Migrän – en komplex neurologisk sjukdom
Om du frågar någon vad migrän är, är chansen stor att de säger att det är en sorts svår huvudvärk. Det är delvis sant, men förklaringen är för förenklad. I den här artikeln utforskar vi migränens olika faser, symtom, myter kring sjukdomen och diskuterar olika strategier för att hantera och lindra symtomen.
För att kunna hantera migrän framgångsrikt är det viktigt att förstå processens olika faser och kunna identifiera vad som triggar just din migrän. En vårdpersonal kan rekommendera läkemedel som passar dina symtom. Vissa typer av migrän är vanligare än andra, vilket har bidragit till att fler behandlingar har tagits fram för att lindra dem.
De fem faserna av ett migränanfall
Ett migränanfall kan pågå från några timmar upp till flera dagar. Symtomen kan delas upp i fem faser. Alla upplever inte samtliga faser och symtomen varierar från person till person.
Faserna av ett migränanfall sker oftast i följande ordning:
- Prodromalfasen, som namnet antyder, är när du känner en föraning om det som ska komma. Detta kan pågå i upp till tre dagar före huvudvärken börjar och yttrar sig ofta som trötthet, sug efter viss mat, ljuskänslighet, irritabilitet och stelhet i nacken.
- Aurafasen kan pågå upp till en timme innan huvudvärken startar och visar sig ofta som synstörningar som prickar, linjer, ljus, stjärnor eller tillfällig blindhet. Ytterligare symtom kan vara svaghet på ena sidan av kroppen, yrsel, domningar och pirrningar. Vissa berättar att de upplever aura utan att få fullt utvecklad huvudvärk.
- Huvudvärks- eller ‘huvudanfallsfasen’ är det mest välkända symtomet vid migrän – svår smärta i form av bultande huvudvärk. Den kan vara lokal eller över hela huvudet och ofta vara åtföljd av illamående och/eller kräkningar samt ljus- och ljudkänslighet.
- Upplösningsfasen är när smärtan avtar. Detta sker vanligtvis gradvis, men kan ibland upplevas som ett plötsligt 'släpp'. För vissa fungerar kräkning eller gråt på detta sätt och många upplever att sömn hjälper.
- Återhämtningsfasen eller postdromalfasen kommer sist och kallas ibland ‘migränbaksmälla’. Migrän är en traumatisk upplevelse, så det är inte förvånande att kropp och psyke behöver tid att återhämta sig. Symtomen påminner ofta om prodromalfasen, men detta gäller inte alltid.
Varning! Vissa symtom vid migrän överlappar med symtom vid stroke. En stroke är ett plötsligt, allvarligt och potentiellt livsfarligt medicinskt tillstånd där blodtillförseln till hjärnan avbryts eller minskas, vilket gör att hjärnvävnaden inte får det syre och de näringsämnen den behöver. Om du plötsligt får svår huvudvärk, får svårt att tala eller förstå tal, munnen hänger på ena sidan eller om du plötsligt får domningar eller svaghet i ansikte, arm, ben – särskilt på ena sidan av kroppen – ring en ambulans omedelbart!
Vad orsakar migrän?
Majoriteten som lider av migrän är genetiskt predisponerade för det. Migrän kan hoppa över en generation, så i de flesta fall beror det sannolikt på en defekt eller mutation i fler än en gen.
Genetik ensam avgör dock inte vår hälsa och vårt välbefinnande – du kan vara genetiskt predisponerad för migrän utan att någonsin uppleva det.
Migrän är inte en hormonell sjukdom (en person med migrän har inte större sannolikhet för onormala hormonfunktioner), men migrän påverkas av svängningar i hormonnivåerna. De hormonella variationer som kvinnor går igenom kan förklara varför migrän är tre gånger så vanlig hos kvinnor som hos män:
- migrän börjar vid puberteten hos 10–20% av kvinnor med migrän;
- puberteten triggar oftare migrän utan aura;
- det finns ofta ett samband mellan menstruation och uppkomsten av migränanfall;
- graviditet leder generellt till färre migränanfall och kan i vissa fall ta bort dem helt;
- även om migrän ofta är värre före klimakteriet, brukar anfallen minska efteråt.
Vissa upplever migränanfall enbart i samband med menstruation. Detta kallas katemenial migrän eller menstruationsmigrän och kan kopplas till det östrogendropp som sker vid menstruationen. Ett migränanfall kan börja två till tre dagar före mensen och pågå i tre till fyra dagar efter den. Den här typen av migrän är ofta utdragen, intensiv och ganska svårbehandlad.
Observera! Hormonell preventivmedel påverkar hormonproduktionen och kan både öka och minska frekvensen av migränanfall. Om du har migrän, rådfråga din husläkare eller gynekolog kring bästa alternativet för att undvika komplikationer.
Utlösande faktorer
Den som lider av migrän är ofta känslig för en rad stimuli som verkar ‘sätta igång’ migränanfall, men som inte orsakar själva tillståndet.
Att identifiera triggers är inte lätt. Listan över potentiella orsaker är lång och det kan ta upp till åtta timmar från trigger till migränanfall. För att komplikationen ska öka ytterligare kan triggers förändras över tid – en miljöfaktor kan vara triggande i en fas av livet, men inte i en annan.
Sensomotoriska och miljömässiga stimuli som starkt eller flimrande ljus, olika ljud, extrema temperaturer, hög höjd, väderomslag samt starka lukter eller smaker kan trigga ett anfall. Triggers är inte alltid plötsliga, t.ex. är långa stunder framför skärm en vanlig trigger.
Hunger och brist på ordentlig näring är också vanliga triggers. Försök undvika ohälsosam mat, samt mat med vissa tillsatser – särskilt glutamat, tyramin, nitrater och aspartam – om du tror att din migrän är matrelaterad. För mycket koffein, eller att sluta med koffein tvärt kan också trigga anfall. Även mild uttorkning har betydande påverkan.
Brist på träning eller överdriven träning kan trigga migränanfall, särskilt om det är ovanligt för dig. Regelbunden, välanpassad träning är istället gynnsam ur smärtsynpunkt.
Fysiska tillstånd som huvudtrauma, sjukdomar med hosta, samt muskelspänningar (oftast av dålig hållning) kan också utlösa anfall.
Hormonella faktorer som menstruation, hormonella preventivmedel eller till och med samlag är potentiella triggers.
Sömnmängden och regelbundenheten i dina sömnvanor är avgörande. Att vara uppe sent, sova länge på morgonen eller ta tupplur oväntat kan vara triggers. Om du tror att din migrän är sömnrelaterad, bestäm en rimlig och hälsosam sömnrytm och håll dig till den så gott det går.
Stress och spänning är ofta kopplat till huvudvärk, och migränanfall är inget undantag. Du kan även få så kallad helghuvudvärk som utlöses inte av stressen själv, utan av plötslig frånvaro av stress. Minska din samlade stressnivå för välmåendet.
Förändringar i vardagen kan trigga ett anfall, även positiva förändringar som semester. Att resa över tidszoner påverkar sömnen och kan förvärra problemen.
En del av oss skapar själva destruktiva rutiner. Till exempel kan överanvändning av smärtstillande bidra till kronisk huvudvärk. Om du planerar att självmedicinera, läs på om både kort- och långtidseffekter från pålitliga källor och följ de rekommenderade doserna.
Ångest och depression är vanligt förekommande tillsammans med migrän. Personer med migrän är ofta mer sårbara för ångest och depressiva besvär, som i sig kan trigga migrän. Att tala med en psykoterapeut eller psykiater kan vara till stor hjälp.
Missuppfattningar om migrän
Orsakerna till, och funktionen av, migrän och dess symtom är ännu inte helt klarlagda, och tyvärr finns många myter kring sjukdomen. Det är vanligt att symtomen vid migrän förväxlas med andra sjukdomar.
Det är inte en matsmältningssjukdom
Illamående och kräkningar ingår bland diagnoskriterierna för migrän. Det är också vanliga biverkningar vid svår smärta. Eftersom illamående och kräkning typiskt endast förekommer i samband med migränattacken kan vi dra slutsatsen att de är smärtutlösta, inte tecken på en matsmältningssjukdom.
Det är inte en ögonsjukdom
De med migrän och aura rapporterar ljusfenomen, streck, tillfällig synförlust och andra synstörningar. Huvudvärk kan orsakas av synrubbningar, men då är värken ofta inte lika intensiv och saknar de ytterligare symtom som migrän ger.
Det är inte bihåleinflammation
Migrän feldiagnostiseras ofta som bihålevärk. Utöver nästäppa och tryck över ansikte och näsa (också symtom på migrän), förekommer vid bihåleinflammation feber, illaluktande andedräkt, tjock missfärgad snuva och ibland nedsatt luktsinne (endast bihåleinflammation). Läkemedel mot bihålevärk kan förvärra migränanfall.
Diagnos & behandling
Först och främst behöver du en korrekt diagnos. Om du har migränanfall eller migrän i din familj, kommer en läkare med särskild kompetens inom smärtbehandling (oftast neurolog) att ställa diagnos utifrån fysisk och neurologisk undersökning samt din symtombild och medicinska historia.
Undersökningar som kan utesluta andra orsaker till smärta inkluderar:
- MRT (magnetkamera). MRT används för att upptäcka tumörer, stroke, blödningar, infektioner och andra hjärn- och nervsjukdomar.
- CT (datortomografi). CT används för att upptäcka tumörer, infektioner, hjärnskador, blödningar och andra medicinska problem som kan ge huvudvärk.
Många läkemedel har utvecklats specifikt mot migrän och dessa delas upp i två huvudkategorier:
- Smärtlindrande läkemedel. Dessa tas under migränanfall och är avsedda att minska eller stoppa symtomen.
- Förebyggande läkemedel. Dessa används regelbundet, ofta dagligen, för att minska både intensitet och frekvens på migränanfall.
Behandlingen anpassas efter frekvens och svårighetsgrad på huvudvärken, om illamående eller kräkning förekommer samt övriga eventuell medicinska tillstånd. Genom att identifiera och eliminera triggers, göra nödvändiga livsstilsförändringar och hitta rätt läkemedel, kan du få kontroll över migränanfallen och ibland förebygga dem helt.
Du kan spåra din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
