Hur miljögifter påverkar hormonhälsan och hur du minskar exponeringen
Har du någonsin tänkt på att luften du andas eller köksredskapen du använder när du lagar mat kan rubba ditt hormonsystem? Varje dag utsätts vi för otaliga källor till miljögifter som kan påverka fertilitet, menstruationscykler, ämnesomsättning och immunfunktion. I denna artikel får du veta vad hormonstörande ämnen är och hur du kan minska din exponering genom att välja mer hållbara och naturliga alternativ.
Allt fler blir medvetna om gifter i miljön som fungerar som hormonstörande ämnen i människokroppen. Även om omfattningen och effekterna av dessa ämnen inte är helt klarlagda visar forskning att regelbunden exponering kan leda till hormonrubbningar, infertilitet, cancer och många andra hälsoproblem.
Vad är hormonstörande ämnen?
Hormonstörande ämnen är kemikalier som härmar, blockerar eller förändrar människans naturliga hormoner. De påverkar främst könshormoner som östrogen, progesteron och testosteron, men även sköldkörtelhormoner, kortisol och insulin kan drabbas.
Ditt hormonsystem finns överallt i kroppen. De endokrina körtlarna – som bukspottkörtel, äggstockar, sköldkörtel, testiklar och flera andra – producerar olika hormoner som får kroppen att fungera.
Varje hormon aktiverar olika hormonreceptorer i kroppen, från hunger- och mättnadskänslor till processer som ämnesomsättning, matsmältning och fertilitet. Hormonstörande ämnen kan skada dessa naturliga kemiska processer och orsaka hormonobalanser och relaterade besvär.
Hormonstörande ämnen kan komma in i kroppen genom huden, luften du andas, samt genom vatten och mat du äter.
När du får i dig eller exponeras för hormonstörande ämnen kan de:
- Härma hormoner: Vissa ämnen kan likna kroppens egna hormoner och binda till deras receptorer. Det kan trigga liknande reaktioner som kroppens hormoner och leda till att vissa processer överaktiveras. Till exempel kan ftalater i plast försvaga östrogenreceptorer och störa ägglossningen.
- Blockera hormoner: Andra kemikalier binder till hormonreceptorer utan att aktivera dem, vilket blockerar kroppens egna hormoner från att binda sig och utföra sina funktioner.
- Förändra hormonproduktion: Vissa ämnen kan störa syntes, transport, omsättning eller utsöndring av hormoner, vilket leder till hormonobalanser som östrogendominans eller insulinresistens.
- Förändra receptorkänslighet: Vissa hormonstörande ämnen påverkar hur känsliga hormonreceptorerna är och gör dem mer eller mindre mottagliga för kroppens egna hormoner.
- Skada DNA: Vissa kan orsaka epigenetiska förändringar, alltså påverka hur gener uttrycks utan att ändra själva DNA-sekvensen. Dessa förändringar kan föras vidare till kommande generationer och orsaka genetiska mutationer.
Vilka är de vanligaste hormonstörande ämnena?
Hormonstörande ämnen finns överallt omkring oss. Du behöver inte bo i ett extremt förorenat område för att utsättas för miljögifter.
Här är några vanliga föroreningar i miljön, maten, vattnet, kläderna och köksredskapen som kan härma, blockera eller förändra dina naturliga hormoner:
Bisfenol A (BPA)
BPA finns i hårdplast som hinkar, viss matförpackning, konservburkars insida och kvitton. Vid hudkontakt eller när det hamnar i maten kan BPA härma östrogen och därmed påverka ägglossning och menscykler. Hos män kan överskott av östrogen ge akne, erektionsproblem och till och med infertilitet.
Ftalater
Ftalater hittar du i mjukplast, parfymer, nagellack, hårspray, rengöring, schampo och andra kroppsprodukter. De kan minska kroppens egen östrogenproduktion och ge oregelbunden mens. Vissa typer av ftalater är förbjudna i EU, men det beror på användningsområde och mängd.
Parabener
Parabener används i kosmetika som ansiktskrämer, bodylotion, balsam och i läkemedel. De fungerar som konserveringsmedel, men överdriven exponering kan leda till hormonrubbningar.
Triklosan
Triklosan tillsätts i tvålar, tandkräm och rengöringsmedel för dess antibakteriella egenskaper. Men det kan störa sköldkörtelfunktionen och i sin tur påverka menscykler och ämnesomsättning. Många länder har förbjudit eller håller på att fasa ut triklosan.
Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS)
PFAS förekommer i non-stick-pannor, vattenavvisande kläder och vissa matförpackningar.
De kan störa könshormoner hos både kvinnor och män, vilket påverkar fertilitet, menscykler och kan förvärra hormonella sjukdomar som PCOS.
Bekämpningsmedel (t.ex. DDT, atrazin)
Bekämpningsmedel har länge använts för att skydda grödor. Vissa bekämpningsmedel kan rubba balansen mellan östrogen och androgener och påverka fertilitet samt menscykler. Idag finns rester av bekämpningsmedel inte bara i färska livsmedel utan även i dricksvatten.
Tunga metaller (t.ex. bly, kvicksilver, kadmium)
Tunga metaller är ett stort problem i områden med mycket luft- och vattenföroreningar. De kan finnas i vissa kosmetika, förorenat vatten och fisk (särskilt nära industrier). Dessa metaller kan störa olika hormoner och påverka menscykler och fertilitet.
Effekter av hormonstörande ämnen
Effekterna är ofta subtila och kan dröja många år innan de märks. De kanske inte påverkar dig, särskilt om du inte utsätts ofta eller i höga doser.
Påverkan beror på:
- Vilket ämne det gäller
- Dos och hur länge du utsätts
- När exponeringen sker (mest känsligt under fosterstadiet, barndom och tidig pubertet)
- Individens känslighet
- Kombinationseffekter från flera hormonstörande ämnen
För den som bor i förorenade områden eller arbetar med farliga ämnen är risken högre.
Effekter på fortplantningssystemet:
- Minskad fertilitet hos både kvinnor och män på grund av förändringar i könshormoner
- Rubbat sexuell utveckling. Överdriven exponering kan påskynda eller hämma utvecklingen av fortplantningsorgan och sekundära könskarakteristika.
- Ökad risk för vissa cancerformer som bröst-, prostata- och testikelcancer, eftersom dessa organ är känsliga för hormonförändringar
- Bildning eller försämring av endometrios
- Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
- Förändrad könsfördelning hos nyfödda. Aluminium, krom och kvicksilver ger fler pojkar, medan bly ger fler flickor.
Effekter på tidig utveckling:
- Missbildningar
- Utvecklingsförseningar
- Försämrad hjärnutveckling
- Påverkan på immunförsvarets utveckling, vilket kan ge autoimmuna sjukdomar eller försvagat immunförsvar.
Effekter på ämnesomsättningen:
- Ökad risk för fetma och svårigheter att bli av med övervikt
- Typ 2-diabetes
- Metaboliskt syndrom
- Störd ämnesomsättning av fetter
Effekter på hjärnan och nervsystemet:
- Kognitiva nedsättningar
- Beteendeförändringar
- Ökad risk för neurodegenerativa sjukdomar
- ADHD (uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet)
Effekter på immunförsvaret:
- Autoimmuna sjukdomar
- Ökad mottaglighet för infektioner
- Allergier
Effekter på hjärt-kärlhälsan:
- Ökad risk för hjärtsjukdomar
- Högt blodtryck
Effekter på sköldkörteln:
- Förändrade nivåer av sköldkörtelhormoner
- Sköldkörtelproblem som hypotyreos, hypertyreos eller sköldkörtelcancer
Hur kan du minska exponeringen för hormonstörande ämnen?
Det finns sätt att minska exponeringen, men det är i dagens värld troligen omöjligt att undvika dem helt.
Värt att nämna är att många inte kan flytta till mindre förorenade områden eller köpa hållbara produkter eftersom de ofta är dyrare. Studier visar att utsatta grupper – även i rika länder – är mer exponerade för miljögifter och föroreningar.
Så här kan du minska din exponering för hormonstörande ämnen:
Mat och dryck:
- Köp ekologiskt när du kan, särskilt "Dirty Dozen" – frukter och grönsaker med mest pesticidrester. Dirty Dozen är jordgubbar, spenat, grönkål, senapsblad, kålblad, persikor, päron, nektariner, äpplen, vindruvor, paprika, körsbär, blåbär och haricots verts, som alla ofta innehåller höga pesticidnivåer
- Köp närproducerat och i säsong – ofta mindre besprutat
- Använd glas-, rostfritt- eller keramikkärl för förvaring istället för plast
- Värm inte mat i plastbehållare
- Använd vattenfilter för att minska föroreningar i dricksvattnet
- Välj färsk eller fryst mat framför konserver för att undvika BPA
Kropps- och hygienprodukter:
- Läs på innehållsförteckningen och välj produkter utan parabener, ftalater eller konstgjorda dofter
- Använd naturliga skönhets- och hudvårdsprodukter när det är möjligt
- Välj parfymfria produkter
- Under vintern, välj deodorant utan aluminium
- Testa att göra egen ansikts- eller hårmask av naturliga ingredienser
- Byt ut tamponger och plastbindor mot menskopp, menstruationstrosor eller ekologiska mensskydd
Städprodukter:
- Använd naturliga rengöringsmedel som ättika, bikarbonat och citronjuice
- Välj parfymfria och miljömärkta rengöringsmedel
- Undvik antibakteriella tvålar med triklosan
- Använd mikrofiberduk eller ångtvätt som bara kräver vatten när det går
Hemmiljö:
- Dammsug ofta med HEPA-filter för att få bort kemikalier i dammet
- Använd växter som luftrenare eller koka vatten med örter/spices för att rena luften
- Vädra regelbundet
- Välj färg och lack med låg VOC (flyktiga organiska ämnen) när du renoverar
- Byt ut paraffin- och doftljus mot naturliga ljus som soja- eller bivaxljus
Kläder och textilier:
- Välj möbler av naturmaterial som trä, linne, bomull eller metall
- Välj lakan och kläder av ekologisk bomull, ull, lin eller andra naturmaterial
- Undvik textilier behandlade med smutsavvisande medel
- Undvik starkt färgade kläder om du inte vet var färgen kommer ifrån
Köksredskap:
- Använd gjutjärn, rostfritt stål eller keramik istället för non-stick-pannor
- Vid användning av non-stick undvik hög värme och byt ut om ytan blir repad
- Använd glas- eller keramikskål eller bivaxdukar istället för plastfolie till matrester
Trädgårdsarbete:
- Använd naturliga bekämpningsmedel som kaffesump, eteriska oljor eller flugfällor istället för kemiska medel
- Välj ekologiska gödningsmedel som kompost eller stallgödsel
Skapa en ren och trygg miljö för dig och dina nära
Det är svårt att helt undvika dessa gifter i vår miljö. Eftersom de flesta bor i städer är viss exponering nästan oundviklig. Men genom att försöka minska din exponering, välja miljömärkta produkter och byta ut plastkläder och köksredskap mot naturliga alternativ, kan du påverka din hälsa i positiv riktning.
Ladda ner WomanLog nu:
