Människan har ett inneboende behov av sociala interaktioner, inklusive fysisk beröring. Beröring är avgörande för en persons välbefinnande. När Covid-19-pandemin kräver social distansering, lämnas många av oss beröringssvältande. Vilka är konsekvenserna, och är det möjligt att kompensera för detta underskott?
Från kramar till handslag finns det många sätt vi är vana vid att interagera med andra som stillar vårt behov av beröring, utan att vi är medvetna om det. Nu måste vi ändra våra vanor för att minska spridningen av coronaviruset. Person-till-person-kontakt är dock ett grundläggande mänskligt behov, och utan det förvärras den isolering som många redan upplever.
Vetenskapen hjälper oss att förstå varför socialt stöd och mänsklig kontakt är väsentliga för fysiskt och psykiskt välbefinnande, särskilt i tider av stress och osäkerhet.
Vetenskapliga studier visar också den utvecklingsmässiga betydelsen av fysisk kontakt under barndomen, vilket bland annat har kopplats till:
Även om människans behov av fysisk beröring är något vi bör vara medvetna om, är det lika viktigt att inse att att röra vid någon betyder att man går in i deras personliga sfär (något vi aldrig ska göra utan samtycke). Olika kulturer har olika tolerans för fysisk närhet. Till exempel är finländare kända för att hålla avstånd, medan argentinare gärna är nära varandra.
Vissa personer tycker faktiskt inte alls om att bli rörda. Hafefobi är ett ångestsyndrom som gör att den drabbade undviker beröring—att bli rörd är obehagligt för henne.
Jämfört med barn verkar unga vuxna vara mindre beroende av beröring, men äldre, som oftare är ensamma, är mer sårbara och självmedvetna, och behöver sannolikt betydligt mer hudkontakt än yngre personer. Många studier har visat de positiva effekterna av socialt stöd på hälsa och välmående. Socialt stöd definieras ungefär som meningsfulla relationer som ger omsorg, trygghet och medkänsla, samtidigt som de bygger motståndskraft och positiv självkänsla.
Att känna sig sammankopplad med andra, särskilt genom fysisk kontakt, kan till och med skydda oss mot de negativa effekterna av stress. Starkt socialt stöd och intim fysisk kontakt som att kramas kan till och med skydda mot infektion, eftersom det stärker immunförsvaret. Fysisk kontakt med någon du älskar och litar på stimulerar det parasympatiska nervsystemet, vilket i sin tur lugnar och avslappnar kroppen. Vid beröring saktar hjärtfrekvensen ner, blodtrycket sänks, kortisol—även känt som stresshormonet—minskar, och kroppen frigör oxytocin—kärleks- och anknytningshormonet.
Att bara hålla handen på någon som har ont kan hjälpa henne igenom svåra stunder. Det gynnar både den som ger och den som får, eftersom beröring är en ömsesidig handling.
Även en försiktig beröring från en främling har visat sig minska känslor av social uteslutning. Det är viktigt att tänka på hos äldre eller socialt isolerade personer. Män är oftast betydligt mer beröringssvältande än kvinnor, delvis på grund av ohälsosamma maskulina ideal som nedvärderar platonisk närhet.
Att ge sig själv fysisk ömhet är bättre än ingenting. Vi tröstar oss själva ständigt—vi gnuggar våra pannor, vrider våra händer, borstar håret, stryker nacken. Detta gäller även sexuell beröring—onani kan vara en tröstande beröring som minskar stress lika mycket som den stillar lust.
För ett år sedan kunde man rekommenderat att söka platonisk beröring i form av till exempel massage, pedikyr eller manikyr, gå till frisören, danslektioner eller styrketräning med en coach på gymmet. Just nu är sådana aktiviteter en ouppnåelig lyx om vi ska förbli säkra.
I den nya verklighet som skapats av coronaviruspandemin tvingas många av dem som löper störst risk att smittas (personer med funktionsnedsättning, kroniskt sjuka och äldre) också genomlida långvarig beröringshunger. I karantän eller självisolering är det oftast dessa personer, särskilt om de bor ensamma, som lider mest av brist på beröring när kontakt med barn, barnbarn, vänner och andra släktingar uteblir.
Även om distanskontakt hjälper mycket mot ensamhet är det tydligt att varken telefonsamtal, onlinesamtal eller andra digitala medier kan ersätta mänsklig beröring. Människohuden är unik och oersättlig. Ofta tar vi huden för given, men det är ett högt specialiserat organ och vårt känselsinne är mycket sofistikerat.
Det är just därför många tvivlar på att sexrobotar någonsin kan ersätta riktiga människor—även den mest avancerade tekniken kan inte återskapa känslan av att röra vid en annan persons hud, känna dess värme och doft. Trots det har sexbutiker rapporterat ökat kundintresse för många olika sorters leksaker—inklusive människoliknande dockor—under pandemin.
Hur kan vi då trösta oss själva när det inte finns någon i närheten att röra? Här är några förslag:
Vissa personer upplever Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) när de lyssnar på speciella ljud, som viskningar eller hårborstning.
Dessa unika ljud stimulerar de delar av hjärnan som är kopplade till beröring och kontakt. De som upplever ASMR rapporterar att de känner sig lugna i både kropp och sinne. ASMR är också användbart för att hantera stress och sömnsvårigheter. Du kan hitta dessa ljud på YouTube, Spotify och andra medieplattformar.
Ytterligare en metod är att föra dagbok eller skriva i ett flöde av medvetande. Att skriva ner sina tankar och känslor hjälper dig att bearbeta dem. Andra mindfulness-tekniker, såsom meditation och andningsövningar, kan vara lika läkande.
För vissa, särskilt för oss som är vana att uppfattas som starka och självkontrollerade, kan all form av självtröst kännas pinsam. Det kan hjälpa att tänka på det som läkning—du hjälper dig själv att hantera stressiga omständigheter. Det finns ingen skam i det.
Du kan hålla koll på din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu: