Nytt! Logga in för att hantera ditt konto, se dina uppgifter, ladda ner rapporter (PDF/CSV) och se dina säkerhetskopior. Logga in här!
Dela den här artikeln:

Att Hantera Drogmissbruk

Miljontals människor tar receptbelagda och olagliga droger av medicinska eller rekreationsskäl. När sådana substanser används utan försiktighet kan de utvecklas till ett beroende. Drogmissbruk är farligt för den drabbade personen och för de som står henne nära.

Att navigera resan genom drogberoende och återhämtning.

Drogberoende är en komplex störning som kan ge långvariga effekter på en persons fysiska och psykiska hälsa. Missbruk av illegala eller receptbelagda droger kan leda till beteendeförändringar, fysiska sjukdomar och till och med döden.

Hur fungerar droger?

Även om många tänker på illegala droger när beroende kommer på tal, är lagliga substanser som alkohol  nikotin och receptbelagd medicin också mycket beroendeframkallande. Missbruk av substanser, lagliga eller olagliga, kan leda till substansbrukssyndrom. Kvinnor som använder illegala droger eller missbrukar receptbelagd medicin riskerar att skada sin fysiska och psykiska hälsa.

Droger delas in i grupper:

  • Cannabis och cannabinoider (marijuana, haschisch)
  • Sedativa (barbiturater, bensodiazepiner, hypnotika)
  • Stimulanter (kokain, metamfetamin, amfetamin)
  • Partydroger (MDMA, ketamin, ecstasy, GBH, Rohypnol)
  • Hallucinogener (LSD, psilocybinsvampar)
  • Opioider (heroin, morfin, kodein, oxykodon, hydrokodon)
  • Inhalationsmedel (lim, bensin, rengöringsmedel och aerosoler)

Hur allvarlig påverkan blir på någons hälsa beror på vilken drog som används. Vissa av dessa droger är lagliga och används som medicin, till exempel Vicodin eller morfin. Men oavsett typ av drog delar de alla en gemensam egenskap—de är beroendeframkallande. Receptbelagda smärtstillare som kodein eller oxykodon är mycket beroendeframkallande och ökar suget att ta mer för att lindra smärta eller övergå till starkare substanser.


Droger verkar genom att förändra signalsubstanser i hjärnan. Drogernas kemiska struktur efterliknar hjärnans naturliga kemi. Kroppen vänjer sig vid de förändrade kemiska processerna och, på grund av aktiverade neuroner och oförmågan att återgå till normala reaktioner, utvecklas ett beroende.

Hälsorisker vid drogbruk

Effekter på hjärnan

Olika droger har olika effekter på ditt psykiska tillstånd. Exempelvis ger LSD starka hallucinationer medan kokain leder till energiskt och oberäkneligt beteende. Droger förändrar hjärnans kemi. En person som använder droger kan uppleva eufori, upphetsning, njutning och utåtriktadhet, följt av intensiva känslor av paranoia, irrationellt beteende och våldsamhet. De flesta droger stör vårt tänkande och vår förmåga att fatta beslut; de kan orsaka minnesförlust och till och med långvariga hjärnskador.

Effekter på den fysiska hälsan

Liksom andra giftiga ämnen filtreras droger genom levern. Detta utsätter levern för stor belastning, vilket kan leda till organskador eller till och med organbortfall. Droger kan också orsaka hjärtproblem såsom hjärtinfarkt, hjärt–kärlproblem och infektioner om droger används via injektion. Andra vanliga hälsorisker kopplade till droger är krampanfall, lungsjukdomar och försvagat immunförsvar. Kvinnor som använder droger riskerar även lättare att få sexuellt överförbara infektioner.

Beteendeförändringar

När någon missbrukar droger kan hennes beteende variera från upphetsat och oberäkneligt till dämpat och tillbakadraget. I vissa fall kan drogmissbruk ge långvariga förändringar i beteendet, såsom paranoid personlighetsstörning, otålighet, hallucinationer, våld, impulsivitet och beroende.

Överdos

En överdos inträffar när kroppen överväldigas av en giftig mängd av en substans. Sedativa och opioider påverkar kroppens centrala nervsystem—de sänker hjärtfrekvensen och andningen, minskar kroppstemperaturen och drar ihop pupillerna. Om andningen saktar ner till andningsstopp får hjärnan inte syre, vilket kan leda till koma eller död. Stimulanter höjer hjärtfrekvens och blodtryck, ökar kroppstemperaturen och påskyndar andningen. En överdos kan ge upphov till krampanfall, stroke, hjärtinfarkt eller död. Många dödliga överdoser beror på att droger blandas.

Faktorer och orsaker som bidrar till drogberoende


Vad leder till drogberoende?

Vem som helst kan drabbas av beroende, men vissa bidragande faktorer har större betydelse än andra.


En familjehistoria av drogmissbruk, psykiska sjukdomar, tidigare erfarenheter av övergrepp eller tidig experimentering med droger ökar risken för att utveckla beroende.

Är kvinnor mer benägna att utveckla drogberoende?

Drogmissbruk är den främsta orsaken till beroende oavsett ålder, kön eller status, men kvinnor är mer mottagliga för beroende. Forskning visar att det kvinnliga könshormonet östrogen kan göra kvinnor känsligare för droger. Kvinnor utvecklar lättare ett beroende, drabbas av överdos och återfall. Kvinnor är även mer känsliga för lever- och lungskador samt hjärt–kärlsjukdomar orsakade av droger.

Hur påverkar droganvändning graviditet och ett växande foster?

Liksom alkohol och tobak är missbruk av illegala och receptbelagda läkemedel under graviditet och amning farligt för det växande barnet. Giftiga ämnen passerar genom moderkakan till fostret. Om mamman använder droger regelbundet under graviditeten riskerar barnet att utveckla neonatal abstinens (NAS). NAS är en abstinens reaktion som barnet går igenom strax efter födseln. Det är vanligast om mamman använt opioider eller stimulantia, men vissa barn får abstinens även av alkohol, sedativa, tobak och till och med koffein.


Barn till kvinnor som använder droger under graviditeten löper större risk för dödfödsel, missbildningar, låg födelsevikt, för tidig födsel, litet huvudomfång och plötslig spädbarnsdöd.

Hur vet du om du eller någon du känner har problem?

Även om missbruk ofta hänger samman med beroende är det inte en garanti att det utvecklas. Vissa missbrukar till exempel alkohol, nikotin eller receptbelagda läkemedel utan att bli beroende. Den största skillnaden ligger i hur beteendet påverkas och hur lätt personen kan sluta med substansen ifråga.

Några av de vanligaste tecknen på beroende:

  • Manisk lust att använda droger—en beroende person kan inte leva utan droger. Droger ger känslor av lättnad, njutning och extas. Med tiden vänjer sig kroppen och samma effekt uteblir, men fortsatt bruk krävs för att slippa abstinens.
  • Irritabilitet om dosen uteblir—snart efter att drog-effekten gått över känner kvinnan sig orolig och irriterad och fokuserar på var och när hon kan få nästa dos. Hon får abstinensbesvär som är fysiskt och psykiskt påfrestande.
  • Irrationellt, ofta våldsamt beteende—drogbehovet kan bli så starkt att personen agerar irrationellt eller våldsamt för att få en dos. En beroende kan riskera sitt eget eller andras liv för att få lättnad.
  • Stjäl eller skadar andra för att köpa droger—människor som blivit beroende tappar förmågan att klara dagliga ansvar, som arbete och ekonomi. Det uppstår brist på pengar men suget ökar bara. Hon kan börja stjäla från familj eller okända, låna pengar som aldrig återbetalas, eller sälja värdesaker för att finansiera sitt drogbruk.
  • Problem i livet—vid drogberoende är personen oftast antingen påverkad eller upptagen med att skaffa nästa dos. Det kan leda till våld i hemmet, förlorade sociala relationer, frånvaro från arbete och andra viktiga händelser. Beroendet leder ofta till förändringar som gör henne oigenkännlig även för de närmaste.
  • Abstinensbesvär—regelbunden användning vänjer kroppen vid substansen. Om drogen plötsligt tas bort uppstår abstinens. Hur allvarliga besvären blir beror på drog och användningens längd. Vissa klarar av abstinensen på dagar, för andra tar det veckor eller månader. Abstinens är både fysiskt och psykiskt och kan inkludera influensaliknande symptom, diarré, illamående, kräkningar, depression, paranoia, muskelvärk, hallucinationer, ångest, skakningar och kramper. Svår abstinens leder ofta till återfall. Avgiftning är en riskfylld process som kan leda till uttorkning, självskada, organskador. Därför är det säkrast att avgifta sig under medicinsk övervakning.

Vägen ut

Drogberoende utsätter kvinnor för allvarliga risker för både fysisk och psykisk hälsa. Det är inte lätt att sluta, särskilt med mycket beroendeframkallande substanser som opioider. En beroende kvinna känner ofta rädsla, osäkerhet och skam, känslor som behöver bemästras för att kunna börja ta itu med problemen bakom missbruket.

Beroende är som vilken sjukdom som helst, och inget att skämmas för eller stigmatisera. Första steget mot att bli fri från beroende är att erkänna att det finns ett problem. Prata med någon du litar på. Även om de flesta beroendeframkallande droger är olagliga finns det ofta organisationer som hjälper människor att bli fria från missbruk. Gruppterapi kan göra det lättare att träffa andra i samma situation som fattat beslutet att sluta.

Nästa steg är avgiftning och att gå igenom abstinensen. Detta är det svåraste med att sluta och kan ta dagar, veckor eller till och med månader. Risken för återfall är störst under abstinensen. Det säkraste är att få professionell hjälp under avgiftning. Även efter många års nykterhet kan före detta missbrukare förbli känsliga för suget att använda igen.

Efter att ha klarat den svåraste delen ska den som varit beroende fortsätta avhålla sig från andra droger och skadliga substanser, såsom alkohol och tobak, eftersom dessa kan trigga ett återfall. Det är tufft att vara nykter, men samtal med utbildad terapeut eller stödgrupp kan vara till stor hjälp.

Du kan följa din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:

Ladda ner i App Store

Hämta på Google Play

Dela den här artikeln:
https://www.drugabuse.gov/publications/drugfacts/treatment-approaches-drug-addiction
https://www.turnbridge.com/news-events/latest-articles/how-do-drugs-affect-the-female-body#
https://www.addictioncenter.com/drugs/overdose/#:~:text=An%20overdose%20is%20a%20biological,medications%2C%20and%20many%20other%20substances
https://www.gatewayfoundation.org/faqs/effects-of-drug-abuse/
https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/drug-addiction/diagnosis-treatment/drc-20365113
https://www.drugabuse.gov/publications/research-reports/substance-use-in-women/substance-use-while-pregnant-breastfeeding
Advertisement


Även om saker har börjat förändras blir kvinnor fortfarande alltför ofta bortviftade och till och med förlöjligade för hälsobesvär som smärta och trötthet. Oavsett vad samhället säger ska dessa känslor inte behöva vara en del av vardagen. Två kroniska tillstånd som ibland ligger bakom långvarig smärta och trötthet när inga andra sjukdomar finns, är fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom.
Om du någonsin har haft en böld på huden, tandköttet eller någon annanstans på (eller i) kroppen vet du hur farligt och smärtsamt det kan vara. Eftersom en böld kan likna en finne eller en furunkel kan du bli frestad att klämma eller trycka ut den. Men innan du gör det, läs denna artikel för att lära dig hur du hanterar en böld på ett säkert sätt – och varför du aldrig bör försöka spräcka den själv.
Att känna sig frusen är kroppens sätt att signalera att den behöver att du rör på dig eller tar på dig en tröja. Om du märker att du fryser utan tydlig anledning—över hela kroppen, i händer och fötter eller på någon annan plats—kan det tyda på ett underliggande hälsoproblem. Kvinnor är dessutom mer känsliga för kyla, på grund av naturliga fysiologiska processer.