Bröstcancer: Diagnos, Behandling och Förebyggande
Bröstcancer är cancer som uppstår i bröstvävnaden. Denna cancerform drabbar främst kvinnor, men förekommer även hos män. Överlevnadschanserna ökar avsevärt om cancern upptäcks tidigt.
Tack vare medicinska framsteg har bröstcancerpatienter idag mycket bättre chanser att överleva. Bidragande faktorer som ökad medvetenhet, regelbundna undersökningar och en bättre övergripande förståelse för cancer har alla spelat en avgörande roll för hur sjukdomen hanteras idag.
Hur utvecklas bröstcancer?
Bröstcancer definieras som onormal celltillväxt i bröstvävnaden som utvecklas till en tumör. Dessa tumörer börjar vanligtvis utvecklas i mjölkgångarna och kan sprida sig till andra delar av bröstet om de inte behandlas.
Vem får bröstcancer?
Bröstcancer kan drabba personer av alla kön, men det är 100 gånger mer sannolikt att det drabbar kvinnor än män. Kvinnors bröst utvecklas under tre till fyra år och är färdigutvecklade omkring 14 års ålder. Under tiden blir bröstcellerna känsliga för östrogen och andra hormoner, inklusive hormonstörande ämnen i miljön. Detta gör dem sårbara för onormal cellutveckling. Män utvecklar inte lakterande bröst, vilket gör att deras bröstceller förblir inaktiva och därmed mindre sårbara för denna cancerform.
Hur påverkar en graviditet kvinnans risk för bröstcancer? Svaret är komplext och ännu inte helt klarlagt. Den omedelbara effekten är en liten ökning av risken, vilket varar i cirka tio år. Därefter sker en motsatt effekt—efter omkring tio år minskar risken för bröstcancer något jämfört med kvinnor som aldrig fött barn.
Även om bara det faktum att vara kvinna gör dig mer mottaglig för bröstcancer, får endast cirka 12% av kvinnorna faktiskt sjukdomen. Riskfaktorer kan delas upp i två kategorier—påverkbara (saker du kan förändra) och fasta (saker du inte kan ändra).
Påverkbara riskfaktorer inkluderar övervikt, hög alkoholkonsumtion, rökning, vissa kostvanor, brist på fysisk aktivitet och användning av hormonella preventivmedel, särskilt vissa former av syntetiskt östrogen. Däremot är sambandet mellan dessa faktorer och bröstcancer allt annat än enkelt.
Du hittar mer information i våra artiklar om hormonella och icke-hormonella preventivmedel.
Fasta riskfaktorer inkluderar:
- Ålder—kvinnor över 50 års ålder drabbas oftare av bröstcancer, men kvinnor som föder barn tidigare i livet kan få en långsiktig riskminskning.
- Ärftlighet—om det finns bröstcancer i familjen ökar risken för att själv drabbas. Risken ökar ju närmare släktingen är (din mor jämfört med en avlägsen släkting).
- Exponering för joniserande strålning—strålning är en välkänd riskfaktor för många olika cancerformer.
- Tät bröstvävnad—kvinnor med tät och fettfattig bröstvävnad har högre risk för bröstcancer jämfört med kvinnor med mindre tät bröstvävnad.
- Hormonella obalanser—kvinnor med östrogendominans riskerar i större utsträckning att få bröstcancer, eftersom sjukdomen är direkt kopplad till överproduktion av östrogen.
Läs mer om kvinnliga hormoner i vår artikel här.
Olika typer av bröstcancer
Bröstcancer delas in i typer, stadier och grader. Stadium anger hur långt cancern spridit sig, eller om den sprider sig alls. Grad beskriver tumörcellernas tillstånd—om de liknar normala bröstceller eller om de är mer förändrade.
Cancertyper kan vara icke-invasiva eller invasiva–det vill säga cancer som sprider sig utanför den vävnad den uppstått i. Bröstcancer delas vanligtvis in i följande typer:
- Invasiv duktal bröstcancer utvecklas i mjölkgångarna och sprider sig till omkringliggande vävnad.
- Invasiv lobulär bröstcancer utvecklas i lobuli (de körtlar som producerar mjölk) och sprider sig till omkringliggande vävnad.
- Duktal cancer in situ är en icke-invasiv cancerform som utvecklas i mjölkgångarna.
- Lobulär cancer in situ är en icke-invasiv cancerform som utvecklas i lobuli.
Egenundersökning och symtom på bröstcancer
En bröstegenundersökning är en förebyggande åtgärd som kan utföras hemma. Att regelbundet undersöka sina bröst gör dig medveten om eventuella förändringar i vävnaden som bör kontrolleras av läkare.
Timing är viktigt vid egenundersökning. Din menstruationscykel kan påverka ömhet och storlek på brösten. Anpassa tidpunkten efter dina egna erfarenheter—brösten tenderar att vara mindre ömma cirka en vecka efter mensens start.
Börja med att kontrollera eventuella förändringar i utseende, form eller storlek. Se över om bröstvårtorna ser likadana ut. Tecken på bröstcancer inkluderar att bröstvårtan dras in eller ändrar färg. Ovanliga flytningar (klara eller blodiga) bör alltid undersökas. Andra synliga symtom kan vara svullnad, utslag, rodnad och förändringar i bröstens fyllighet.
Fortsätt genom att försiktigt känna igenom mjukvävnad och bröstvårtor med fingerspetsarna. Känn efter knölar eller hårda partier. Lägg märke till eventuell smärta eller obehag. Lyft därefter armarna och undersök sidorna av brösten och armhålorna där lymfkörtlarna sitter. Sök efter smärta, knölar eller förhårdnader även här.
Vad du kan hitta
Om du upptäcker några avvikande symtom, få inte panik. Bröstcancer är inte det enda som orsakar förändringar, men det är bäst att rådfråga läkare för diagnos.
Bröstknölar är oftast inte cancerogena. I nio av tio fall är de ofarliga och orsakas oftast av hormonella svängningar i kroppen. Icke-cancerösa knölar är oftast små (upp till 2 cm) och kan röras i sidled.
Ömhet i brösten orsakas vanligen av hormonella förändringar. Brösten kan kännas ömma eller smärtsamma före mens, vid användning av hormonella preventivmedel, under graviditet eller vid andra gynekologiska tillstånd. Hormonell smärta försvinner oftast av sig själv, medan inflammatorisk smärta brukar sitta kvar och ofta tillta med tiden och är lokaliserad till en specifik punkt.
Bröstens form och hud. De flesta kvinnor har inte symmetriska bröst, och det är helt normalt. Bröstens form kan även förändras under menstruationscykeln—ofta känns de fylligare mot slutet av cykeln. Graviditet och förlossning påverkar också bröstens utseende. Du bör vara uppmärksam på rodnad, svullnad eller irritation på och runt brösten. Snabba storleksförändringar kan vara oroande, särskilt om det bara gäller ett bröst.
Diagnos och behandling
Om dina symtom tyder på cancer, kommer läkaren att remittera dig till en onkologisk avdelning för vidare undersökningar. De första testerna är vanligtvis icke-invasiva—ultraljudsundersökning, följt av mammografi (röntgen av brösten). Om dessa undersökningar visar på avvikelser i bröstvävnaden tas en biopsi för att avgöra om cancer finns.
Behandlingen beror på cancerform, stadium och grad—hur stora tumörerna är, och hur långt cancern har spridit sig. Vanligaste behandlingsmetoderna är:
- Partiell operation (lumpektomi)—vid icke-invasiva cancerformer tas bara det drabbade området bort.
- Mastektomi (avlägsnande av bröstet)—nödvändigt om cancern spridit sig till omgivande vävnad.
- Operation av lymfkörtlar—om cancern spridit sig till lymfkörtlarna kan vissa av dem behöva tas bort.
- Strålbehandling—röntgenstrålar används för att döda cancerceller; ges ofta tillsammans med mastektomi för att minska risken för återfall.
- Cytostatika och hormonell behandling använder läkemedel eller hormoner för att minska eller eliminera cancerceller. Läkare rekommenderar ofta cytostatika både före och efter operation för att minska tumörens storlek, vilket innebär att mindre vävnad behöver tas bort.
Att leva med bröstcancer
Att få en bröstcancerdiagnos kan påverka ditt psykiska mående. Läkningsprocessen omfattar både din fysiska och mentala hälsa. Det är viktigt att inte bära dessa tankar och känslor ensam. Att ha någon att prata med kan vara till stor hjälp—en nära vän, en släkting eller till och med någon helt okänd. Vad som än fungerar bäst för dig.
Behandling för bröstcancer påverkar många delar av livet—relationer, familj, ekonomi, psykiskt välbefinnande och självbild. Många kvinnor har svårt att hitta en ny, positiv självkänsla efter att ha gått igenom mastektomi och cytostatikabehandling. Behandlingarna har både fysisk och mental påverkan som kan vara svår att acceptera. Läkemedel mot cancer kan ge illamående, och all den energi som krävs för att hantera diagnos och behandling kan göra dig trött och utmattad. Att hitta stöd och sätt att hantera situationen är avgörande för återhämtningen.
Samtalsterapi kan hjälpa patienter att hantera och förbättra sin situation. Många bröstcancerpatienter finner tröst i gruppterapi där andra i samma situation delar sina erfarenheter. Många hittar en känsla av samhörighet och insikten om att även i kampen mot cancer behöver vi inte vara ensamma.
Du kan följa din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
