Puberteten
Puberteten är en process som markerar övergången från barndom till vuxenliv. Det är en tid av både fysiska och psykologiska förändringar.
Flickor går igenom puberteten i genomsnitt från 9 till 11 års ålder och den kan pågå till de är omkring 15 till 17 år. Pojkar börjar vanligtvis denna process lite senare—från 11–12 års ålder och tills de är runt 16–17. Tempot på mognaden skiljer sig också från person till person. Att ligga lite efter eller före sina jämnåriga är helt normalt.
Förändringarna som sker under puberteten utspelar sig under flera år. Varje individs utveckling är en personlig process, som sker i sin egen takt och på sitt eget sätt. Du kan inte påverka din kropps rytm, men du kan försöka förstå den.
På hormonell nivå är alla dessa förändringar ett resultat av signaler från hjärnan. Gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) når hypofysen (placerad i hjärnans bas), som då frisätter två hormoner i blodet—luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH). LH och FSH reglerar produktionen av östrogen och testosteron. Testosteron och östrogen finns hos både flickor och pojkar, men på olika nivåer, och påverkar kroppen på olika sätt.
FYSISKA FÖRÄNDRINGAR
De mest synliga förändringarna är fysiska. Tonåringar upplever förändringar i längd, kroppens form, vikt och behåring när de går från barn till unga vuxna.
Kroppsbehåring
Hårväxt (där det tidigare inte fanns något) är ett av de första tecknen på puberteten. Både flickor och pojkar börjar få hår under armarna och i underlivet. Håret på benen och armarna blir ofta tjockare och mörkare. Hårtyp skiljer sig åt mellan personer—du kan kika på dina föräldrar för att få en uppfattning om vad du kan vänta dig.
Pojkar börjar oftast utveckla ansiktshår i senare stadier av puberteten, omkring femton års ålder. Mustaschen kommer vanligtvis först, sedan följer hår på hakan och under käklinjen. Ansiktshår skiljer sig mycket mellan individer—vissa pojkar har redan fjun vid 12 års ålder, medan andra kanske aldrig får så mycket skägg alls.
Vad du gör med hår på kroppen har social och kulturell betydelse, men i slutändan är det du själv som ska fatta dina egna beslut kring hårborttagning. Vissa är känsligare för rakbränna eller får lättare inåtväxande hårstrån vid rakning. Det finns många produkter som kan hjälpa vid känslig hud, men ibland är det bäst att bara låta håret vara.
Några saker att tänka på om du bestämmer dig för att börja raka dig:
- Ta reda på vilken typ av rakhyvel som fungerar bäst för dig. Alltifrån rakblad till elektriska rakapparater – det finns många alternativ, så gör lite research (och börja alltid med en ny och ren rakhyvel).
- Blöt huden du vill raka och använd gel, lotion eller rakkräm. Det hjälper till att hålla stråna mjuka och lätta att skära av, och skapar samtidigt ett skyddande lager mellan bladet och huden. Om du rakar benen eller underlivet kan det vara enklare att göra detta i duschen eller badet eftersom huden redan är blöt och du får mer avskildhet.
- Använd lätt hand, eftersom för mycket tryck kan göra att huden går sönder. Var extra noga kring fotknölar, knän, under käklinjen och såklart vid underlivet.
- Byt rakhyvel ofta. Ett slött blad sliter mer och kan dra ut hår istället för att skära av dem samt samlar på sig hår och döda hudceller.
- Dela aldrig rakhyvel – det är bäst att ha egna hygienprodukter.
Könsorgan
I samband med hårväxt är ett av de första tecknen på pubertet hos pojkar att penis och testiklar blir större, testiklarna sjunker ned och pungen blir gradvis mörkare. Könsorganen utvecklas under flera år och är ofta fullt utvecklade runt 18 år.
I denna period får pojkar ofta erektioner oftare. Erektioner kan ske när som helst och frekvensen varierar enormt—det kan hända både en och flera gånger om dagen. Det beror på ålder, sexuell mognad och många andra faktorer (det är helt normalt att få erektion utan särskild anledning). Erektion kan även uppstå under sömn, vilket ofta leder till utlösning, även kallad ‘nattlig utlösning’. Dessa drömmar är vanliga under puberteten och börjar ske när kroppens testosteronproduktion ökar. Den lilla kontrollen man har över den här processen kan vara både störande och pinsam, men du är långt ifrån ensam om att uppleva det.
Hos flickor förändras vulvan gradvis under denna tid, blir större och mer framträdande—blygdens yttre blygdläppar blir mer synliga, de inre blygdläpparna utvecklas, blygdspringan (öppningen mellan yttre blygdläpparna) och klitoris blir något förstorade. Detta sker oftast två till tre år innan den första mensen.
Bröst
Utvecklingen börjar med en liten svullnad under bröstvårtan. Den kan ibland ömma. Du kommer märka en liten bula bakom bröstvårtan (kallas ibland bröstknopp) som blir större med tiden. Bröstvårtorna och vårtgården (huden runt bröstvårtan) blir större och mörkare. Ofta utvecklas det ena bröstet snabbare än det andra, och även om det efter ett tag brukar jämna ut sig är det vanligt att ett bröst blir något större än det andra. Nästan alla kvinnor har denna skillnad – perfekt symmetriska kroppar finns inte.
När dina bröst börjar utvecklas kan du känna behov av att använda bh. Det kan vara särskilt hjälpsamt vid fysisk aktivitet eftersom växande bröst kan vara ömma – du vill inte att din kropp hindrar dig från att göra saker du gillar. En bh kan vara svår att vänja sig vid, och att hitta rätt storlek och passform är inte alltid enkelt, men du kommer bli glad om du tar dig tiden att hitta en som passar dig. Bh-storlekar har ett nummer (omkrets under brösten) och en bokstav (kupstorlek). Om du ska köpa bh för första gången, fråga gärna råd av någon som kan systemet – till exempel en vän, släkting eller butiksexpert.
‘Shark week’
Din första mens kommer cirka 2–2,5 år efter att brösten börjat växa. I början kan cykeln vara oregelbunden eftersom kroppen behöver tid att vänja sig vid alla nya hormoner. Mensen brukar stabilisera sig inom ett år, men ibland kan det ta lite längre tid. Ett vanligt tecken på att kroppen gör sig redo för denna förändring är att du får flytningar: en genomskinlig till vit, lätt klibbig vätska som du kan se i dina trosor ibland. Den uppkommer ungefär ett halvt till ett år innan första mensen.
De flesta tjejer får sin första mens någon gång mellan 12 och 13 års ålder, men allt mellan 10 och 15 år anses normalt. Några av de fysiska symtom på menstruation som kan ge dig en hint om att mensen är på väg inkluderar: ömma bröst, svullen och spänd mage, vätskesamlingar, muskel- och ledvärk, huvudvärk, acne, magknip, diarré eller förstoppning, ont i ländryggen, sömnsvårigheter, energibrist eller trötthet. Inte alla får alla symtom—vissa slipper nästan helt, detta är alltså bara en möjlig lista på besvär. För de flesta hjälper receptfria värktabletter för magknip, och många andra symtom kan lindras genom sund livsstil.
Muskler & vikt
En ökning av testosteron hos pojkar gör att muskelmassan ökar markant. Först växer musklerna i storlek och sedan i styrka och uthållighet tack vare lungor och hjärta som mognar. Det kan synas stor skillnad mellan pojkar i samma ålder eftersom utvecklingen sker olika snabbt. Flickors muskelmassa ökar också under puberteten, men sällan lika dramatiskt.
Pojkar kan även märka hur rösten blir mörkare. Struphuvudet växer så snabbt att röstbanden ibland inte hinner med, vilket kan göra att rösten ‘spricker’. Denna period brukar dock inte vara längre än några månader.
Att gå upp i vikt kan kännas mindre önskvärt under puberteten, men det är nödvändigt för kroppen att utvecklas ordentligt—under tonåren behövs extra resurser. Det kan kännas konstigt att gå från att vara ett smalt barn till en kurvig tonåring, men det hjälper inte att fokusera på förändringar du inte gillar, särskilt om du börjar undvika att äta. Det är alltid, alltid viktigare att ta hand om sig själv än att försöka leva upp till en viss bild. Att älska sin kropp är en viktig del av detta. Är du orolig över vikten, prata med dina föräldrar eller din läkare.
Hud & svett
Hos både flickor och pojkar ökar produktionen av talg från porer med talgkörtlar (särskilt på rygg, övre bröstkorg, nacke, axlar och ansikte). Talg är en viktig del av kroppens naturliga oljor som behövs för frisk hud, men många tonåringar får överaktiva körtlar som kan leda till igentäppta porer.
Detta kallas akne. Vissa klarar sig med enstaka finnar, andra kan dras med hudproblem långt upp i vuxen ålder. Oavsett hudtyp hjälper det att ta hand om huden—hålla den ren, återfuktad och skyddad mot solen—för att må och se bättre ut.
Svettandet ökar också under denna period. Svettkörtlar blir mer aktiva och producerar därför mer svett. Även om svett är luktfritt börjar det lukta när bakterier på huden bryter ner det i aminosyror. För att undvika lukt, håll dig ren—duscha eller bada oftare och ge extra uppmärksamhet åt armhålor, fötter och underliv. Deodorant eller antiperspirant kan också motverka lukt, särskilt vid fysisk aktivitet.
PSYKOLOGISKA FÖRÄNDRINGAR
Förutom de fysiska förändringarna ger puberteten även djupgående psykologisk utveckling. Förmågan att tänka abstrakt, förstå andras perspektiv och analysera sig själv är viktiga verktyg för att navigera i kommunikation. Tonåringar lär sig också integrera strategier för att hantera motgångar och kriser. Det är nu du börjar ifrågasätta andras åsikter och värderingar för att skapa din egen syn på hur världen fungerar.
Individualitet
Puberteten är när vi utvecklar självständighet och personlig identitet, och inleder vår sexuella utforskning. Under denna tid brukar tonåringar odla egna värderingar, som inte alltid stämmer överens med familjen. Bekräftelse och tillhörighet söks mer från vänner än från familjen. Det finns ett behov av att både passa in och sticka ut, vilket kan göra en extra känslig för grupptryck.
Hormonella förändringar gör dessutom att humöret ofta skiftar mellan glädje, ilska, oro och nedstämdhet. Det kan leda till konflikter och missförstånd där det tidigare inte fanns några. Humörsvängningar är normala, men olösta problem kan ge psykisk ohälsa. Om du känner dig tyngd av ett problem eller rädsla, prata med någon du litar på, eller sök en professionell rådgivare om det behövs.
Sexualitet
Puberteten är också tiden då tonåringar börjar utveckla en självständig sexuell identitet och bildar en uppfattning kring sina sexuella önskningar. Miljön hemma och i samhället påverkar vilka roller och förväntningar vi uppfattar och har stor betydelse för tillgång till kunskap, utbildning och möjlighet kring sexualitet. Personlighet och temperament påverkar också vår syn och acceptans av olika attityder till sex.
De flesta börjar utforska sin sexualitet på egen hand. Masturbation—särskilt kvinnlig onani—är fortfarande laddat med tabu. Men det är normalt under utvecklingen och, precis som all annan sexuell aktivitet, ett personligt val. Själva handlingen är inte skadlig (om den inte går till överdrift), men den skam många får lära sig att känna är det. Om den internaliseras kan skammen följa med livet ut och hindra att man kan njuta av sex och onani.
För de flesta ingår till slut även sexuell utforskning med andra. Det innebär vissa risker. Det är viktigt att lära sig om säkert sex för att minska risken för oönskad graviditet, könssjukdomar och personliga trauman, men det går inte att lägga hela ansvaret på tonåringar själva. Många saknar en opartisk och heltäckande sexualundervisning och förlitar sig därför på andra—vänner, myter och rykten, porr eller olika internetsidor.
Det är viktigt att förstå att det där märkliga, obekväma känslan många får när man pratar om sex inte beror på att det är något fel på sex eller njutning. Skam kring sex är ett inlärt beteende, en oskriven regel som förts vidare från generation till generation. En miljö präglad av skam och oro hindrar oss från att prata fritt med dem vi bryr oss om och från att ta hand om oss själva—och varandra. I slutänden gör det mer skada än nytta. Vi kan bättre.
Det är svårt för alla
De ständiga förändringarna under puberteten kan vara som en berg- och dalbana med mycket ny information att ta in och känslor att vänja sig vid, men om du är vänlig mot dig själv kommer du gå in i vuxenlivet med ny självständighet, mer emotionell mognad och en starkare självkänsla.
Du kan följa din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
