Är covid-19-pandemin över?
Det har gått mer än fyra år sedan covid-19 först identifierades. Under den tiden har över 700 miljoner människor världen över insjuknat och nästan 7 miljoner har dött av viruset.
När viruset först dök upp var det dödligt. Sjukhus och vårdcentraler blev överbelastade och kunde inte hantera situationen. Vi visste inte riktigt hur det hade uppstått, hur det spreds eller hur vi bäst skulle agera. Sedan dess har vi förbättrat våra hygienvanor och lärt oss hantera våra rädslor. Vi har också utvecklat behandlingar för att bekämpa viruset och vacciner för att skydda oss.
Du kanske inte tänker på det, men just nu (tidig vår 2024) upplever vi den näst största vågen av covid-infektioner globalt sedan pandemin började. Lyckligtvis har de flesta idag milda symtom – ont i halsen, rinnande näsa, kanske värk i kroppen och feber – mer likt influensa eller en kraftig förkylning. När viruset har muterat över tid har tendensen varit att det blivit mer smittsamt men mindre farligt.
Trots det kan mycket små barn, äldre personer, gravida och alla som är immunnedsatta eller har underliggande lungsjukdom fortfarande drabbas hårt och få svåra komplikationer och behöva sjukhusvård. Även om faran för en global pandemi till stor del har lagt sig, bör vi fortsätta vara försiktiga så att vi inte sprider infektioner till utsatta personer i vårt samhälle.
Covid-19 står för COronaVIrus Disease 2019, döpt efter det år det upptäcktes. Sjukdomen orsakas av Severe Acute Respiratory Syndrome CoronaVirus 2, eller SARS-CoV-2. Det är ett av många coronavirus, en stor familj av virus som drabbar både människor och djur och orsakar luftvägssjukdomar.
Coronvirus har fått sitt namn av de kronliknande utskotten på ytan av viruspartikeln som kan ses i mikroskop. Corona betyder "krona" på latin.
Det finns inget Covid-1 eller Covid-10, men eftersom alla virus muterar och utvecklas har det uppstått flera varianter och mutationer av denna sjukdom.
Varför uppstår nya varianter av covid?
Ett virus behöver en levande värd för att överleva. När det väl har kommit in i en värd kopierar det sig snabbt och sprider sig vidare. Under denna kopiering uppstår små “kopieringsfel” i virusets DNA och RNA, vilket gör att viruset förändras och utvecklas.
När tillräckligt många små mutationer ansamlas, säger vi att en ny variant har uppstått. Om varianten får biologiska egenskaper som skiljer sig från moder-viruset kallar vi den en ny stam (eller linje).
Alla virus muterar när de sprider sig mellan värdar, men förändringstakten varierar mellan olika virus. Covid har en ganska snabb och dynamisk mutationshastighet, men inte lika snabb som influensaviruset.
Vissa mutationer eller förändringar i nukleotidkedjan kan vara rena slumpen, medan andra sker som svar på omgivningen när viruset möter kroppens immunförsvar eller infekterar någon som har immunitet mot en äldre variant.
Aktuella varianter att hålla koll på
Forskare över hela världen studerar kontinuerligt varianter av SARS-CoV-2 och delar information i globala databaser, till exempel PANGO, så att myndigheter och läkemedelsföretag kan fatta beslut baserat på den mest aktuella kunskapen.
Forskare följer egenskaper som smittsamhet, immunitet och sjukdomens allvar för varje variant och klassificerar dem så här:
- Varianter av särskild oro (VOC), med hög risk att kringgå befintliga vacciner, orsaka svår sjukdom och belasta sjukvårdssystemet.
- Varianter av intresse (VOI), med särskilda genetiska markörer som tyder på ökad risk för smittspridning och svår sjukdom samt minskad effekt av tidigare behandlingar och vacciner.
- Varianter under övervakning (VBM), som inte utgör någon betydande och omedelbar risk för folkhälsan.
Även om situationen har förbättrats, cirkulerar SARS-CoV-2 fortfarande på hög nivå globalt och virusmutationerna är oförutsägbara, så hälsomyndigheter är fortsatt vaksamma.
De vanligaste varianterna just nu inkluderar JN.1 och BA.2.86 av omikron-stammen. På de flesta platser klassas dessa som VOI och inte VOC.
Hur kan jag skydda mig mot covid?
Grundläggande försiktighetsåtgärder gäller fortfarande:
- håll avstånd från sjuka personer
- använd munskydd strategiskt vid stora folksamlingar, på trånga platser och när det känns rimligt
- tvätta händerna ofta med tvål och vatten – löddra och gnugga tills hela huden upp till handlederna är ren, även under naglarna, och låt händerna lufttorka eller använd papper
- undvik att röra vid ansiktet, särskilt när du vistas bland folk, för att minska risken att föra över virus från ytor till näsa, mun eller ögon
- förbättra ventilationen hemma och på jobbet eller skolan
- håll dig uppdaterad om smittspridningen i ditt område
- håll dig uppdaterad om tillgängliga vaccinationer
Covid-19 symtom
- Feber
- Hosta
- Andfåddhet, andningssvårigheter
- Trötthet
- Frossa
- Kroppsvärk
- Huvudvärk
- Halsont
- Täppa, rinnande näsa
- Förlorad smak
- Förlorat luktsinne
- Illamående, kräkningar
- Diarré
Behandlingar mot covid
Forskare världen över utvecklar fortsatta behandlingar för covid-19. USA:s läkemedelsmyndighet har godkänt flera läkemedel för sjukhusbruk och vid nödsituationer, bland annat:
- Remdesivir (Veklury) – en antiviral injektion för personer från 12 år och uppåt som vårdas på sjukhus och behöver extra syrgas.
- Paxlovid – en antiviral tablett vid akuta situationer för personer från 12 år som riskerar svår sjukdom.
- Molnupiravir – en antiviral tablett för vuxna med risk för svår sjukdom som inte kan ta andra läkemedel.
- Baricitinib (Olumiant) – en tablett utvecklad mot reumatoid artrit, används för att minska inflammation hos patienter med extra syretillförsel eller respirator.
- Tocilizumab (Actemra) – en injektion som utvecklats mot reumatoid artrit, används för att minska inflammation hos patienter med extra syretillförsel eller respirator.
Andra potentiella behandlingar innefattar antivirala läkemedel under utveckling såsom favipiravir och merimepodib, antiinflammatoriska terapier och kortison för att dämpa organskador samt immunbaserade behandlingar som konvalescentplasma och monoklonala antikroppar.
Varken parasitmedicinen ivermektin eller malariamedicinerna hydroxyklorokin och klorokin har visat någon effekt mot covid-19 och kan vara farliga vid felaktig användning.
Immunitet
När en person utsätts för en sjukdom men inte blir sjuk säger vi att hon utvecklat immunitet. Detta händer när kroppen vet hur den ska tillverka antikroppar mot sjukdomen. Antikroppar är proteiner som kan neutralisera eller förstöra antigener – alltså främmande ämnen som virus, bakterier, svampar och gifter.
Antikroppar bildas av specialiserade vita blodkroppar, så kallade B-celler, som förökar sig och släpper ut miljontals antikroppar i blodet och lymfsystemet.
Antigener har molekyler som skiljer sig från kroppens egna. När immunförsvaret upptäcker ett antigen tillverkar det antikroppar som fäster på antigenet och neutraliserar det.
När du till exempel får vattkoppor lär sig immunförsvaret att tillverka antikroppar som kan förstöra viruset. Nästa gång samma antigen dyker upp vet kroppen vad som ska göras och du blir inte sjuk. Du har då utvecklat naturlig immunitet mot vattkoppor.
Vaccin
Vaccin hjälper vår kropp att bygga upp skydd utan att vi måste bli sjuka. Det finns flera typer av vaccin med lite olika verkningsmekanismer, men gemensamt är att de lär immunsystemet att känna igen ett fiende-antigen och ger det en “ritning” för hur antikroppar ska skapas för att förstöra det.
Efter vaccination övar kroppen på en ny immunrespons, vilket ibland ger milda symtom såsom feber. Det är ett tecken på att immunitet byggs upp, inte att du blivit sjuk. Vaccin innehåller inte levande virus, de kan inte orsaka coronavirus eller annan infektion, och de förändrar inte våra gener.
Tack vare vaccin kan vi idag undvika många sjukdomar som förr vållade svåra sjukdomstillstånd och dödsfall, såsom polio, mässling, påssjuka, röda hund, difteri, smittkoppor, hepatit och många fler.
Uppdatera dina vaccinationer
Både naturlig immunitet (efter sjukdom och tillfrisknande) och vaccinbaserad immunitet varar länge, men ibland kommer immunsystemet av sig, eller så förändras viruset så att de gamla antikropparna inte längre fungerar – då kan en påfyllnadsdos behövas.
Influensavirus muterar snabbt och kan orsaka svår sjukdom hos äldre och immunsvaga, vilket är varför forskare följer mutationerna och utvecklar nytt influensavaccin varje år.
Covid-viruset muterar också snabbt, även om det inte går riktigt lika fort som influensa. För att vara skyddad mot de aktuella varianterna rekommenderas att du håller dig uppdaterad med de senaste vaccinerna.
Från pandemi till endemi
När en sjukdom snabbt sprider sig till många kallas det en epidemi, och när det inte går att begränsa området utan det sprider sig globalt kallas det pandemi. Covid-19-pandemin började i Kina i slutet av 2019 och eftersom viruset var så smittsamt och världen så sammankopplad spreds sjukdomen snabbt till alla länder, satte stor press på vården och skapade stora omvälvningar i våra liv.
Nu har mer än fyra år gått. När allt fler får immunitet mot covid-19 och vi utvecklar bättre skydd och behandlingar kommer viruset att bli endemiskt. Det kommer inte att försvinna, men vi kommer att veta hur vi kan hantera det och hålla det i schack.
Tills dess – ta hand om dig själv och dina närmaste, och gör vad du kan för att hålla dig frisk och inte sprida smitta vidare.
För aktuell information om covid-19, besök Världshälsoorganisationens webbplats eller din lokala folkhälsomyndighet, till exempel The Center for Disease Control and Prevention (USA), Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar eller AfricanCDC.
Du kan spåra din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
