Om du någonsin har haft en böld på huden, tandköttet eller någon annanstans på (eller i) kroppen vet du hur farligt och smärtsamt det kan vara. Eftersom en böld kan likna en finne eller en furunkel kan du bli frestad att klämma eller trycka ut den. Men innan du gör det, läs denna artikel för att lära dig hur du hanterar en böld på ett säkert sätt – och varför du aldrig bör försöka spräcka den själv.
Bölder uppstår när ditt immunförsvar bekämpar en infektion orsakad av ett virus, bakterie eller svamp som tagit sig in i kroppen genom ett sår, ett inåtväxt hårstrå eller någon annan skadad vävnad. Immunförsvaret mobiliseras för att hantera infektionen och under processen dör en del av vävnaden, vilket bildar en liten varfylld hålighet i mitten av det inflammerade området.
Liksom en furunkel, som vanligen är förknippad med infekterad hårsäck, är en böld en hålighet av infekterad vävnad var som helst på eller i kroppen, men bölden är större och djupare och kan lättare sprida infektionen om den inte behandlas noggrant. En liten furunkel (>1 cm/0,5 tum i diameter) kan gå tillbaka av sig själv, men kan också växa till en större böld om man stör den. Om du klämmer eller trycker på den kan infektionen spridas till djupare vävnader och till och med nå blodbanan. Därför är det bäst att inte försöka tömma en furunkel eller böld själv, utan låt en medicinsk expert med korrekt snitt- och dräneringsteknik ta hand om den.
Böldens utseende varierar beroende på var den uppstår. Oftast presenterar den sig som en öm, inflammerad, rosa till röd, spänd, svampig och komprimerbar knöl som är smärtsam vid beröring. Vätskan (var) i mitten består av döda celler, bakterier och annat skräp. När immunförsvaret bekämpar infektionen dödas fler celler, vilket skapar mer var. Detta bygger upp tryck under huden och orsakar ytterligare inflammation i omgivande vävnader.
Ibland ”mognar” bölden – syns då som en vit prick på ytan; detta kan lura dig att tro att det är en vanlig pormask. Även om en del var har samlats vid ytan kan det fortfarande finnas mer var, skräp och bakterier djupare ner.
Vanligtvis bildas en böld när bakterier som naturligt finns på huden tar sig in i kroppen via ett sår eller skadad vävnad, och var samlas i en sluten hålighet. Bölder kan även bildas kring hårsäckar och talgkörtlar – naturliga öppningar i huden som ibland blir täppta. Staphylococcus aureus är en vanlig orsak, men även vissa parasiter, virus och svampar kan leda till böldbildning. När immunförsvaret är nedsatt kan även en liten skada orsaka infektion.
Risken för bölder ökar när ditt immunförsvar är försvagat. Kvinnor med cancer, diabetes, HIV, sicklecellsanemi, Crohns sjukdom, ulcerös kolit och perifera kärlsjukdomar har högre risk, liksom kvinnor som genomgår långvarig kortisonbehandling, cytostatika, svåra brännskador eller allvarliga trauman samt kvinnor med alkohol- eller injektionsmissbruk. Fetma, dålig blodcirkulation, bristande hygien och smutsiga miljöer samt exponering för vissa hudinfektioner är också riskfaktorer.
Bölder kan uppstå var som helst i kroppen, men finns oftast på huden, i tänder och tandkött, i de yttre könsorganen och ibland även invärtes.
Den vanligaste typen av böld uppstår i huden eftersom huden är vårt främsta skydd och utsätts för mest påfrestning. Bölder kan bildas överallt men vanligast är armhålor, ljumskar, rygg, skinkor och andra områden som lätt blir svettiga eller oljiga.
Om en hudböld inte behandlas kan den utvecklas till kallbrand. Om du har diabetes eller någon annan åkomma som försämrar blodcirkulationen bör du vara extra försiktig, då risken för kallbrand på grund av obehandlad infektion ökar.
En furunkel eller mindre böld, under 1 cm (0,5 tum) i diameter, kan fås att mogna och brista på egen hand med hjälp av en varm kompress eller värmedyna. Lägg steril kompress mellan värmekällan och det infekterade området för att skydda huden, och applicera värme 10–20 minuter, 2–4 gånger/dag i upp till två veckor. Det kan hjälpa bölden att brista och dräneras av sig själv. Om så sker, rengör området med vatten och tvål och täck med rent förband.
Försök inte klämma den som en finne – då kan du sprida infektionen. Använder du nål eller något vasst föremål för att tömma bölden, kan du skada blodkärl och införa infektionen i blodet, vilket kan leda till blodförgiftning (sepsis).
Om bölden inte försvinner efter två veckor eller om den verkar bli värre – sök vård. Varningssignaler är böld större än 1 cm, som fortsätter växa, feber eller röda strimmor mot huden som kan tyda på spridd infektion. Kontakta läkare om du har nedsatt immunförsvar.
Sjukvårdspersonal utför incision & dränage (snitt och dränering) för att tömma bölden via ett litet snitt och förskriver sannolikt antibiotikakur och antibiotikasalva att lägga på såret.
För att förebygga hudbölder är det viktigt att ha god personlig hygien. Tvätta alltid huden efter svettning eller om huden lätt blir fet. Använd löst sittande kläder av naturmaterial, till exempel bomull eller linne, som hjälper svett att avdunsta snabbt. Får du ofta bölder av inåtväxta hårstrån efter rakning, testa försiktig trimning eller laserhårborttagning för att hantera din kroppshår.
Tandbölder kan uppstå på tandköttet, i tanden eller i benet runt tänderna. Bakterier kan ta sig in via springor mellan tänder och tandkött eller föröka sig i den mjuka pulpan inne i tanden. När detta sker kan du märka följande symptom:
En tandböld kräver omedelbart besök hos tandläkare. Den försvinner inte av sig själv utan måste dräneras av expert. Väntar du för länge kan nerven i tanden skadas eller dö, vilket så småningom blockerar blodflödet till tanden så att den lossnar. Om nerven skadas kan du känna dig bättre en tid eftersom smärtan avtagit, men om bölden inte tas bort kan infektionen snabbt spridas mot omgivande vävnad och orsaka allvarlig infektion.
Beroende på var tandbölden sitter kan tandläkaren tömma den via ett litet snitt, utföra rotbehandling eller i svåra fall kirurgiskt ta bort skadad vävnad. Efteråt behövs antibiotikakur och antiseptiskt munskölj för att förebygga nya infektioner.
För att förebygga tandbölder:
Vaginala furunklar bildas ofta i hudvecken vid blygd eller på blygdläpparna och orsakas vanligen av Staphylococcus aureus, en av de vanligaste bakterierna i hudens mikrobiom. När du är nedsatt och immunförsvaret fungerar sämre kan S. aureus ställa till bekymmer. Den kan ta sig in i hårsäck eller talgkörtel vid exempelvis rakning, eller vid överdriven svettning och fettansamling. Vaginala bölder känns som små smärtsamma kulor i mjukvävnaden. Oftast läker de ut själva, men om de blir stora eller kvarstår längre än två veckor behöver de punkteras eller dräneras av läkare.
Genital herpes och vissa STI:er kan ge liknande utslag – de börjar ofta som små finnar och kan läcka gult var, men herpesblåsor förblir små och uppträder i klungor. Om du är osäker på sår som uppstår i underlivet bör du alltid uppsöka läkare.
Du kan testa varma kompresser för att se om bölden läker ut på egen hand, men om det inte hjälper eller om bölden blir värre – kontakta vården.
För att förebygga vaginala bölder bör du sköta intimhygienen, använda luftiga underkläder i naturliga material, och undvika att dela kläder eller handduk med andra eftersom bölderna kan vara smittsamma.
Invärtes bölder är ovanligare än yttre, men blir ofta allvarligare och kan vara livshotande.
En invärtes böld kan utvecklas i:
Detta sker vanligtvis efter operation, trauma eller infektion (virus, bakterier eller svamp) i närliggande vävnad. Invärtes bölder är tyvärr svårare att upptäcka än knölar på huden.
Symtom vid invärtes bölder beror på placeringen. En bukböld kan ge feber, buksmärta, illamående, kräkningar, andningssvårigheter eller ihållande hosta; en ryggmärgsböld kan ge feber, ryggsmärta och neurologiska problem; en hjärnböld kan orsaka huvudvärk, synstörningar, förvirring och andra kognitiva svårigheter.
Hjärnböld, eller intrakraniell infektion, är en särskilt farlig typ. Tyvärr har hjärnbölder ökat bland småbarn de senaste åren, troligen på grund av ökade öroninflammationer och luftvägsvirus som sprider sig från övre luftvägarna till hjärnan.
Alla invärtes bölder kräver omedelbar vård eftersom de annars kan orsaka vidare infektion och skada organ, nerver eller hjärnan.
Behandling varierar beroende på placering, men omfattar oftast antibiotika för att kontrollera infektionen. Ibland behövs mindre kirurgi för att dränera och ta bort skadad vävnad.
Det finns inte mycket du själv kan göra för att förebygga invärtes böld i organ, ryggmärg eller hjärna, men ta väl hand om din hälsa och följ din läkares råd efter ingrepp, trauma eller vid sjukdom. Var uppmärksam på tidiga symtom så kan du få snabb hjälp och stoppa problemet i tid.
Små bölder på huden eller i underlivet kan läka ut på egen hand eller med hjälp av varma kompresser. Större bölder, eller sådana som ger feber eller röda strimmor, bör behandlas av läkare.
Tandbölder och invärtes bölder går sällan tillbaka av sig själva och måste behandlas omgående. Om bölden spricker kan infektionen sprida sig till närliggande vävnad och vidare ut i blodet – vilket kan bli mycket allvarligt.
Bölder kan ha många orsaker. Den vanligaste är nedsatt immunförsvar, men hudbölder kan också bero på dålig hygien, rakning med slö rakhyvel eller andra yttre skador. Får du ofta bölder, vänd dig till läkare för att hitta bakomliggande orsak.
Även om en böld kanske inte känns allvarlig kan den leda till svåra komplikationer. Om du får en böld någonstans på kroppen bör du alltid kontakta läkare, för att förebygga att infektionen förvärras.
Ladda ner WomanLog nu: