Blåstryck: Interstitiell Cystit vs Urinvägsinfektion
Det är ingen överdrift att säga att människans urinsystem är fascinerande. De flesta av oss tänker inte på det förrän problem uppstår, men urinsystemet spelar en livsviktig roll för våra kroppar. Det renar blodet, avlägsnar gifter och reglerar blodvolymen och blodets sammansättning. Samtidigt är det inte ovanligt att uppleva problem med urinsystemet. Många av dessa börjar med blåstryck och ökad urinering. I den här artikeln diskuterar vi de vanligaste orsakerna till blåstryck och jämför dem för att hjälpa dig känna igen de olika symtomen.
Vi har alla varit där – ingen toalett i sikte och du måste gå NU! Den obehagliga känslan vi brukar känna sådana stunder är trycket på blåsan när den är full med urin. Kvinnor kan lagra omkring 500 ml urin och män upp till 700 ml.
Våra kroppar är dock riktigt smarta. Vanligtvis får du urinträngningar redan när blåsan fylls till 200–350 ml, inte vid maxkapacitet. Nerverna i blåsväggen signalerar då till hjärnan att det är dags att tömma blåsan. Ju längre du väntar, desto svårare blir det att ignorera dessa signaler. När du kissar försvinner trycket och du kan slappna av. Normalt kissar vi mellan 4 och 10 gånger om dagen, beroende på hur mycket vi dricker, hur mycket vi svettas och andra faktorer.
För den som lider av en blåstryck-relaterad åkomma försvinner dock inte smärtan efter att man kissat – den kan till och med bli värre. I de flesta fall är denna typ av blåstryck kopplat till en kronisk sjukdom som kallas interstitiell cystit (IC), men även urinvägsinfektioner (UVI) är en vanlig anledning till intensiv blåssmärta som ofta kräver medicinsk vård. Låt oss jämföra dessa två tillstånd för att kunna skilja dem åt och veta vad du ska vara uppmärksam på.
Interstitiell cystit vs. urinvägsinfektion
Tabellen nedan jämför de två vanligaste orsakerna till blåstryck. Om du känner igen varningssignalerna vet du när det är dags att söka medicinsk hjälp. Det finns förstås flera olika orsaker till blåstryck, men just dessa två ger mycket tydliga och särskilda symtom – och båda kan leda till livslånga komplikationer, speciellt om de inte behandlas i tid.
Interstitiell cystit
IC, även kallat blåssmärtsyndrom, är ett tillstånd då blåsan blir överkänslig och överaktiv. IC gör att du kissar mycket oftare än normalt – upp till 60 gånger om dagen – även om blåsan är tom. Tillståndet är smärtsamt och kan göra både urinering och sex mycket obehagligt.
Vad orsakar interstitiell cystit?
Interstitiell cystit är inte en infektion och den medicinska kunskapen om orsakerna är ännu ofullständig. Faktorer som kan utlösa eller förvärra IC är bl.a.:
- allergier
- kärlproblem
- autoimmun respons
- problem med slemhinnan i blåsväggen
- vissa infektioner som gör blåsan känsligare
- genetiska faktorer
Även män kan drabbas av interstitiell cystit, men tillståndet är mycket vanligare hos kvinnor.
Symtom på interstitiell cystit
De främsta symtomen vid IC är blåstryck och smärta i blåsan. Andra tecken att vara uppmärksam på:
- ständigt behov av att kissa (upp till 60 gånger om dagen)
- kissar i små portioner
- bäckensmärta
- smärta vid samlag
Dessa symtom kan ibland försvinna tillfälligt och sedan återvända.
Förlopp
De flesta som utvecklar interstitiell cystit är i 30-årsåldern. Du kan börja märka av symtomen även om du tidigare varit fullt frisk och utan blåssvårigheter. Eftersom IC inte går att bota är det viktigt att söka hjälp. Utan livsstilsförändringar och behandling kan tillståndet förvärras och ge:
- minskad blåskapacitet och svårighet att hålla sig
- bäckensmärta och täta urinträngningar, vilket kan störa sömnen och orsaka utmattning
- bäckensmärta vid sex kan påverka dina relationer.
Typ av smärta
Typ och intensitet på smärtan skiljer sig från person till person. Ofta börjar det som ett tryck i bäcken och mage, men kan utvecklas från lindrig till svår och pågå länge.
Behandling av interstitiell cystit
För att få behandling måste en läkare ställa diagnosen IC. Det kan vara utmanande eftersom symtomen liknar många andra blåsbesvär. Din läkare gör troligtvis en gynekologisk undersökning och tar prover, till exempel urinprov, cystoskopi (en tunn slang förs in i urinröret), biopsi eller urinanalys för att utesluta andra tillstånd.
När IC är bekräftat kan läkaren rekommendera exempelvis:
- fysioterapi för att stärka bäckenbotten
- receptbelagda läkemedel som pentosan polisulfatnatrium (Elmiron), godkänt för IC-behandling, eller tricykliska antidepressiva för att lindra blåstryck och minska urinträngningar
- antihistaminer om IC är kopplat till allergier
Om grundbehandlingarna inte hjälper mot smärta och obehag kan mer avancerade alternativ övervägas, som till exempel:
- vidgning av urinblåsan genom att fylla den med vätska
- nervstimulering riktat mot nerver i blåsan
- blåslavage – direkt instillation av läkemedel såsom dimetylsulfoxid (DMSO), steroider, heparin, natriumbikarbonat eller hyaluronsyra i blåsan.
Livsstilsförändringar kan också hjälpa. Att utesluta mat och dryck som alkohol, citrusfrukter, sötningsmedel, stark mat, koffein, inlagda livsmedel, tomater och annat surt som irriterar blåsan kan ge lindring.
Att sluta röka rekommenderas starkt, då toxiner i cigaretter är kända för att förvärra IC.
Kan man förebygga tillståndet?
Eftersom orsaken till IC inte är känd kan det inte förebyggas eller botas, men att följa ett behandlingsupplägg kan minska besvären och hjälpa dig att må bättre.
Urinvägsinfektion
UVI är infektioner som ofta drabbar hela urinvägssystemet. Infektionen startar vanligtvis i urinröret och kan vandra hela vägen upp till njurarna.
Vad orsakar UVI?
E. coli-bakterier står för cirka 90% av alla UVI. De finns alltid i nedre tarmen och runt anus och kan komma in i urinröret genom felaktig torkteknik efter kiss eller avföring, vid sex eller onani, dålig hygien eller vid användning av kateter.
Kvinnor är mer mottagliga för UVI. Minst 20% av alla kvinnor drabbas någon gång. Det beror på skillnader i anatomi – männens urinrör är ca 20 cm långt medan kvinnors bara är ca 5 cm, vilket gör det lättare för bakterier att nå blåsan innan de sköljs ut med urinen.
En del tror att kyla kan orsaka UVI. Låg temperatur orsakar dock inte infektion, men kallt eller växlande väder kan öka risken för att få UVI. När du fryser måste njurarna filtrera mer blod för att skydda kroppens inre organ. Detta gör att du behöver dricka mer. Om vätska saknas kan urinen bli kvar längre i urinvägarna – då får bakterier idealiska förhållanden för att föröka sig.
Symtom på UVI
UVI ger många obehagliga symtom, till exempel:
- stark kissnödighet som inte släpper efter du urinerat
- sveda vid urinering
- täta trängningar och små mängder urin varje gång
- grumlig urin
- blod i urinen – du kan se blodfläckar på papperet eller att urinen är brun och mörk
- stark urinlukt
- bäckensmärta
- ryggont – om infektionen hunnit sprida sig mot njurarna
- feber
- frossa
- allmän sjukdomskänsla och trötthet
Ibland ger dock UVI inga symtom alls, vilket är särskilt farligt då bakterier kan ta sig upp i urinvägarna och orsaka allvarliga komplikationer innan de upptäcks.
Förlopp
UVI börjar oftast längst ner i urinvägarna men kan påverka alla delar av systemet om den inte behandlas.
Komplikationer kan bli allvarliga – den värsta är bestående njurskador.
Andra komplikationer att känna till:
- sepsis och blodförgiftning om bakterier går ut i blodet
- återkommande UVI
- urinrörsförträngning, särskilt hos män
- risk för låg födelsevikt hos barnet om infektionen uppträder under graviditet.
Typ av smärta
Smärtan vid UVI börjar oftast i urinrörets mynning och ger en brännande känsla vid urinering. När infektionen sprids ger den värk i bäcken och mage, och kan utvecklas till smärta i nedre och mellersta ryggen där njurarna sitter.
Behandling
Ibland kan en UVI gå över av sig själv. Oftast krävs dock antibiotika, särskilt om du får kraftig smärta, feber eller illamående, eller om symtomen varar över 5–7 dagar.
Läkaren tar då urinprov och undersöker bakterieodlingar för att fastställa infektionens orsak. Antibiotika som ofta används vid UVI:
- nitrofurantoin
- sulfonamider
- amoxicillin
- cefalosporiner
- doxycyklin
- fosfomycin
- kinoloner
Kan du förebygga UVI?
UVI går ofta att förebygga och det finns flera hygienråd som minskar risken. Skyll dock aldrig på dig själv – UVI drabbar även den mest noggranna.
Tips för att minska risken för UVI:
- Drick mycket vätska, framförallt vatten. Ju mer du dricker, desto mer kissar du – och urinen spolar ut bakterier.
- Kissa alltid efter samlag eller onani. Mycket hudkontakt och friktion gör det lättare för bakterier att ta sig till urinröret.
- Torka dig alltid framifrån och bakåt – då undviker du att flytta bakterier från ändtarmen till urinröret.
- Använd alltid skydd vid sex; byt kondom mellan analsex och vaginalsex.
- Välj andra preventivmetoder än pessar och spermiedödande medel, eftersom dessa kan öka risken för UVI.
- Ha luftiga underkläder i naturmaterial så att huden kan andas och svett lättare dunstar.
Avslutande ord
Att leva med ett kroniskt tillstånd som interstitiell cystit, eller att behöva utstå smärtsamma besvär vid urinvägsinfektion, kan verkligen påverka ditt välmående. Vi hoppas att denna information hjälper dig att förstå dessa tillstånd bättre, så att du lättare kan känna igen symtomen och veta när du bör söka medicinsk hjälp och behandling.
Ladda ner WomanLog nu:
