Nytt! Logga in för att hantera ditt konto, se dina uppgifter, ladda ner rapporter (PDF/CSV) och se dina säkerhetskopior. Logga in här!
Dela den här artikeln:

Hur miljögifter påverkar hormonhälsan och hur du minskar exponeringen

Har du någonsin tänkt på att luften du andas eller köksredskapen du använder när du lagar mat kan rubba ditt hormonsystem? Varje dag utsätts vi för otaliga källor till miljögifter som kan påverka fertilitet, menstruationscykler, ämnesomsättning och immunfunktion. I denna artikel får du veta vad hormonstörande ämnen är och hur du kan minska din exponering genom att välja mer hållbara och naturliga alternativ.

Illustration av miljögifter som påverkar hormonhälsa med tips för att minska exponering.

Allt fler blir medvetna om gifter i miljön som fungerar som hormonstörande ämnen i människokroppen. Även om omfattningen och effekterna av dessa ämnen inte är helt klarlagda visar forskning att regelbunden exponering kan leda till hormonrubbningar, infertilitet, cancer och många andra hälsoproblem.

Vad är hormonstörande ämnen?

Hormonstörande ämnen är kemikalier som härmar, blockerar eller förändrar människans naturliga hormoner. De påverkar främst könshormoner som östrogen, progesteron och testosteron, men även sköldkörtelhormoner, kortisol och insulin kan drabbas.

Ditt hormonsystem finns överallt i kroppen. De endokrina körtlarna – som bukspottkörtel, äggstockar, sköldkörtel, testiklar och flera andra – producerar olika hormoner som får kroppen att fungera.

Varje hormon aktiverar olika hormonreceptorer i kroppen, från hunger- och mättnadskänslor till processer som ämnesomsättning, matsmältning och fertilitet. Hormonstörande ämnen kan skada dessa naturliga kemiska processer och orsaka hormonobalanser och relaterade besvär.

Hormonstörande ämnen kan komma in i kroppen genom huden, luften du andas, samt genom vatten och mat du äter.

När du får i dig eller exponeras för hormonstörande ämnen kan de:

  • Härma hormoner: Vissa ämnen kan likna kroppens egna hormoner och binda till deras receptorer. Det kan trigga liknande reaktioner som kroppens hormoner och leda till att vissa processer överaktiveras. Till exempel kan ftalater i plast försvaga östrogenreceptorer och störa ägglossningen.
  • Blockera hormoner: Andra kemikalier binder till hormonreceptorer utan att aktivera dem, vilket blockerar kroppens egna hormoner från att binda sig och utföra sina funktioner.
  • Förändra hormonproduktion: Vissa ämnen kan störa syntes, transport, omsättning eller utsöndring av hormoner, vilket leder till hormonobalanser som östrogendominans eller insulinresistens.
  • Förändra receptorkänslighet: Vissa hormonstörande ämnen påverkar hur känsliga hormonreceptorerna är och gör dem mer eller mindre mottagliga för kroppens egna hormoner.
  • Skada DNA: Vissa kan orsaka epigenetiska förändringar, alltså påverka hur gener uttrycks utan att ändra själva DNA-sekvensen. Dessa förändringar kan föras vidare till kommande generationer och orsaka genetiska mutationer.

Vilka är de vanligaste hormonstörande ämnena?

Hormonstörande ämnen finns överallt omkring oss. Du behöver inte bo i ett extremt förorenat område för att utsättas för miljögifter.

Här är några vanliga föroreningar i miljön, maten, vattnet, kläderna och köksredskapen som kan härma, blockera eller förändra dina naturliga hormoner:

Bisfenol A (BPA)

BPA finns i hårdplast som hinkar, viss matförpackning, konservburkars insida och kvitton. Vid hudkontakt eller när det hamnar i maten kan BPA härma östrogen och därmed påverka ägglossning och menscykler. Hos män kan överskott av östrogen ge akne, erektionsproblem och till och med infertilitet.

Ftalater

Ftalater hittar du i mjukplast, parfymer, nagellack, hårspray, rengöring, schampo och andra kroppsprodukter. De kan minska kroppens egen östrogenproduktion och ge oregelbunden mens. Vissa typer av ftalater är förbjudna i EU, men det beror på användningsområde och mängd.

Parabener

Parabener används i kosmetika som ansiktskrämer, bodylotion, balsam och i läkemedel. De fungerar som konserveringsmedel, men överdriven exponering kan leda till hormonrubbningar.

Triklosan

Triklosan tillsätts i tvålar, tandkräm och rengöringsmedel för dess antibakteriella egenskaper. Men det kan störa sköldkörtelfunktionen och i sin tur påverka menscykler och ämnesomsättning. Många länder har förbjudit eller håller på att fasa ut triklosan.

Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS)

PFAS förekommer i non-stick-pannor, vattenavvisande kläder och vissa matförpackningar.

De kan störa könshormoner hos både kvinnor och män, vilket påverkar fertilitet, menscykler och kan förvärra hormonella sjukdomar som PCOS.

Bekämpningsmedel (t.ex. DDT, atrazin)

Bekämpningsmedel har länge använts för att skydda grödor. Vissa bekämpningsmedel kan rubba balansen mellan östrogen och androgener och påverka fertilitet samt menscykler. Idag finns rester av bekämpningsmedel inte bara i färska livsmedel utan även i dricksvatten.

Tunga metaller (t.ex. bly, kvicksilver, kadmium)

Tunga metaller är ett stort problem i områden med mycket luft- och vattenföroreningar. De kan finnas i vissa kosmetika, förorenat vatten och fisk (särskilt nära industrier). Dessa metaller kan störa olika hormoner och påverka menscykler och fertilitet.

Advertisement


Effekter av hormonstörande ämnen

Effekterna är ofta subtila och kan dröja många år innan de märks. De kanske inte påverkar dig, särskilt om du inte utsätts ofta eller i höga doser.

Påverkan beror på:

  • Vilket ämne det gäller
  • Dos och hur länge du utsätts
  • När exponeringen sker (mest känsligt under fosterstadiet, barndom och tidig pubertet)
  • Individens känslighet
  • Kombinationseffekter från flera hormonstörande ämnen

För den som bor i förorenade områden eller arbetar med farliga ämnen är risken högre.

Effekter på fortplantningssystemet:

  • Minskad fertilitet hos både kvinnor och män på grund av förändringar i könshormoner
  • Rubbat sexuell utveckling. Överdriven exponering kan påskynda eller hämma utvecklingen av fortplantningsorgan och sekundära könskarakteristika.
  • Ökad risk för vissa cancerformer som bröst-, prostata- och testikelcancer, eftersom dessa organ är känsliga för hormonförändringar
  • Bildning eller försämring av endometrios
  • Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
  • Förändrad könsfördelning hos nyfödda. Aluminium, krom och kvicksilver ger fler pojkar, medan bly ger fler flickor.

Effekter på tidig utveckling:

  • Missbildningar
  • Utvecklingsförseningar
  • Försämrad hjärnutveckling
  • Påverkan på immunförsvarets utveckling, vilket kan ge autoimmuna sjukdomar eller försvagat immunförsvar.

Effekter på ämnesomsättningen:

  • Ökad risk för fetma och svårigheter att bli av med övervikt
  • Typ 2-diabetes
  • Metaboliskt syndrom
  • Störd ämnesomsättning av fetter

Effekter på hjärnan och nervsystemet:

  • Kognitiva nedsättningar
  • Beteendeförändringar
  • Ökad risk för neurodegenerativa sjukdomar
  • ADHD (uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet)

Effekter på immunförsvaret:

  • Autoimmuna sjukdomar
  • Ökad mottaglighet för infektioner
  • Allergier

Effekter på hjärt-kärlhälsan:

  • Ökad risk för hjärtsjukdomar
  • Högt blodtryck

Effekter på sköldkörteln:

  • Förändrade nivåer av sköldkörtelhormoner
  • Sköldkörtelproblem som hypotyreos, hypertyreos eller sköldkörtelcancer

Hur kan du minska exponeringen för hormonstörande ämnen?

Det finns sätt att minska exponeringen, men det är i dagens värld troligen omöjligt att undvika dem helt.

Värt att nämna är att många inte kan flytta till mindre förorenade områden eller köpa hållbara produkter eftersom de ofta är dyrare. Studier visar att utsatta grupper – även i rika länder – är mer exponerade för miljögifter och föroreningar.

Så här kan du minska din exponering för hormonstörande ämnen:

Mat och dryck:

  • Köp ekologiskt när du kan, särskilt "Dirty Dozen" – frukter och grönsaker med mest pesticidrester. Dirty Dozen är jordgubbar, spenat, grönkål, senapsblad, kålblad, persikor, päron, nektariner, äpplen, vindruvor, paprika, körsbär, blåbär och haricots verts, som alla ofta innehåller höga pesticidnivåer
  • Köp närproducerat och i säsong – ofta mindre besprutat
  • Använd glas-, rostfritt- eller keramikkärl för förvaring istället för plast
  • Värm inte mat i plastbehållare
  • Använd vattenfilter för att minska föroreningar i dricksvattnet
  • Välj färsk eller fryst mat framför konserver för att undvika BPA

Kropps- och hygienprodukter:

  • Läs på innehållsförteckningen och välj produkter utan parabener, ftalater eller konstgjorda dofter
  • Använd naturliga skönhets- och hudvårdsprodukter när det är möjligt
  • Välj parfymfria produkter
  • Under vintern, välj deodorant utan aluminium
  • Testa att göra egen ansikts- eller hårmask av naturliga ingredienser 
  • Byt ut tamponger och plastbindor mot menskopp, menstruationstrosor eller ekologiska mensskydd

Städprodukter:

  • Använd naturliga rengöringsmedel som ättika, bikarbonat och citronjuice
  • Välj parfymfria och miljömärkta rengöringsmedel
  • Undvik antibakteriella tvålar med triklosan
  • Använd mikrofiberduk eller ångtvätt som bara kräver vatten när det går

Hemmiljö:

  • Dammsug ofta med HEPA-filter för att få bort kemikalier i dammet
  • Använd växter som luftrenare eller koka vatten med örter/spices för att rena luften
  • Vädra regelbundet
  • Välj färg och lack med låg VOC (flyktiga organiska ämnen) när du renoverar
  • Byt ut paraffin- och doftljus mot naturliga ljus som soja- eller bivaxljus

Kläder och textilier:

  • Välj möbler av naturmaterial som trä, linne, bomull eller metall
  • Välj lakan och kläder av ekologisk bomull, ull, lin eller andra naturmaterial
  • Undvik textilier behandlade med smutsavvisande medel
  • Undvik starkt färgade kläder om du inte vet var färgen kommer ifrån

Köksredskap:

  • Använd gjutjärn, rostfritt stål eller keramik istället för non-stick-pannor
  • Vid användning av non-stick undvik hög värme och byt ut om ytan blir repad
  • Använd glas- eller keramikskål eller bivaxdukar istället för plastfolie till matrester

Trädgårdsarbete:

  • Använd naturliga bekämpningsmedel som kaffesump, eteriska oljor eller flugfällor istället för kemiska medel
  • Välj ekologiska gödningsmedel som kompost eller stallgödsel

Skapa en ren och trygg miljö för dig och dina nära

Det är svårt att helt undvika dessa gifter i vår miljö. Eftersom de flesta bor i städer är viss exponering nästan oundviklig. Men genom att försöka minska din exponering, välja miljömärkta produkter och byta ut plastkläder och köksredskap mot naturliga alternativ, kan du påverka din hälsa i positiv riktning.

Ladda ner WomanLog nu:

Ladda ner på App Store

Ladda ner på Google Play

Dela den här artikeln:
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10950980/
https://www.publichealth.columbia.edu/news/study-finds-significant-link-between-air-pollution-neurological-disorders
https://www.augusta.edu/online/blog/environmental-toxins
https://news.agropages.com/News/NewsDetail---15177.htm
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10218044/ https://health.clevelandclinic.org/how-environmental-toxins-can-impact-your-health
https://www.the-scientist.com/sex-ratios-at-birth-linked-to-pollutants-69485
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9821251/
https://www.nature.com/articles/s41467-023-39797-4
Advertisement


Det är ingen överdrift att säga att människans urinsystem är fascinerande. De flesta av oss tänker inte på det förrän problem uppstår, men urinsystemet spelar en livsviktig roll för våra kroppar. Det renar blodet, avlägsnar gifter och reglerar blodvolymen och blodets sammansättning. Samtidigt är det inte ovanligt att uppleva problem med urinsystemet. Många av dessa börjar med blåstryck och ökad urinering. I den här artikeln diskuterar vi de vanligaste orsakerna till blåstryck och jämför dem för att hjälpa dig känna igen de olika symtomen.
Diabetes är ett livshotande hälsotillstånd som påverkar miljoner människor världen över. Kvinnor som lever med diabetes kan antingen inte producera insulin eller har svårigheter att bearbeta det. Insulin är ett hormon som gör att våra celler kan ta upp glukos från blodet och omvandla det till energi. En diabetesdiagnos, för dig själv eller en närstående, kan vara skrämmande, men det är fullt möjligt att hantera sjukdomen och leva ett fullvärdigt liv.
Probiotika är levande mikroorganismer – framför allt bakterier och vissa jästsvampar – som ger många hälsovinster när de intas i tillräckliga mängder. De kallas ofta för “goda” eller “vänliga” bakterier eftersom de bidrar till ett balanserat och harmoniskt mag-tarmsystem.