Varför är vissa personer klumpigare än andra?
Vi kan alla vara klumpiga ibland. Du snubblar över en trottoarkant eller spiller kaffe över din nya klänning, men ibland är klumpighet inte bara en olyckshändelse utan ett återkommande problem. Du kanske märker att du är klumpigare än vanligt vid vissa tider i månaden, eller att du slår i saker eller tappar saker oftare när du är stressad. I denna artikel får du veta mer om klumpighet och om det är något att oroa sig för eller bara en normal del av din personlighet och ditt liv.
Vi har alla den där vännen—eller så är vi själva den vännen—som alltid tycks tappa saker, stöta emot möbler och välta saker. Oftast skrattar vi bara och avfärdar det: ”Vissa är ju bara klumpigare än andra, eller hur?” Men klumpighet är inte alltid bara en personlighetsdrag. Klumpighet kan betyda många olika saker.
Vad innebär det att vara klumpig?
De flesta av oss har någon gång tappat saker, stött i ett bord, eller tappat balansen. Oftast är klumpighet inget att oroa sig för. Det är ofta bara ett tecken på dålig koordination, att vi rör oss för snabbt eller kanske har druckit lite för mycket. Även om detta händer alla ibland betraktar vissa av oss oss själva som klumpiga personer. Du kanske upplever mer klumpighet än andra, men det behöver inte betyda att du är klumpig i din natur. Det finns flera faktorer som tillfälligt kan påverka vår koordination.
Är klumpighet allvarligt?
Klumpighet i sig är inget allvarligt problem, utan snarare ett symptom. För att klumpighet ska betraktas som ett allvarligt problem behöver den vara plötslig, kraftig eller pågå under längre tid. Om du aldrig har ansett dig själv som klumpig men plötsligt börjar tappa saker, spilla drycker och snubbla utan någon tydlig anledning, kan det finnas anledning till oro, särskilt om detta åtföljs av symptom som:
- yrsel
- illamående eller kräkningar
- huvudvärk
- muskelsvaghet
- upplever starka och till synes slumpmässiga dofter
- krampanfall
Klumpighet tillsammans med ett eller flera av dessa symptom kan tyda på att du lider av någon av följande allvarliga sjukdomar:
- epileptiska anfall
- stroke
- vissa cancerformer
- Parkinsons sjukdom
- hjärnskada eller tumör
- Alzheimers sjukdom
Det är dock mycket mer troligt att tillfällig klumpighet beror på hormonella förändringar eller en mild till måttlig psykisk ohälsa. Fortsätt läsa för att lära dig mer om fyra vanliga orsaker till klumpighet.
Fyra vanliga skäl till klumpighet
Klumpighet och ADHD
Uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning, eller ADHD, är en vanlig neurologisk funktionsnedsättning hos både barn och vuxna. Många föräldrar upptäcker att de själva har ADHD först när ett av deras barn får diagnosen. Att hålla fokus och koncentration under längre tid kan vara utmanande för personer med ADHD. För att kompensera kan de visa kontrollerande eller impulsiva beteenden, vilket kan leda till svårigheter med att uppfylla krav i skola, arbete och hemmiljö.
Ett symptom som ofta förknippas med ADHD är postural svajning. Postural svajning är ett biologiskt svar på rörelse. Kroppen söker ständigt jämvikt när vi går, springer och klättrar, och när vi balanserar på en kroppsdel, exempelvis vid en yogaövning på ett ben. När du justerar musklerna för att balansera kan du svaja lite åt sidan.
Personer med ADHD kan ibland ha problem med motorisk kontroll, vilket innebär att det blir svårare att hålla balansen. Hon kan synligt svaja åt ena sidan eller göra andra små justeringar för att hålla sig i linje. Om du har ADHD kanske du inte ens märker att du gör det. Men postural svajning kan påverka koordinationen, och du kanske stöter till eller tappar saker oftare och allmänt känner dig ur balans.
Hur behandlar man postural svajning vid ADHD?
Om du då och då upplever klumpighet men det inte påverkar din hälsa eller vardag, är postural svajning troligen inte problemet. Många personer, särskilt barn, hamnar dock på sjukhus på grund av trauman som tillskrivs klumpighet.
Om klumpighet känns som en livsstil kan din vårdgivare rekommendera särskilda övningar för att träna balansen. Liksom andra färdigheter kan balans tränas och förbättras. Studier visar att balansträning ger imponerande resultat för barn med ADHD, och förbättrad balans stärker kroppens hälsa och rörlighet över lag.
Klumpighet och ångest
Ångest medför många obehagliga känslor, och du kan bli nervös bara av att tänka på det. Det är helt normalt att vara klumpig när du är stressad. Det händer av flera skäl:
- Dina händer börjar darra, vilket gör det svårare att hålla saker.
- Dina händer kan bli svettiga vilket gör det lättare att tappa greppet om föremål.
- Du kanske övertänker. Kroppens motoriska system är otroligt smart; motorcortex i hjärnan svarar på sinnesintryck och hjälper oss att koordinera rörelser. Det är så effektivt att vi kan genomföra många vardagssysslor automatiskt, nästan utan att tänka. Men ångest förändrar det—enkla saker blir svåra när kroppens minsta rörelser synas av hjärnan. Om du fokuserar på varje steg istället för att lita på kroppen är det mer troligt att du snubblar.
- När du är nervös är det svårt att fokusera. Små förändringar i miljön kan lätt göra dig distraherad, och då är risken större att du tappar eller spiller något.
Hur undviker du klumpighet vid ångest?
Klumpighet är en del av kroppens reaktion på ångest. Därför är det mest effektiva att försöka lugna dig själv.
Du kan prova:
- Andningsövningar för att reglera syreintaget och sakta ned hjärtrytmen.
- Fokusera på sinnesintryck för att förankra dig i nuet och din omgivning.
- Förbered dig i förväg för att minska rädslan för okända situationer. När du har koll på vart du ska, vilka som är där och vad som väntar blir det lättare att slappna av och njuta av upplevelsen.
- Ta det långsamt och ge dig själv tid. Om du märker att du blir distraherad och börjar skruva på dig, ta några djupa andetag och låt varje uppgift ta den tid den behöver.
Du hittar fler tips i vår artikel om hur du hanterar ångest.
Klumpighet och mens
Din mens närmar sig och plötsligt glömmer du allt, snubblar över dina egna fötter och ingenting stannar kvar i händerna! Oroa dig inte—du är långt ifrån ensam. Många kvinnor rapporterar att de känner sig klumpigare under mensperioden.
Det finns flera troliga förklaringar till detta fenomen. De hormonella svängningarna som sker precis innan mensen börjar kan störa hjärncentra som ansvarar för kognitiv funktion. Dessutom är det vanligt att samla på sig vätska, vilket ändrar kroppens tyngdpunkt och kan påverka balansen.
Många kvinnor klagar också på sämre sömn under mensen, vilket leder till trötthet, distraktion och sämre kontroll över rörelser. Alyssa Dweck, läkare, berättar att vissa av hennes patienter får en lätt svullnad av ögongloberna under mensen, vilket kan göra det svårare att sätta in linser och förvärra känslan av klumpighet.
Hur slutar du vara klumpig vid mens?
Du kan inte påverka cykeln, men det finns saker du kan göra för att underlätta för dig själv under mensen:
- Sov tillräckligt. När du är trött fungerar inte kroppens system optimalt.
- Dra ner på salt och söt mat som kan öka vätskeretentionen.
- Lägg bort mobilen. Se dig omkring, titta vart du går eller prata med vänner. Mindre skärmtid under mensen hjälper dig att hålla fokus och är dessutom ett bra sätt att införa lite sociala pauser.
Klumpighet och klimakteriet
Du kanske tror att efter alla galna hormonella förändringar får du äntligen vila när allt lugnar sig, men icke. Nu möter du nästa utmaning—perimenopaus! Klumpighet välkomnas tillsammans med många andra symptom…
Östrogennivåerna sjunker brant när perimenopausen börjar. Detta kan påverka kognitiva funktioner som minne, problemlösning och koncentration, samt motorik som balans och koordinationsförmåga. För att göra saken värre upplever många kvinnor insomnia, vilket leder till trötthet och hjärndimma.
Det är också normalt att motoriken försämras när vi åldras, och du kan märka att du får blåmärken lättare. När hormonnivåerna sjunker producerar kroppen inte kollagen lika effektivt och fettvävnaden minskar, vilket gör huden tunnare. Tunnare hud och ökad klumpighet kan innebära fula blåmärken från små incidenter, som att slå sig mot en stol.
Hur kan du slippa klumpighet under perimenopaus?
Tyvärr finns inget botemedel mot åldrande, men du kan behålla ett givande liv genom att vara aktiv—både mentalt och fysiskt. Det är normalt att känna mindre sug efter fest och fart som på dina bästa år, men att ha en social gemenskap, intresseklubb, kyrka eller umgås med nära vänner ger den sociala samvaro vi alla behöver. Använd din livserfarenhet till att skapa fina dagar, veckor och år, och utmana dig själv att möta världen som förändras omkring dig.
Många kvinnor upplever också lindring från symptom med hormonersättningsbehandling (HRT). Detta är fortfarande kontroversiellt i vissa länder, men allt eftersom vi lär oss mer om kvinnors upplevelser i klimakteriet, visar forskningen att HRT både är säkert och fördelaktigt. Det finns många alternativ för att bekämpa klimakteriebesvär med HRT, och olika kvinnor upplever ett brett spektrum av reaktioner på extra östrogen, progesteron eller till och med testosteron. Din läkare kan hjälpa dig avgöra om HRT är lämpligt för dig och vilka metoder du kan prova.
Läs mer om fördelarna och riskerna med HRT.
Hur undviker man att vara klumpig?
Om du är klumpig ibland—var inte för hård mot dig själv. Det är sannolikt att du bara behöver mer vila eller skulle må bra av att sakta ned tempot. Ofta tappar vi koordinationen när vi stressar eller rusar. Så om du upptäcker att du gång på gång slår omkull saker och redan har sprungit in i flera bord och stolar idag—pausa. Ta ett djupt andetag, uppmärksamma var du är, och hitta tillbaka till din mittpunkt. Måste verkligen allt bli gjort just nu? Även detta kommer att passera.
Kom dock ihåg att om klumpighet plötsligt uppkommer, är kraftig, håller i sig eller kombineras med andra symptom som nämnts ovan, ska du kontakta läkare för att försäkra dig om att inget annat är fel.
Sammanfattning!
Ingen vill vara den som alla tänker på som klumpig. Och ibland är klumpighet inte bara en slumpmässig företeelse – utan ett irriterande och till och med farligt symptom. Om du vill veta mer om kvinnohälsa bjuder vi in dig att läsa fler av våra artiklar:
Varför är jag så känslosam under mensen?
Tappar du hår? Tips för att hantera det.
Hur kan du lära dig att spåra din menstruationscykel?
Ladda ner WomanLog nu:
