Allt du behöver veta om livmoderhalsen, cellprovtagning och förebyggande av livmoderhalsproblem
Vilka funktioner har livmoderhalsen? Hur ofta bör du gå på cellprovtagning? Hur har nya riktlinjer ändrat frekvensen för rekommenderade Pap-test? Lär dig allt om livmoderhalsen, hälsa och sjukdomar i livmoderhalsen samt rekommenderade screeningundersökningar.
Livmoderhalsen är en del av det kvinnliga reproduktionssystemet. Den sitter längst ut i slidkanalen, skyddar livmodern och har en viktig roll vid graviditet och vid vaginal förlossning. I denna artikel får du veta mer om:
- Anatomi och placering av livmoderhalsen
- Vanliga livmoderhalssjukdomar
- Risker för livmoderhalscancer
- Screening av livmoderhalsen
- Sätt att förebygga livmoderhalssjukdomar
Livmoderhalsens anatomi
Livmoderhalsen är en del av det kvinnliga reproduktionssystemet. Trots sin lilla storlek har den en viktig roll i graviditet, förlossning, fertilitetsreglering och menscykeln.
Livmoderhalsen är ett cylindriskt organ som sitter längst ner i livmodern och kopplar ihop livmodern med slidan. Den är oftast 4 centimeter lång och 2–3 centimeter i diameter. Livmoderhalsen består av fibromuskulär vävnad och delas in i två huvudsakliga delar.
Ektocervix är den yttre delen i slutet av slidan. Den har en liten öppning som kallas yttre modermunnen. Endocervix är den inre kanalen på livmoderns sida som slutar vid inre modermunnen.
Livmoderhalskanalen är klädd med cylinderepitel som producerar slem vars konsistens varierar under menscykeln. Livmoderhalsen har många körtlar och nervändar. Dess position ändras beroende på vilken fas du är i menscykeln, under graviditet och efter klimakteriet.
Livmoderhalsens funktioner
Livmoderhalsen producerar slem och tillåter vätskor att passera från och till livmodern. Men detta lilla organ styr också själva tiden för vaginal förlossning.
De viktigaste funktionerna hos livmoderhalsen är:
- Skydd av livmodern: Livmoderhalsen fungerar som en fysisk barriär mellan slidan och livmodern. Den har en liten öppning som ändrar storlek beroende på menscykel och graviditet, men den är inte tillräckligt bred för att låta främmande föremål passera. Tack vare livmoderhalsen kan du använda tamponger, menskoppar och liknande produkter utan risk för att de försvinner in i slidan.
- Skydd mot infektioner: Livmoderhalsen är vanligtvis det första organet som signalerar om det finns en infektion. Körtlarna producerar ständigt slem och vid infektion ändrar det färg och lukt. Det fungerar också som en barriär som skyddar de övre delarna av könsorganen från potentiella infektioner och främmande ämnen. Slemet är även något surt, vilket gör det svårt för bakterier att växa.
- Spermietransport: Under ägglossning blir livmoderhalsslemet tunnare och mer töjbart. Denna förändring, tillsammans med ökat pH, gör det lättare för spermier att passera in i livmodern och befrukta ägget.
- Menstruationsflöde: Livmoderhalsen släpper ut blod från livmodern till slidan under menstruationen.
- Graviditet: Under graviditeten bildar livmoderhalsen en slempropp som skyddar det växande fostret mot infektioner. Strax före förlossningen lossnar proppen – ofta ett första tecken på att förlossningen är på gång.
- Förlossning: Livmoderhalsen vidgas när barnet är redo att födas. När slemproppen har släppt blir livmoderhalsen mjukare och tunnare. Hur mycket den öppnat sig (dilaterat) är en indikation på hur långt förlossningen kommit.
- Fertilitetstecken: Förändringar i livmoderhalsens position och konsistens signalerar olika faser i menscykeln. Till exempel under ägglossning rör sig livmoderhalsen uppåt, öppnas något och producerar mer slem för att underlätta för spermier att passera.
Livmoderhalsens hälsa och sjukdomar
Livmoderhalsens hälsa är ett komplext ämne. Livmoderhalsen är mottaglig för olika infektioner och sjukdomar som kan orsakas av virus, bakterier, svamp och parasiter.
Några skäl till att livmoderhalsen är så känslig för infektioner är dess placering, hormonella förändringar och cellstruktur.
Genom sitt läge utsätts organet för potentiellt sexuellt överförbara infektioner (STI) och mikroorganismer i slidan.
Livmoderhalsen är också mycket reaktiv på hormonella förändringar. Varje gång hormonerna skiftar under menscykeln, graviditet och klimakteriet, ändras mängden och konsistensen på livmoderhalsslemet, vilket kan göra organet mer sårbart för patogener.
Cellerna i livmoderhalsen är dessutom känsligare för infektioner och cellförändringar än andra delar av det kvinnliga fortplantningssystemet.
Vanliga tecken på infektion eller sjukdom i livmoderhalsen är:
- Onormal vaginal blödning (mellan menstruationer, efter eller under samlag, eller efter klimakteriet)
- Kraftiga eller långvariga blödningar vid mens
- Onormal flytning (blodig, grå, grönaktig, vattnig eller grynig)
- Förändrad lukt
- Smärta i nedre delen av magen
- Obehag vid samlag eller när du använder mensprodukter
- Smärtsam urinering och/eller behov av att kissa oftare
Vanliga besvär och sjukdomar i livmoderhalsen
Cervicit
Cervicit är en inflammation i livmoderhalsen som orsakas av infektioner eller retningar. Det kan ge onormal flytning, smärta vid samlag och blödning mellan mens.
Livmoderhalsektropion
Denna åkomma innebär att cellerna från insidan av livmoderhalsen växer ut på utsidan. Det är vanligtvis ofarligt men kan ge ökade flytningar och småblödningar.
Livmoderhalspolyper
Livmoderhalspolyper är ganska vanliga. De är små, godartade utväxter på livmoderhalsen, men kan ibland orsaka oregelbunden blödning eller flytning.
Livmoderhalsscellförändringar (dysplasi)
Livmoderhalsscellförändringar innebär att onormala celler växer i livmoderhalsen. Detta upptäcks oftast via Pap-test. Om det lämnas obehandlat kan det med tiden utvecklas till livmoderhalscancer.
Cervixinsufficiens
Detta innebär att livmoderhalsen börjar öppna sig för tidigt under graviditeten, vilket ökar risken för förtidsbörd.
Livmoderhalsstenos
Livmoderhalsstenos innebär att öppningen i livmoderhalsen smalnar av. Detta kan göra det svårt för mensblod att passera, ge mer kramper och påverka fertiliteten.
Livmoderhalscancer
Livmoderhalscancer är en elakartad tumör i livmoderhalsen som är kopplad till HPV (humant papillomvirus).
Nabothian cystor
Livmoderhalscystor är små, ofarliga vätskefyllda knölar på livmoderhalsen. De upptäcks oftast vid rutinmässiga undersökningar och kräver sällan behandling. Om de orsakar smärta eller blödning kan de tas bort kirurgiskt.
Livmoderhals-erosion
Detta inträffar när det skyddande cellagret på livmoderhalsen försvinner. Det gör livmoderhalsen mer sårbar för infektioner och kan ge småblödningar och flytningar.
Livmoderhalsmyom
Godartade tumörer som kan växa på eller nära livmoderhalsen. Stora myom kan ge tryckkänsla i bäckenet, smärta eller onormal blödning.
Infektioner i livmoderhalsen
Klamydia, gonorré, herpes och andra infektioner kan drabba livmoderhalsen och ge olika symtom.
Riskfaktorer för livmoderhalssjukdomar
- Osäker sex och många sexpartners: Eftersom livmoderhalsen är särskilt utsatt för STI som HPV, ökar oskyddat sex risken för infektioner. Det kan leda till både inflammationer och cancer.
- Rökning: Tobaksbruk försvagar ditt immunförsvar, skadar cellerna i livmoderhalsen och gör det svårare att bekämpa HPV.
- Svagt immunförsvar: Ohälsosamma vanor, HIV/AIDS, kronisk sjukdom och immunhämmande läkemedel ökar risken för livmoderhalssjukdomar.
- Långvarig användning av p-piller: Framförallt om du använt dem i 5 år eller längre, men risken minskar när du slutar.
- Flera graviditeter: Om du fött 3 eller fler barn ökar risken för cancer i livmoderhalsen.
- Genetik: Om din mamma, mormor eller annan nära släkting haft livmoderhalscancer har du något högre risk att själv drabbas.
- Ålder: Livmoderhalscancer är vanligast bland kvinnor mellan 35 och 44 år.
Cellprovtagning
Cellprovtagning, även kallat Pap-test, är ett test där din gynekolog tar cellprover från livmoderhalsen med en liten tops. Dessa celler analyseras för att upptäcka avvikelser som kan tyda på livmoderhalscancer eller HPV-infektion, vilket är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer.
Det är en rutinundersökning som ofta görs i samband med gynekologisk undersökning. Det rekommenderas att göra cellprov var tredje år mellan 23 och 64 års ålder (notera svenska riktlinjer, men kontrollera lokala). HPV-test kan göras var femte år från 30–64 år. Du kan behöva screenas oftare om du tidigare haft HPV, har många sexpartners eller har haft cellförändringar.
Tidigare rekommenderades att göra testet varje år, men nuvarande riktlinjer säger att vart tredje till femte år räcker, då det oftast tar lång tid innan cellförändringar utvecklas till cancer.
Uppföljande undersökningar vid avvikande resultat
Om provsvaren visar att du har en HPV-variant kopplad till cancer eller cellförändringar behöver du genomgå fler undersökningar.
Kolposkopi
Kolposkopi är en undersökning där vårdgivaren med hjälp av specialmikroskop (kolposkop) granskar livmoderhalsen, slidan och vulvan. En lösning appliceras för att synliggöra avvikande celler och identifiera områden som kan behöva biopsi.
Biopsi
Vid en livmoderhalsbiopsi tar man ett litet vävnadsprov från livmoderhalsen för mikroskopisk analys. Det visar om cellerna har utvecklats till cancer.
Går det att förebygga livmoderhalscancer och andra livmoderhalssjukdomar?
Livmoderhalscancer är en av de mest förebyggbara cancerformerna. Du kan kraftigt minska risken genom att vaccinera dig mot HPV, som orsakar de flesta fallen. Cancern kan ofta behandlas effektivt om den upptäcks tidigt.
Så här förebygger du livmoderhalscancer:
- Vaccinera dig mot HPV, helst innan du blir sexuellt aktiv
- Gå på regelbundna cellprovstagningar och/eller HPV-tester enligt rekommendation från din vårdgivare
- Använd kondom konsekvent för att minska risken för HPV-smitta
- Begränsa antalet sexpartners
- Rök inte
- Ät en balanserad kost som stärker immunförsvaret
- Motionera regelbundet och håll en hälsosam vikt
- Sov tillräckligt och hantera stress
- Fundera på att begränsa långvarig användning av p-piller
Livmoderhalscancer är dock bara en av flera möjliga sjukdomar. Infektioner kan också leda till kroniska inflammationer och fertilitetsproblem.
Så minskar du risken för infektioner i livmoderhalsen:
- Ha säkra sexvanor – använd kondom och byt efter varje samlag
- Gå på regelbundna gynekologiska kontroller och screeningar
- Tvätta underlivet rätt – torka framifrån och bakåt
- Undvik underlivssköljning (douching)
- Använd underkläder i bomull eller andra naturliga material
- Kissa efter sex eller onani
- Håll diabetes och andra immunpåverkande sjukdomar under kontroll
- Använd antibiotika enbart enligt läkares ordination och avsluta hela kuren
- Använd parfymfria, milda tvålar och undvik produkter som irriterar underlivet
- Byt tampong och binda regelbundet
En frisk livmoderhals
Livmoderhalsen är ett litet organ men har en avgörande roll i många reproduktiva processer och händelser. Om du får besked om positiv HPV, infektion eller cellförändringar – försök att inte oroa dig i onödan. Dagens sjukvård är så avancerad att de allra flesta livmoderhalscancerfall behandlas snabbt och har mycket goda prognoser. Det viktigaste är att vaccinera dig, ha säkert sex och gå på dina regelbundna kontroller.
Ladda ner WomanLog nu:
