Hälsodesinformation riktad mot kvinnor
Det finns massor av onlineinnehåll som riktar sig till kvinnor och mycket av detta fokuserar på vår hälsa och välbefinnande. Vi har kanske lämnat de giftiga diet- och dejtingtrenderna från tidigt 2000-tal bakom oss, men tyvärr är desinformation kring “kvinnliga” ämnen fortfarande utbrett och kan ta sig många olika uttryck. Den här artikeln hjälper dig att känna igen opålitlig information så att du kan undvika den.
I den digitala tidsåldern har vi tillgång till information dygnet runt, men allt är inte tillförlitligt. Medvetet eller inte presenterar innehållsskapare ibland vilseledande information, och många kvinnliga ämnen är särskilt enkla att förvränga och presentera som fakta.
“Jag läste det på internet—det måste vara sant.” Det här välkända ironiska uttrycket påminner oss om riskerna med dagens informationsdelning. Från catfishing till bluffannonser är bedrägeri online utbrett som alltid, men internet ger oss för många fördelar för att vi ska överge det. Ett av de viktigaste ämnena som får oss att söka hjälp online är hälsorelaterad information.
Studier visar att i Europa och USA mer än hälften av befolkningen söker hälsoinformation online, och kvinnor gör det oftare än män.
Tack vare sociala mediers mångsidighet och den ständigt ökande betydelsen av riktade annonser och innehåll, möter vi ofta hälsoinformation online även när vi inte letar efter den.
Bara genom att börja scrolla genom ditt flöde dyker till slut råd om träning, kost eller andra livsstilsteman upp. Plattformar som TikTok och Instagram är särskilt bra på att överskölja dig med visuellt tilltalande innehåll, algoritmiskt anpassat efter dina intressen.
Men kom ihåg—de val vi gör om hälsa påverkar våra liv direkt, och innehållsskapare är bara människor som ibland gör misstag och ibland till och med rakt ut ljuger för att tjäna pengar.
“Kvinnofrågor”
Kvinnor kan vara intresserade av hälsoämnen av många olika skäl, men på grund av det mentala ansvaret som ofta läggs på kvinnor i hemmet, förväntas vi ofta inte bara hålla oss själva friska och attraktiva, utan även ta huvudansvar för barnens, partnerns och de äldres hälsa. Därför är allmän och reproduktiv hälsa, träning och kosttips, råd kring barn och hushållstips ständigt förekommande ämnen i kvinnodominerade informationsrum.
Vi vet hur kvinnligt riktat innehåll ser ut. Det är vänligt och lättsamt, ofta utformat med könskodade färger. Den avspända samtalstonen—som råd från en storasyster eller en god vän—kan göra komplexa eller tråkiga ämnen mer lättbegripliga, men kan också ibland dölja allvarliga brister i faktakontroll.
Välmående är ett allomfattande område, och miljontals onlinepersonligheter världen över tillhör “livsstil”-genren av influencers som regelbundet presenterar oss för hälsoinformation. Detta område domineras typiskt av kvinnor.
Också män utsätts för missvisande och rakt skadlig information på områden som riktar sig till dem, särskilt inom träning och muskelbyggande. Men det finns specifika, identifierbara sätt som desinformation riktas till kvinnor och det är ämnet för denna artikel.
Även om reklam i grunden ska hjälpa människor hitta produkter som tilltalar dem, blir uppdelningen mellan “manlig” och “kvinnlig” marknadsföring en guldgruva för företag. Du kan sälja samma sak till två olika målgrupper, bara “rosa-fiera och förminska” den till kvinnor och ta ut ett högre pris.
Vi vet också att samhällen historiskt tillskrivit vissa ämnen bara kvinnor. Onlinemiljöer för information och underhållning är en naturlig fortsättning på denna urgamla praktik. Detta kan vara både stärkande och begränsande.
Trygga rum för kvinnor
Aldrig förr har kvinnor kunnat uttrycka sig så fritt som nu. För många av oss är plattformar som TikTok, Instagram, YouTube och otaliga bloggar och onlineforum trygga platser att dela med sig av information och idéer om våra vardagsliv och våra farhågor—ämnen som förr sopades under mattan.
Även om negativa kommentarer fortfarande ofta möter inlägg om mens, barnuppfostran eller skönhetsrutiner, får traditionellt kvinnliga ämnen äntligen den uppmärksamhet de förtjänar.
Trots detta är många kvinnospecifika hälsofrågor fortfarande inte fullt förstådda. Fram till nyligen användes endast manliga försökspersoner i medicinska studier. Menscykeln sågs som en besvärlig faktor, onödig för studier av organ eller sjukdomar. Det har lämnat kvinnor okunniga om många aspekter av sin hälsa och kropp. Vi lär oss till exempel fortfarande om klitoris verkliga storlek och utformning på 2000-talet. Kvinnors känslor avfärdas ofta, och ämnen som PMS och klimakteriet är fortsatt missförstådda, förlöjligade eller fruktade.
Som huvudmålgrupp för alla möjliga livsstilsbloggare vars okontrollerade råd presenteras som ideal, lämnas kvinnor att själva dra slutsatserna.
Misinformation vs. desinformation
Båda termerna syftar på ofullständig eller felaktig information, men det finns en viktig skillnad mellan dem.
Desinformation är falsk information som sprids med avsikt att lura. Avsändaren är medveten om att det hon säger är felaktigt eller ofullständigt, men väljer ändå att presentera lögn som sanning. Desinformation sprids oftast med ett syfte, till exempel för att sälja något, driva en agenda, blåsa upp någon annans meriter eller skada konkurrenter.
Betydelsen av halitosis, eller dålig andedräkt, överdrevs till exempel medvetet under tidigt 1900-tal för att skapa en marknad för munskölj. När ett vetenskapligt klingande ord användes i sensationell marknadsföring ökade företagets vinster snabbt. Även om munskölj kan vara en vettig produkt, inspirerar denna typ av manipulativ försäljning fortfarande vinstjagande lycksökare idag.
Vi hör ofta om desinformation i samband med falska nyheter eller politiska agendor, men företag och influencers har tydliga ekonomiska incitament att ljuga, även eller särskilt när de själva vet att produkterna inte håller måttet.
Misinformation är fel eller ofullständig information som sprids utan ont uppsåt eller avsikt att lura. Någon som sprider misinformation online hoppas kanske ändå locka till sig uppmärksamhet med en ny, spännande idé, men sprider inte lögner med flit—hon kan vara lat, slarvig eller helt enkelt okunnig.
Exempelvis orimliga dieter och träningsrutiner från influencers med mer entusiasm än erfarenhet faller ofta inom denna kategori. Tyvärr gäller det att vara på sin vakt. Då vilar ansvaret för källkritik på följare som vill efterlikna en viss livsstil utan att känna till hela sanningen om influencerpersonens liv.
Delningspotential går före kvalitet
Moderna vandringssägner och skrönor sprids på sociala medier som en löpeld. Om någon lovar det bästa hemmakuren mot PMS, akne eller förkylning kommer folk att dela det vidare. Unga människor hittar ibland gamla metoder som sedan länge motbevisats; omedvetna om bakgrunden kan de blåsa nytt liv i gamla myter på nätet.
Mycket av det som publiceras online fokuserar på att bli populärt och dela-vänligt snarare än att leverera tillförlitlig information. Kontroversiella och motbevisade myter lyfts fram med hjälp av catchy sånger eller klickvänliga rubriker för att locka visningar. Sensationslystnad kan vara underhållande när det gäller spökhistorier eller kändisskvaller, men hälsofelaktigheter kan få allvarliga konsekvenser.
Kvinnors hälsoinformation har i alla tider förts vidare som folklig visdom, övertygelser och ordspråk. Denna sorts kulturbunden kunskap rymmer ofta djupa insikter och erfarenheter, men det är svårt att skilja goda råd från vidskepelse eller “gammalt skrock”. Den här sortens information bör tas “med en nypa salt”—särskilt vid självdiagnos eller egenbehandling.
Brist på forskning och verifierbara källor
Många influencers bygger sitt varumärke på att ge livsstilstips om allt från skönhet till heminredning till sina favorit-recept. Det som ofta saknas är evidensbaserad forskning som stöd för råden.
Vi listar alltid källor längst ned i varje WomanLog-artikel så läsarna kan se var vår information kommer ifrån och fortsätta själva om de vill forska vidare. Om en onlineprofil du följer delar hälsoinformation—se vilka källor som anges och finns inga, sök upp huvudbudskapet själv och dubbelkolla innan du köper något eller följer ett råd.
Kvaliteten på de källor vi använder är avgörande. Att fatta beslut baserat på obekräftade påståenden online är ungefär lika säkert som att be din udda granne om råd. Hur vet hon detta? Och vad tjänar hon på att delge dig fakta?
När det gäller hälsa vill vi ha den bästa informationen. Det innebär oftast att vända sig till trovärdiga källor som läkare, sjukhus eller medicinska forskningsinstitut och att ta fler än en åsikt för att se om det råder delade meningar. Vi är ju själva de som tvingas leva med konsekvenserna av våra beslut om hälsa.
Alternativa källor kan ibland också vara värdefulla, men om huvudrådgivaren baserar allt på “vibrationer”, “kristaller”, ditt stjärntecken eller annan magiskt tänkande så är det nog läge att fundera en extra gång.
Logiska felslut och kognitiva bias
Alla gör misstag. Ibland handlar det om strukturella tankefel som kallas logiska felslut. Några av de vanligaste är:
Cherry picking—någon bygger sitt argument på utvalda fakta som passar deras syfte, medan de ignorerar motsägande bevis. Hur undviker du detta bland all information? Återigen—källornas kvalitet är nyckeln. Om två populära influencers rekommenderar ett visst te mot mensvärk, men fem bevisbaserade medicinska sajter avråder, talar det mesta för att influencers spår är körsbärsplockning till din nackdel.
Kausalt felslut—att påstå att det ena orsakade det andra endast för att det följde efter. “Korrelation är inte orsakssamband.” Om någon med hälsoproblem använt en viss produkt/behandling och blir bättre betyder det inte nödvändigtvis att det berodde på just den. Förändringen kan bero på något helt annat—eller på hur deras unika kropp svarade.
För att en produkt eller behandling ska anses säker för medicinsk användning krävs noggranna tester i licensierade miljöer.
Vår besatthet av sociala medier och visuellt tilltalande memes, klickvänliga rubriker och sensationslystna soundbites kan snabbt göra oss mindre källkritiska, så att logiska felslut passerar obemärkt och våra förutfattade meningar stärks.
Bekräftelsebias är tendensen att söka, tolka och komma ihåg fakta som bekräftar det vi redan tror och tillgänglighetsheuristik gör att det vi lätt kommer på känns sant eller viktigt.
När vi ser samma “fakta” delas om och om igen i virala inlägg och videos är det lätt att tro att de är sanna utan att ens undersöka, trots att vi vet hur enkelt det är att fejka bilder, screenshots och information online.
Forskning om online-desinformation är ännu i sin linda, men arbetet pågår och vissa områden är redan identifierade som problematiska. En studie av TikTok-videor om urologi—njursjukdomar, sängvätning hos barn, urinvägsinfektioner och liknande—visade att endast 22% av videorna gick att stödja på material från European Association of Urology och ingen video angav sina källor.
Innehållskapare och förväntningspress
Personlig touch lockar. I konkurrensen online förväntas influencers nästan alltid dela personliga historier och erfarenheter i varje inlägg. Trycket att vara “äkta” och sårbar för att skapa kontakt med publiken bidrar till mängden märkliga råd om kvällsrutiner, DIY-ansiktsmasker eller alternativ till babypuder.
Influencers kan också vara rädda för att erkänna att de haft fel. Det gäller särskilt om tveksamma råd är centrala för deras varumärke.
Algoritmer. Algoritmerna på sociala medier blir alltmer avancerade. De används för att samla data om dina intressen och servera marknadsföring och politik som du sannolikt vill se. Det kan förvisso göra det lättare att hitta en tröja eller låt man gillar, men algoritmer skapar också filterbubblor och ekokammare som kan förvränga vår verklighetsuppfattning.
Regeringar och tillsynsorgan ställer större krav på öppenhet kring algoritmer och ansvar hos innehållsskapare, men den digitala havet av influencers lever till stor del sitt eget liv och inlägg lyfts ofta just för att de är kontroversiella och väcker engagemang.
Ovetenskapliga hälsoråd gömmer sig ofta i öppen dager, men odlas även i slutna onlinegemenskaper som bara kan upptäckas med vissa hashtags och influencers. Pro-anorexi-innehåll är tyvärr fortfarande utbrett på Tumblr och TikTok, där ett fåtal kodade hashtags avslöjar ett community som delar svält-tips. Lika ohälsosamma gemenskaper finns kring många udda intressen och konspirationsteorier.
Hur undvika att gå på misinformation?
Internet är vilt och det är i princip omöjligt att helt undvika felaktig information. Det vi kan göra är att vara vaksamma och inte ta råd för givet—särskilt inte om det gäller din hälsa. Du behöver inte bli paranoid, men en sund skepsis är absolut klokt.
Ha följande frågor i bakhuvudet när du surfar i sociala medier:
- Är informationen trovärdig? Vilka är källorna?
- Kan det vara skadligt att följa detta råd?
- Vem mer sprider denna information?
- Stämmer informationen med allmänt accepterade medicinska fakta? Om inte, varför?
- Vad vinner influencern eller webbsidan på att jag följer detta råd?
- Finns det några kontroverser kopplade till personerna bakom informationen eller själva råden?
- Riktar sig informationen till särskilt sårbara grupper som unga, gravida kvinnor eller personer i återhämtning från missbruk eller sjukdom?
Om du ändå vill testa onlinehälsorutiner, träning eller kostråd—gör egen research och överväg att prata med din läkare vid nästa kontrollbesök, och sluta genast om du märker några negativa effekter.
Ladda ner WomanLog nu:
