Nytt! Logga in för att hantera ditt konto, se dina uppgifter, ladda ner rapporter (PDF/CSV) och se dina säkerhetskopior. Logga in här!
Dela den här artikeln:

Järnbrist: Symptom, Behandling och Hälsopåverkan

Järn är ett livsnödvändigt mineral som behövs för hemoglobintillverkning, syretransport, immunförsvar och många andra funktioner i kroppen. Tyvärr är järnbrist en av de vanligaste formerna av undernäring i världen. Lär dig om symtomen på järnbrist och dess påverkan på hälsan.

Illustration av symtom på järnbrist, behandlingsalternativ och dess inverkan på hälsan.

Järnbrist är en av de mest utbredda näringsbristerna i världen. Världshälsoorganisationen uppskattar att omkring 40 % av små barn och 30 % av kvinnor har anemi på grund av brist på järn. Att sakna detta viktiga mineral kan få allvarliga konsekvenser för din fysiska och kognitiva hälsa.

Vad är järnbrist?

Järn är ett livsviktigt mineral som behövs för att kroppen ska fungera optimalt.

Järnets roll i kroppen:

  • Syretransport: Järn hjälper till att bilda hemoglobin, det protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader.
  • Cellulär energiproduktion: Järn är nödvändigt för elektrontransportkedjan i mitokondrierna, cellens kraftverk.
  • DNA-syntes: För DNA-syntes och reparation krävs järn för att fungera korrekt.
  • Muskelfunktion: Järn ingår i myoglobin, ett protein som lagrar syre i muskelvävnad.
  • Immunförsvar: Immunförsvarets celler behöver järn för att fungera och bilda cytokiner.
  • Hjärnans funktion: Hjärnan behöver järn för att producera signalsubstanser.

Hemjärn och icke-hemjärn

Normalt får vi i oss järn via maten, främst animaliska produkter. Det järn kroppen kan ta upp finns i två former: hemjärn och icke-hemjärn.

Hemjärn är en del av hemoglobin- och myoglobinmolekyler. Kroppen tar lättast upp denna form. Hemjärn får du från animaliska livsmedel som rött kött, inälvsmat, fågel, fisk och skaldjur.

Icke-hemjärn tas inte upp lika bra och kan påverkas av andra livsmedel som hämmar upptaget, som till exempel kalcium. Icke-hemjärn finns i växter, spannmål, baljväxter, frön och nötter. Vissa förädlade livsmedel, som bröd, flingor och vegetabilisk mjölk, är berikade med järn.

Du kan även få i dig järn från ditt köksredskap i gjutjärn. Om du till exempel använder en gjutjärnspanna kan en del järnmolekyler läcka över till maten du lagar. Det finns även matlagningstillbehör, som Lucky Iron Fish, som är gjorda just för det här syftet. Fisken är gjord av järn och läggs i maten under tillagning så att den kan ta upp en del av järnet.

Hur börjar järnbrist?

Enkelt uttryckt uppstår järnbrist när du inte äter tillräckligt med mat som innehåller mineralen, förlorar blod eller inte kan ta upp järn från maten. Många förväxlar järnbrist med anemi. Även om järnbrist är en av de vanligaste orsakerna till anemi – så kallad järnbristanemi – kan tillståndet förekomma isolerat. Andra orsaker till anemi kan vara brist på vitamin B12, B9, cancer, hiv eller trauma.

Orsaker till järnbrist

  • Du äter för lite mat eller tar för lite tillskott som innehåller järn
  • Upptaget av järn fungerar inte som det ska
  • Du har mag- eller tarmsjukdomar som celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom
  • Vissa läkemedel kan hämma järnupptaget, exempelvis antacida eller kalciumtillskott
  • Du är gravid
  • Du befinner dig i en period av snabb tillväxt (spädbarn, pubertet)
  • Du tränar mycket eller är idrottskvinna
  • Du kan förlora järn genom blödning, till exempel rikliga menstruationer, gastrointestinala blödningar (exempelvis magsår, tjocktarmscancer) eller frekvent blodgivning
  • Vissa kroniska sjukdomar som kronisk njursvikt, cancer och kronisk hjärtsvikt kan orsaka järnbrist
  • Parasitinfektioner som hakmask kan också försämra järnupptaget

Stadier av järnbrist

Oftast utvecklas järnbrist gradvis under månader eller år, om du inte förlorar mycket blod på kort tid eller har andra hälsoproblem som gör att järndepåerna snabbt töms.

Vanligtvis går järnbrist genom fyra stadier:

Järnutarmning

  • Kroppens järndepåer (främst i levern) börjar minska
  • Än så länge ses ingen effekt på produktionen av röda blodkroppar
  • S-ferritin sjunker

Järnbrist med påverkan på blodbildningen

  • Järndepåerna är tömda
  • Otillräcklig järntillgång till benmärgen för att bilda röda blodkroppar
  • Transferrinmättnaden sjunker
  • Lätt ökning av fördelningen av röda blodkroppars storlek (RDW)

Järnbristanemi

  • Hemoglobinvärdet påverkas
  • De röda blodkropparna blir mindre (microcytära) och blekare (hypokroma)
  • Hemoglobin och hematokrit sjunker under det normala
  • Symtom på anemi uppstår

Allvarlig järnbristanemi

  • Kraftig sänkning av hemoglobinnivåer
  • Mer tydliga symtom
  • Det kan leda till långvariga hälsoproblem, som organskador, hjärtproblem och kronisk trötthet

Symptom och tecken på järnbrist

I det första stadiet av järnbrist märker du kanske inga symtom alls. Men när behovet av näringsämnet inte täcks kan du börja uppleva typiska symtom.

Första tecken på järnbrist:

  • Trötthet och svaghet
  • Blek hud i nedre ögonlock, tandkött och nagelbäddar
  • Andfåddhet och trötthet vid även lätt fysisk ansträngning
  • Huvudvärk
  • Yrsel, särskilt om du reser dig snabbt
  • Kalla händer och fötter

Ignoreras dessa varningssignaler kan bristen utvecklas till allvarligare symtom som:

  • Sköra naglar och fåror i naglarna
  • Håravfall
  • Begär efter att äta oätliga saker som is, jord eller lera (kallas pica)
  • Restless legs syndrome
  • Svårare att koncentrera sig och hjärndimma
  • Oftare sjuk och återhämtar dig långsammare
  • Svullen eller öm tunga
  • Snabb hjärtrytm, särskilt vid lätt aktivitet

Vid svår brist kan du få mycket allvarliga symtom som:

  • Extrem trötthet och svaghet, där du inte orkar sköta dina vardagsaktiviteter
  • Mycket blek hud, särskilt i ansikte, nagelbäddar och slemhinnor
  • Bröstsmärtor
  • Takycardi eller hjärtklappning
  • Yrsel som leder till svimning
  • Frekvent och mer intensiv huvudvärk
  • Koncentrationssvårigheter, minnesproblem och irritabilitet
  • Sprickor i mungiporna
  • Koilonyki (skedformade naglar)
  • Köldintolerans
  • Täta infektioner och långsam sårläkning
  • Barn med allvarlig järnbrist kan få försenad utveckling och beteendeproblem
  • Gravida kvinnor med järnbrist löper ökad risk för för tidig födsel och låg födelsevikt

Vem riskerar att få järnbrist?

Generellt är kvinnor i fertil ålder och barn de som löper störst risk för järnbrist.

  • Kvinnor i fertil ålder är mer utsatta för järnbrist på grund av månatliga blödningar.
  • Gravida kvinnor har ökat järnbehov eftersom blodvolymen ökar med cirka 50 %. De behöver även extra järn till fostret och moderkakan. Efter förlossning kan kvinnor också behöva tillskott vid större blodförlust.
  • Spädbarn och småbarn behöver järnrik kost för att stötta den snabba tillväxten och hjärnans utveckling.
  • Vegetarianer och veganer riskerar brist eftersom de inte får i sig hemjärn. Järn från växter är svårare att ta upp, så de når kanske inte rekommenderat intag.
  • Idrottskvinnor har ökad risk för järnbrist då intensiv träning ökar behovet av röda blodkroppar och därmed kräver mer järn. De förlorar även mer järn via svett och träningsrelaterade skador.
  • Personer med vissa sjukdomar som mag-tarmblödning, svåra födoämnesallergier eller autoimmuna sjukdomar kan ha svårt att ta upp järn trots tillräckligt intag via kosten.
  • Advertisement


Hur diagnostiseras järnbrist?

Ett enkelt blodprov kan oftast visa om tecken på järnbrist föreligger. Men många får först reda på sin järnbrist via rutinkontroller när det redan hunnit bli anemi.

Om du märker symtom på järnbrist kan du be om ett blodprov för att kontrollera dina mineralnivåer.

Ett blodprov mäter:

  • Fullständig blodstatus (CBC)
  • S-ferritin (känsligaste testet för kroppens järndepåer)
  • S-järn, som mäter cirkulerande järn
  • Total järnbindande kapacitet (TIBC), som visar blodets förmåga att binda transferrin till järn

Hur behandlas järnbrist?

De flesta stadier av järnbrist kan behandlas med ändrad kost eller tillskott. Men om ett underliggande hälsotillstånd tär på järnet måste behandlingen inriktas på grundorsaken.

Sätt att behandla järnbrist:

  • Ät mer järnrik kost som nötkött, lamm, griskött, kyckling, ostron, sardiner, tonfisk, lever, njure och andra animaliska produkter. Växtbaserade järnkällor är baljväxter (bönor, linser, kikärtor), tofu och tempeh, spenat och andra mörka bladgrönsaker, quinoa, pumpafrön och berikade livsmedel.
  • Kombinera järnkällor med vitamin C för bättre upptag.
  • Undvik livsmedel och drycker som hämmar järnupptaget, såsom kalciumrika livsmedel, te, kaffe och alkohol.
  • Ta järntillskott. Det finns olika former, exempelvis järnsulfat eller järnglukonat. Järntillskott tas bäst mellan måltiderna för bättre absorption, gärna med vitamin C.
  • Intravenöst järn kan behövas vid svår brist eller om du inte tål tabletterna.
  • Behandla grundorsaken, som rikliga menstruationer, mag-tarmblödningar eller upptagsproblem.

Att leva med järnbrist

Även om järnbrist är vanligt kan det påverka din hälsa och ditt välmående allvarligt. Bästa sättet att upptäcka och behandla järnbrist är att kontakta din läkare och be om provtagning. När du vet om du har järnbrist eller inte kan du göra nödvändiga förändringar.

Kom ihåg:

  • Första tecknen på järnbrist är trötthet, blek hud, andfåddhet, huvudvärk, yrsel och kalla händer och fötter.
  • För att förebygga järnbrist, ät en näringsrik och balanserad kost.
  • För att undersöka järnbrist, be om blodprov med fullständig blodstatus, s-ferritin, s-järn och TIBC.

Vi hoppas att denna artikel hjälper dig att förstå järnbrist bättre och leva ett hälsosamt, balanserat liv.

Ladda ner WomanLog nu:

Ladda ner från App Store

Hämta på Google Play

Dela den här artikeln:
https://my.clevelandclinic.org/health/diseases/22824-iron-deficiency-anemia
https://www.who.int/health-topics/anaemia#tab=tab_1
https://www.nhlbi.nih.gov/health/anemia/iron-deficiency-anemia
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8671013/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36706856/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4375689/
Advertisement


Även om det kan kännas oroande är detta fenomen troligen vanligare än du tror. Har du någonsin plötsligt känt en känsla som liknar en stöt, ett ryck eller ett stick utan någon uppenbar anledning? Sådana sensationer är vanligare under perimenopaus när svängande hormonnivåer kan påverka hur våra nerver reagerar, men fenomenet kan ha många andra orsaker.
Våra kroppar speglar hur vi lever våra liv. Och för de flesta av oss domineras vardagen av skärmtid. Användning av datorer och smartphones belastar inte bara våra ögon, utan även andra muskler, särskilt i nacken och axlarna. Dålig hållning är mer än ett estetiskt problem, det kan orsaka verkliga hälsoproblem som migrän och axelsmärta.
Många av oss drömmer om perfekta lockar – även de som har naturligt lockigt hår. Denna hårtyp är förvånansvärt ofta missförstådd och att få ett huvud fullt av friskt och vackert lockigt, vågigt eller krulligt hår är fortfarande ett svårt men inte omöjligt mål.