga övningar för att återfå styrka och rörlighet. Om smärtan återkommer, sluta träna direkt och ge dig själv mer tid för återhämtning. Om du har svår smärta, kontakta en fysioterapeut för att få lämpliga träningsråd och stöd anpassat till just din skada.
Många tillstånd kan påverka strukturerna i armhålan. Problem i närliggande områden – till exempel nacke, axlar eller bröst – kan också ge utstrålande eller refererad smärta i axillen.
Skador nära ytan av kroppen är ofta lätta att identifiera, men smärta från djupare strukturer kan ibland vara svår att lokalisera. Utstrålande smärta känns både på ursprungsstället och sprider sig till omkringliggande vävnad. Refererad smärta är smärta som upplevs på annat ställe än där den faktiskt uppstår.
Andra tillstånd som kan orsaka smärta i armhålan inkluderar:
Utslag kan uppstå av många olika anledningar, men två särskilt vanliga i armhålan är rakfinnar från dålig rakning och axillär intertrigo, ett tillstånd där hudveck skaver och irriteras i varma, fuktiga förhållanden. Även om detta kan drabba vem som helst riskerar personer som bor eller arbetar i varmt och fuktigt klimat, samt de med fetma eller diabetes, att få det oftare. Båda tillstånden kan förvärras av virus-, bakterie- eller svampinfektioner.
För att undvika rakfinnar, använd en ren, vass hyvel och raka nytvättade, insmorda armhålor med tvål eller raklödder i lätta, korta drag. Skölj med kallt vatten efteråt och lägg på en kall kompress för att stänga porerna. Det är ett tillfälligt besvär men kan ta flera veckor att läka om huden fortsätter irriteras. Allt du gör för att lugna huden och minska inflammationen hjälper.
Intertrigo är ett vanligt tillstånd som uppstår där hudveck gnider mot varandra. Friktionen skadar huden så att bakterier eller svamp lättare kan tränga in och föröka sig. Sekundära infektioner vid axillär intertrigo kan vara svamp, till exempel Candida-jäst, eller bakterie, till exempel stafylococcus aureus.
Intertrigo kan göra ont och vara obehagligt, särskilt om det utvecklas från kliande, svidande, brännande knottror till rå, sprucken, vätskande eller blödande hud och variga, illaluktande infekterade områden. Tillståndet är dock behandlingsbart.
För att hjälpa huden läka från intertrigo behöver du hålla området torrt, rent och svalt. Bär lösa, luftiga kläder, torka huden försiktigt genom att badda istället för att gnugga, använd fläkt eller hårtork på kallt läge 2–3 gånger per dag för att avlägsna fukt och använd en mild antiperspirant för att minska svettning. Om området inte är infekterat kan du använda gel eller salva mot friktion eller täcka med gasbinda eller tunn bomull.
Om området har blivit infekterat – kontakta vården så snart som möjligt. Det enda sättet att säkert avgöra om infektionen är svamp, virus eller bakterie är att testa. När du fått diagnos kan du börja använda antingen oral eller lokal behandling mot svamp eller bakterier.
Om du märker att en eller flera större knölar bildas i armhålan kan du lida av svullna eller infekterade svettkörtlar. Detta tillstånd kallas hidradenitis suppurativa (HS) och kallas även akne inversa trots att det egentligen inte är akne.
HS är en kronisk, inflammatorisk hudsjukdom som drabbar apokrina svettkörtlar – dessa finns där hårsäckar finns, särskilt i armhålor och ljumskar. Forskning har ännu inte kunnat fastställa varför svettkörtlarna blir blockerade, men när de är det stannar svetten kvar och ger en utmärkt miljö för bakterier och svamp att växa. Det är ett systemiskt inflammatoriskt tillstånd kopplat till immunsystemet, men räknas inte som en autoimmun sjukdom. HS kan ha en ärftlig komponent och ibland förekomma i familjer.
HS visar sig ofta första gången i puberteten och kan utvecklas från små röda, smärtsamma kliande knottror som luktar och vätskar när de spricker, till stora cystor som blir öppna sår och lämnar ärr när de läker; ibland uppstår också blackheads i området. En blockerad apokrin körtel kan växa till en knuta stor som en ärta. Dessa knölar försvinner ofta inom 1–2 veckor och ska INTE klämmas eftersom det förvärrar tillståndet.
Tyvärr finns idag inget botemedel, men tillståndet kan hållas i schack även om det gärna återkommer. Om det lämnas obehandlat kan det ge permanent hudskador, försämrat lymfflöde, minskad rörlighet och andra komplikationer.
Om du lever med HS – var snäll mot dig själv. Det är ett smärtsamt tillstånd som försvåras av doften från instängd svett och bakterier. Det är ett systemiskt tillstånd, alltså INTE orsakad av dålig hygien, men en egenvårdsrutin med särskilda hygienåtgärder kan hjälpa. Som alltid: ät bra, motionera och sov ordentligt. Om du röker – sluta. Vissa märker att mjölkfri kost och zinktillskott hjälper. Ett Epsomsaltbad kan lugna huden och ge lindring.
Var försiktig med din hud när du tvättar dig. Undvik hudvårdsprodukter med starka rengöringsmedel, kemikalier, konserveringsmedel, parfymer och aluminiumhaltiga deodoranter. Receptfria antiseptiska tvättar, till exempel de med bensoylperoxid, minskar antalet bakterier och hjälper mot både lukt och infektion. Rakning kan skada huden, så trimma håret istället.
Problemet kan blossa upp och bli svårt att hantera på egen hand. Ha en öppen dialog med din läkare så får du behandling vid behov. Vanliga behandlingsalternativ är antibiotika (tablett och/eller salva), kortison mot smärta och inflammation, orala retinoider för hudstöd, biologiska läkemedel samt negativt tryck-behandling för att leda ut infekterad vätska från såret.
Tyvärr är kroppshår i armhålorna fortfarande en kontroversiell fråga för kvinnor, trots att det är en naturlig del av kroppen. Att raka eller vaxa armhålorna (eller någon annan del av kroppen) är ett estetiskt val och har lite med hälsa eller hygien att göra.
Vi blandar ofta ihop armhålshår med svettighet, men dessa hör inte nödvändigtvis ihop. Vi svettas med eller utan hår, och rakning eller vaxning kan dessutom bidra till inåtväxande hårstrån eller infektion från skärsår, vilket gör det något mer sannolikt att svettkörtlarna svullnar eller blir infekterade.
Läs mer om kroppshår här.
Lymfkörtlar är små, bönformade organ som sitter utspridda i kroppen och filtrerar lymfvätska samt bekämpar infektioner. De flesta lymfkörtlar finns djupt inne i bålen, men några ligger mer ytligt, exempelvis i armhålor, hals och ljumskar. Vid infektion svullnar närliggande lymfkörtlar och blir känsliga för beröring.
Lymfkörtlar varierar i storlek beroende på var de är. I armhålan är de ofta som små bönor – en centimeter långa och inbäddade i fettväv. Vid infektion/inflammation kan de svälla till storlek av en druva. All lymfkörtelförstoring kallas lymfadenopati; är svullnaden orsakad av virus eller bakterier benämns det lymfadenit.
Lymfkörtlar kan vara ömma och svullna av något så harmlöst som en förkylning men kan ibland signalera mer allvarliga tillstånd, exempelvis immunologiska sjukdomar som HIV/AIDS, lupus, olika cancerformer inklusive bröstcancer, reumatoid artrit och andra inflammatoriska sjukdomar samt en mängd olika bakterie-, virus- eller svampinfektioner.
Om du märker att lymfkörtlarna är svullna, gå igenom kroppen efter andra symtom och håll koll på din allmänhälsa. ”Svullna körtlar” är ett tecken på att det finns något annat bakomliggande tillstånd som måste fastställas för att rätt antibiotika, antiviral eller svampmedicin kan ges.
Ja, ibland hänger smärta i armhålan ihop med hormonella förändringar. Under vissa delar av menstruationscykeln, särskilt vid ägglossning och i den premenstruella fasen, är det vanligt med ömma eller spända bröst. Denna känsla kan sprida sig till närliggande områden där det finns lymfkörtlar, som armhålorna. Ömma bröst är även vanligt vid graviditet och i perimenopaus.
Visceral smärta – smärta från inre organ – kan ibland vara svår att lokalisera. I sällsynta fall kan smärta i vänster armhåla signalera hjärtproblem på grund av närheten till hjärtat på vänster sida av bröstkorgen.
Refererad smärta från olika hjärtbesvär, till exempel vid hjärtinfarkt, kan ibland kännas i vänster arm, axel, käke eller armhåla. Om du får ihållande eller svår smärta i armhålan tillsammans med andra symtom som bröstsmärta, andfåddhet, yrsel eller illamående – sök genast vård.
Ladda ner WomanLog nu: