Panikattack jämfört med hjärtinfarkt hos kvinnor: Så känner du igen skillnaden och kämpar för din hälsa
Antalet män och kvinnor som drabbas av hjärtsjukdom är mycket likartat. Kvinnor är dock mindre benägna att få livräddande behandling vid en hjärtinfarkt eftersom både patienter och läkare ofta inte känner igen de karakteristiska symtomen och istället avfärdar dem som stress eller ångest.
Vid hjärtinfarkt löper kvinnor 50 % större risk att bli feldiagnostiserade än män, på grund av omedvetna fördomar inom vården och en fortsatt kunskapslucka kring kvinnokroppen. I den här artikeln går vi igenom skillnaderna mellan hjärtinfarkt och panikattack. Vi tar också upp varför kvinnor ibland väntar med att söka vård, varför deras problem kan avfärdas och hur du kan kämpa för din egen hälsa.
Vad är en panikattack?
En panikattack är en plötslig våg av rädsla som utlöser ett adrenalinpåslag och förbereder kroppen på kamp eller flykt. Kroppen svarar med förhöjd puls, snabb andning som kan upplevas som andnöd, och svettning. Sammandragning av blodkärlen kan också göra att du känner dig yr eller matt.
En panikattack kan komma plötsligt utan förvarning eller utvecklas gradvis. En stark upplevelse kan utlösa kraftig ångest, men en längre period av intensiv stress kan göra att till och med små motgångar triggar en attack. Vissa kvinnor får bara enstaka panikattacker under livet, andra återkommande. Ibland kan rädslan för att få en panikattack bli så stark att man undviker vissa situationer och aktiviteter.
Om du någon gång haft en panikattack vet du hur skrämmande och oförutsägbara de kan vara. När paniken slår till är rädslan intensiv och allt känns mycket värre än vad det är. Lyckligtvis brukar de flesta panikattacker gå över inom några minuter eller timmar.
Symtom på panikattack
En panikattack börjar ofta med en överväldigande känsla av stress, undergång och rädsla. Sedan kan du uppleva:
- Hjärtklappning
- Andnöd
- Svettningar
- Illamående
- Yrsel
- Värme- eller köldvallningar
- Bröstsmärtor
- Magknip och matsmältningsbesvär
- Förvirring, overklighetskänsla
Även om de är skrämmande är panikattacker sällan livshotande i sig. Dock visar medicinska data att hjärtinfarkt hos kvinnor ofta har snarlika symtom som en panikattack.
Vad är en hjärtinfarkt?
En hjärtinfarkt, eller myokardinfarkt, uppstår när blodflödet till hjärtat blockeras och hjärtmuskeln skadas. De flesta blockeringar orsakas av att kolesterol och andra ämnen bildar lager av plack i artärerna. När placket spricker bildas snabbt en blodpropp som blockerar eller förtränger någon av de kranskärl som försörjer hjärtat med blod. Utan blod och syre skadas hjärtmuskelcellerna och börjar dö inom 30 minuter. Hjärtat kan då inte längre fungera som det ska.
En hjärtinfarkt är livshotande och kräver omedelbar sjukvård, även om symtomen lindras. Om du har släktingar med hjärtsjukdom eller märkt obehag i bröstet är det viktigt att snabbt agera! Ring 112 och sök hjälp direkt.
Varningssignaler kan visa sig dagar eller till och med veckor innan en allvarlig hjärtinfarkt. Symtom du inte ska ignorera är trötthet, obehag, kallsvettningar, ryggsmärta och hjärtklappning. En plötslig hjärtinfarkt är ofta mer dödlig.
Symtom på hjärtinfarkt
De mest kända symtomen på hjärtinfarkt är smärta och tryck över bröstet. Smärtan kan stråla från bröstet upp mot käken och ner i vänster arm eller båda armarna, och kännas som om en elefant sitter på bröstet.
- Andra symtom inkluderar:
- Kallsvettning
- Utmattning
- Yrsel, matthet
- Illamående
- Andnöd
- Halsbränna, matsmältningsbesvär
- Oro som känns som förestående undergång
Många kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt får inte ont i bröstet alls, utan upplever istället främst extrem trötthet samt smärta eller tryck i nacken, käkarna och axlarna, mellan skulderbladen och i övre delen av ryggen.
I årtionden trodde läkare att hjärtsjukdom främst drabbar män. Idag vet vi statistiskt att både kvinnor och män får hjärtinfarkt lika ofta, men kvinnor löper högre risk att dö i hjärtinfarkt eftersom vi sällan fokuserar på kvinnors vanliga symtom och nästan enbart kopplar hjärtinfarkt till bröstsmärta, vilket är vanligare hos män.
De viktigaste skillnaderna mellan panikattack och hjärtinfarkt
Som du ser överlappar många symtom mellan panikattack och hjärtinfarkt. Den största skillnaden är att smärtan vid hjärtinfarkt känns som en skarp, pressande och strålande smärta som kan komma och gå i vågor. Vid en panikattack rusar hjärtat och du kan känna ett tryck över bröstet på grund av andnöd, men man brukar inte få strålande smärta.
En panikattack varar oftast från några minuter till cirka en timme. En hjärtinfarkt pågår ofta längre, där smärtan växlar mellan extrem och strålande till mildare tryck i bröstet.
Eftersom kvinnor ofta inte får kraftiga bröstsmärtor utan snarare trötthet, oro och smärta i rygg, armar och käke, är det lätt för både patienten och läkaren att ta fel och tro att en hjärtinfarkt bara är en panikattack.
För att skilja på hjärtinfarkt och panikattack, ställ dig själv följande frågor:
- Har jag tidigare känt bröstsmärta, tryck eller trötthet? Om så är fallet är risken större att det rör sig om hjärtinfarkt.
- Strålar smärtan från bröstet ut i armar och överkropp? Kommer den i vågor med intensiv värk?
- Hur länge sitter känslorna kvar? Om symtomen avtar inom en timme har du troligen haft en panikattack.
Hur skadar det kvinnor när deras hälsoproblem bagatelliseras?
Många kvinnor söker inte läkare eftersom de är vana att sätta andras behov först och inte kopplar sina symtom till allvarlig sjukdom utan tror att det handlar om influensa eller oro. Problemet handlar dock inte bara om individens ansvar, utan är även strukturellt.
Hjärtsjukdom är bara ett av flera områden där kvinnor ofta får otillräcklig vård. Studier visar att upp till 65 % av kvinnorna som lever med kronisk smärta får sämre vård på grund av sitt kön. När en läkare avfärdar patientens symtom som ”inbillning” eller ”överdrift” talar vi om medical gaslighting. Detta kan leda till att diagnoser missas eller dröjer, och att behandlingen blir felaktig.
Även om samhället börjat uppmärksamma detta fenomen är kvinnor och minoriteter fortfarande mer utsatta för medical gaslighting. Det underminerar patientens självförtroende, minskar förtroendet för vården och ökar risken för onödigt lidande eller dödsfall vid feldiagnos av bland annat cancer, hjärtsjukdom, autoimmuna sjukdomar och kronisk smärta. Det kan få kvinnor att tvivla på sin egen upplevelse och göra det svårare att kräva hjälp.
Medical gaslighting är oftast inte illvilligt men beror på omedvetna fördomar och bristande fokus på kvinnors besvär. Fortfarande är de flesta deltagare i kliniska studier män, vilket ger oss blinda fläckar rörande kvinnors hälsa: Får kvinnor och män samma biverkningar? Visar de upp samma symtom? Skiljer sig doseringen åt?
I många årtionden uteslöts fertila kvinnor från kliniska studier för att forskare ansåg att hormonsvängningar gjorde kvinnokroppen för svårstuderad. Dessutom fanns oro för att en gravid kvinna skulle kunna drabbas av okända risker för fostret, särskilt efter läkemedlet talidomid på 1970-talet orsakat fosterskador. Men sådana risker får inte vara skäl för att undanhålla kunskap om kvinnors hälsa.
Det har stiftats lagar som kräver att kvinnor och minoriteter inkluderas i kliniska studier, men dessa grupper är fortfarande underrepresenterade.
Hur kan du kämpa för dig själv?
Om du just nu har något av symtomen på hjärtinfarkt – sök omedelbart hjälp! Det enda sättet att rädda livet och minska risken för bestående skada är att få professionell vård. Men om läkaren inte tar dig på allvar, oavsett diagnos, måste du våga stå upp för din hälsa.
Ta med anteckningar till läkaren
Stress och oro gör det lätt att glömma vad man vill berätta. Skriv därför ner dina symtom och övriga tankar på en lapp innan besöket. För gärna en symtomdagbok: notera när symtomen kommer, hur länge de varar och deras intensitet. Om du vet vad som utlöste dem, skriv även det. Denna noggrannhet hjälper läkaren att ställa rätt diagnos.
Sök en ny bedömning
Om din läkare inte kan eller vill hjälpa dig – kontakta en annan läkare. Du har rätt att kämpa för din egen hälsa. Läkare är utbildade och erfarna men också människor som kan göra misstag och vara omedvetna om sina egna fördomar. Fortsätt tills du träffar någon som lyssnar och får dig att känna dig trygg.
Lyssna på kroppen, lita på dig själv
Vi lär oss ofta som barn att respektera auktoriteter – föräldrar, lärare, läkare och ledare vet bäst. Detta kan göra att vi tvivlar på oss själva när en läkare säger "det är inget du behöver oroa dig för, det sitter bara i huvudet". Du är den som bäst känner din egen kropp och upplevelse.
Ställ frågor
Var inte rädd att fråga hur din läkare har resonerat vid diagnosen. Du har rätt att veta eftersom deras beslut påverkar dig direkt. Om läkaren är avvisande eller undviker att svara är det en varningssignal!
Ta stöd med dig
Det är helt okej att ta med en vän, partner eller släkting till läkaren. Någon som stöttar dig kan hjälpa dig att ställa svåra frågor och säga det du själv vill ha sagt. En vän kan också föra din talan när du blir överväldigad och stötta dig om du måste få ett svårt besked.
Avslutande tankar
Din hälsa är ovärderlig och någon gång kan du komma att behöva kämpa för dig själv – oavsett om det handlar om medveten eller omedveten gaslighting. Oroar du dig i onödan för något som visar sig vara harmlöst? Då har du ändå lärt dig, inte slösat bort tiden. Lär dig känna igen de karakteristiska symtomen på hjärtinfarkt och panikattack – så att du kan göra skillnad om det händer dig.
Ladda ner WomanLog nu:
