Dela den här artikeln:

Att leva med bipolär sjukdom

Psykisk hälsa är ett ämne som många av oss fortfarande undviker att prata om öppet. Enligt vissa studier kan dock så många som 1 av 4 personer världen över leva med någon form av psykisk sjukdom när som helst. I den här artikeln belyser vi bipolär sjukdom och hur det kan vara att leva med den.

Bipolär sjukdom, som tidigare kallades manodepressiv sjukdom, är ett allvarligt tillstånd som kan leda till kraftiga svängningar i känslotillstånd. Ibland används termen för någon som har humörsvängningar. Alla har vi våra upp- och nedgångar, men oftast kan dessa kopplas till livshändelser eller hormonsvängningar. Bipolär sjukdom är mycket mer än så.

Vad är bipolär sjukdom?

En person med bipolär sjukdom (BD) upplever drastiska pendlingar mellan extrema känslotillstånd – från maniska perioder där hen känner sig euforisk, impulsiv och full av energi, till djupa depressioner med självförakt och total energilöshet, men kan också vara symtomfri mellan skoven. Sjukdomen visar sig oftast första gången i 15–20-årsåldern, men detta är inte alltid fallet. Ungefär 46 miljoner människor i världen lever med bipolär sjukdom, vilket destabiliserar inte bara den drabbades liv utan kan även påverka närstående.

Många med BD kämpar med att klara vardagen och leva upp till arbetslivets och relationernas krav. Allvarlig depression kan leda till självmordsbeteende, medan maniska episoder ökar risken för risktagande såsom överdriven konsumtion, promiskuitet och drogmissbruk. 17 % av personer med BD försöker ta sitt liv och upp till 60 % utvecklar missbruksproblem. Detta är ett komplext tillstånd som kräver behandling och stora livsstilsförändringar, men det är möjligt att hantera sjukdomen och leva ett friskt liv med meningsfulla arbets- och familjerelationer.

Att diagnostisera bipolär sjukdom

Vid diagnos av kroppsliga eller psykiska tillstånd måste läkare och terapeuter urskilja patientens problem från många andra med liknande symtom. Eftersom bipolär sjukdom är episodisk kan en korrekt diagnos ta tid eftersom hela symtombilden kommer fram först efter en längre period.

Även om vi idag delar information mer fritt än tidigare, finns det fortfarande kulturella och kontextuella skillnader mellan länder, så diagnostiska kriterier och begrepp kan variera. I USA används diagnoskriterier från femte och senaste upplagan av American Psychiatric Association’s Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM-5.

Enligt DSM-5 krävs för bipolär typ 1, den mest allvarliga formen, att personen haft minst ett maniskt skov där symtomen förekommit större delen av dagen nästan varje dag i minst en vecka, samt minst en större depressiv episod som varat minst två veckor.

Mani definieras som en period med onormalt expansiv, upphöjd eller irritabel sinnesstämning tillsammans med minst tre symtom från listan nedan—en märkbar beteendeförändring som orsakar betydande lidande eller påverkar flera livsområden markant, och som inte kan förklaras av annan sjukdom eller substansbruk.

1. Förhöjd självkänsla eller grandiositet
   
2. Minskat sömnbehov (t.ex. känner sig utvilad efter endast 3 timmars sömn)
   
3. Pratsamhet eller upplever behov av att tala hela tiden
   
4. Tankeflykt eller upplevelse av att tankarna rusar
   
5. Lättdistraherad (dvs. uppmärksamhet dras för lätt till oviktiga eller yttre stimuli)
   
6. Ökad målinriktad aktivitet (socialt, på jobbet/skolan eller sexuellt) eller psykomotorisk agitation
   
7. Överdrivet engagemang i aktiviteter med stor risk för negativa konsekvenser (t.ex. okontrollerad shopping, sexuella utsvävningar eller oförnuftiga affärsinvesteringar)
   

Hypomani har samma symtom men de behöver bara vara i minst fyra dagar, och påverkar inte nödvändigtvis funktionen märkbart i vardagen.

En svår depressiv episod definieras som en period på två veckor eller mer med nedstämdhet, avsaknad av intresse eller glädje och minst fem symtom från nedanstående lista, större delen av dagen nästan varje dag och ej orsakad av annan sjukdom eller substansbruk:

1. Nedstämdhet större delen av dagen
   
2. Minskat intresse eller glädje av alla eller nästan alla aktiviteter
   
3. Betydande viktminskning eller viktuppgång, eller markant minskad/ökad aptit
   
4. Sömnlöshet eller överdrivet sömnbehov
   
5. Psykomotorisk agitation eller hämning (märkbart rastlös eller överdrivet passiv)
   
6. Utmattning eller energibrist
   
7. Känslor av värdelöshet eller skuld (ibland vanföreställningsartade)
   
8. Påtagligt minskad förmåga att tänka koncentrerat eller obeslutsamhet
   
9. Återkommande dödstankar, självmordstankar utan plan eller självmordsförsök
   

Vad är skillnaden mellan bipolär 1 och bipolär 2?

Många terapeuter ser idag bipolär sjukdom som ett spektrum med underkategorier. Intensitet, varaktighet och komplexitet påverkas av personlighet, familjehistoria, livssituation, ålder och flera andra faktorer. Olika diagnoskategorier påverkar behandlingsstrategin.

• Bipolär 1 omfattar episoder av kraftig mani och depression. Om vanföreställningar eller andra psykotiska symtom finns är det alltid bipolär 1.
  
• Bipolär 2 innebär hypomaniska och depressiva episoder som oftast inte allvarligt försämrar vardagsfunktionen. Bipolär 2 tenderar däremot vara kroniskt och depressionerna är ofta långvariga.
  
• Cyclotymi är en mildare form av BD med korta, växlande episoder av depression och hypomani och stabila perioder däremellan.
  
• Ospecificerad bipolär sjukdom är diagnosen för närliggande tillstånd som inte helt uppfyller kriterier för övriga underkategorier.
  

Psykos: ett symtom vid bipolär sjukdom

Utöver de tidigare nämnda symtomen kan en person som upplever ett kraftigt maniskt eller depressivt skov även få psykotiska symtom. Dessa kan bestå av hallucinationer eller vanföreställningar utan verklighetsgrund. En hallucination är inte en misstolkning utan att sinnena skapar falsk information. Syn- och hörselhallucinationer är vanligast vid psykisk ohälsa. En vanföreställning är en ihållande falsk övertygelse, ofta med ett tydligt tema, till exempel förföljelse eller storhetsvansinne.

Hur kan psykos visa sig vid bipolär sjukdom?

Psykotiska vanföreställningar kan förekomma vid både maniska och depressiva episoder. Under depression är det vanligt med nihilistiska vanföreställningar—ingenting känns meningsfullt och existensen saknar betydelse. Sådana tankar kan leda till farligt beteende, exempelvis självmord. Vid mani har psykotiska vanföreställningar ofta en grandios karaktär. Oavsett innehåll upplever personen sig som centrum för händelserna. För den drabbade är vanföreställningen inte en åsikt, utan ett odiskutabelt faktum. För personer med bipolär sjukdom brukar dessa vanföreställningar minska i takt med att skoven klingar av, men ibland kan medicinsk behandling behövas.

Vad utlöser bipolär sjukdom?

Psykisk och affektiv ohälsa kan ha många orsaker. Det finns en generisk symtombild, men varje individ har sin egen historia. Cirka 80 % av dem som lever med BD har ärvt någon aspekt av tillståndet från en eller båda föräldrarna. Traumatiska upplevelser som övergrepp i barndomen, allvarlig sjukdom eller sexuellt våld kan utlösa eller förvärra bipolär sjukdom. Andra faktorer är brist på neuropeptider och signalsubstanser, hormonella svängningar, födoämneskänsligheter, limbisk påverkan och mycket annat. Trots att sjukdomen oftast debuterar i tonåren förblir många odiagnostiserade långt in i vuxenliv—bland annat på grund av symtomens varierande karaktär, självanklagelser, isolering och samhällets stigma kring psykisk ohälsa, vilket gör att många inte pratar om sina upplevelser.

Upplever män och kvinnor bipolär sjukdom likadant?

Både män och kvinnor är i stort sett lika mottagliga för BD, men kvinnor drabbas betydligt oftare av bipolär typ 2. Kvinnor har också mer frekventa depressiva episoder, blandade skov samt snabb cykling (snabba humörsvängningar) än män. Män visar oftare mani först, medan kvinnor oftare har depression vid debuten. Kvinnor får också oftare felaktigt diagnosen unipolär depression, vilket kan fördröja korrekt behandling.

Många kvinnor med BD märker att hormonförändringar vid menstruation, graviditet och perimenopaus förvärrar deras symtom. Kvinnor med BD har oftare samsjuklighet såsom migrän, övervikt och sköldkörtelstörningar. Kvinnor drabbas även oftare än män av fördröjd debut av BD, ofta i samband med perimenopaus. De löper högre risk att ha utsatts för sexuellt våld och befinner sig i ökad risk att råka ut för övergrepp tills sjukdomen är under kontroll. Skillnader i symtombild och livserfarenhet måste beaktas vid behandling.

Kan du leva ett normalt liv med bipolär sjukdom?

Bipolär sjukdom kan vara förlamande. Den som drabbas av täta episoder kan ha svårt att behålla jobb, vårda relationer eller ta hand om sin hälsa. Självskadebeteende, missbruk och självmordsförsök är tyvärr inte ovanliga. Att ständigt styras av starka känslotillstånd utan möjlighet till reglering är en tung börda som kan skapa skam och isolering, vilket gör det svårt att söka hjälp.

Personer utan egen erfarenhet av psykisk ohälsa reagerar ofta dömande eller avfärdande. Även välmenande personer utan utbildning kan vara kontraproduktiva när de försöker hjälpa, då de inte förstår problemets natur.

Trots detta lär sig många med bipolär sjukdom att hantera sitt tillstånd och kan leva friska, lyckliga, produktiva liv. Utbildning, stöd och att följa effektiva strategier är nyckeln till en lättare vardag och bättre välmående.

Vissa konstnärer och kändisar har berättat att maniska skov bidragit till deras kreativitet, men priset kan vara högt. Att kända personer som Stephen Fry och Mariah Carey talar öppet har hjälpt till att minska stigmat.

Vilken är den bästa behandlingen mot bipolär sjukdom?

Första steget är en diagnos. Om du själv eller någon du känner har symtom liknande de som beskrivs här, ta dig tid att hitta en terapeut som du känner tillit till. Alla passar inte med alla, men hjälp finns—fortsätt att söka. Självdiagnos, särskilt vid psykisk ohälsa, kan vara missvisande och ta tid från återhämtningen. Vi människor hittar på berättelser om våra liv, särskilt när det är svårt. En erfaren terapeut kan hjälpa dig att förstå vad som sker och lotsa dig snabbare mot framsteg än du kan på egen hand.

När du har diagnosen kan terapeuten samarbeta med en psykiater för att hitta läkemedel som lindrar symtomen—det kan vara ett antidepressivum, stämningsstabiliserande, antipsykotikum eller en kombination, beroende på situation. Berättelsen om psykisk ohälsa som enbart orsakad av kemisk obalans i hjärnan har dock minskat i trovärdighet. Nya rön visar att antidepressiva bara fungerar för cirka 30 % och kan ge svåra biverkningar. När de fungerar så fungerar de ofta bra, men för vissa behövs andra strategier, såsom elbehandling, transkraniell magnetstimulering eller psykedelisk terapi.

En annan grundpelare är terapi, och många får bäst resultat av att kombinera läkemedel och samtalsstöd. Särskilda terapiformer har god effekt vid bipolär sjukdom, exempelvis kognitiv beteendeterapi, dialektisk beteendeterapi, familjestödd terapi, interpersonell och social rytmterapi, samt gruppterapi eller grupptsykoedukation. Att veta att du inte är ensam och att fler har haft liknande erfarenheter kan ge trygghet. Gruppen kan vara stöd, verklighetskontroll och push att fullfölja behandlingen.

Proaktiva steg för att hantera bipolär sjukdom

• Identifiera triggers som kan utlösa maniska eller depressiva episoder. Dessa varierar individuellt, men ofta handlar det om stress, konflikter och sömnbrist.
  
• För dagbok över ditt humör för att se förändringar över tid. Du kan ställa in mobilen att påminna dig varje eller varannan timme att notera känsloläge och eventuell orsak. Det kräver lite disciplin, men kan ge mycket värdefull insikt.
  
• Skapa fasta dagliga rutiner med regelbundna tider för uppvaknande, mattider och sömn, så andra aktiviteter kan planeras runt dessa hållpunkter. Det hjälper dig att stå stadigare när triggers uppstår.
  
• Ha en lista med låg-stress-aktiviteter du tycker om, som kan lindra depressiva skov. När du märker att du isolerar dig eller sover för mycket kanske du kan gå ut med hunden, besöka biblioteket, plantera något, eller träffa en trygg vän för en promenad—allt som för in rörelse och aktivitet.
  
• Använd blåljus-blockerande glasögon (eller vistas i mörker) från kl 18 till 08 för att stödja din dygnsrytm om du är på väg in i mani.
  
• Bli medveten om maniskt prodrom, alltså förstadier till mani. Vanligast är förhöjt humör, mindre behov av sömn och ökad energi. Symtom kan byggas upp gradvis under veckor eller månader. En god vän eller terapeut kan hjälpa dig att känna igen förstadier och agera snabbt.
  
• Prata med din terapeut om strategier för att undvika eller lindra effekterna av dina triggers.
  

Livsstilsfaktorer att tänka på

Att äta näringsrikt, röra sig regelbundet på måttlig nivå, använda stresshantering och hålla god sömnhygien är fördelaktigt för alla—och särskilt för oss som lever med sjukdom.

Medelhavskost har visat sig särskilt gynnsam för personer med BD. Livsmedel med fytokemikalier och bioflavonoider stödjer hjärnans funktion. Kosttillskott som omega 3, curcumin och magnesium kan öka dopamin, medan L-tryptofan och 5-HTP ökar serotonin.

Att dricka alkohol eller använda droger kan dämpa känslor tillfälligt, men förvärrar symtomen på sikt. Begränsa därför användningen eller sluta helt för att återfå välmåendet snabbare.

Minst 150 minuter måttlig motion (t.ex. rask promenad) per vecka är ett rimligt mål—lite över 20 minuter om dagen. Det kan vara tillräckligt för att ta sig igenom tyngre perioder. Känner du dig bättre, gör gärna mer.

Avslutande tankar

Om du eller någon du känner har fått diagnosen bipolär sjukdom, eller misstänker att du har det – ta mod till dig. Du är inte ensam och det finns sätt att förbättra din situation. Börja med att hitta en trygg person att prata med om vad du upplever, sedan tar du nästa steg.

Ladda ner WomanLog nu:

Ladda ner från App Store

Hämta på Google Play

Dela den här artikeln: