Livmodern och vanliga livmoderproblem
Var kommer barn ifrån? Förr eller senare får alla föräldrar denna fråga. Det finns många sätt att förklara den komplicerade processen för ett barn, men vårt svar är kort och tydligt—barn kommer från livmodern.
Ingen annan organ i människokroppen är så flexibel och föränderlig som livmodern! Under en graviditet kan den växa från storleken av ett plommon till storleken av en vattenmelon, och sedan återgå till det normala efter förlossningen.
Livmodern, eller livmoderhålan, är en del av det kvinnliga fortplantningssystemet—unik för kvinnor. Detta ihåliga organ ligger i bäckenet och har formen av ett upp-och-nedvänt päron.
Struktur och position
Livmodern är en tjockväggig organ som är särskilt töjbar och muskulös. Här växer fostret (det växande barnet) när en kvinnas ägg befruktas av en mans spermie och fäster sig i livmoderväggen.
Livmodern ligger mellan urinblåsan framtill och sigmoideum baktill.
Livmoderkroppen (corpus uteri) omfattar:
- fundus— belägen ovanför där äggledarna går in i livmodern
- livmoderhålan— håligheten där fostret utvecklas
- isthmus— förträngningen vid livmoderns bas
Livmoderväggen består av tre lager:
- perimetrium, eller det yttre skiktet av livmodern, omger livmoderkroppen och en del av livmoderhalsen (2 mm tjockt)
- myometrium, mellanskiktet, består av glatta muskelfibrer arrangerade i längdriktning, cirkulärt och spiralformigt, samt bindväv (15 mm)
- endometrium, eller livmoderslemhinnan, är gjort av slemhinnet vävnad (6 till 16 mm beroende på menstruationscykeln)
Livmoderhalsen har också flera namngivna delar:
- endocervix eller endocervikal kanal är passagen som förbinder livmodern med slidan
- inre modermunnen är öppningen i mitten av livmoderhalsen som leder till livmodern
- ektocervix är passagen mellan livmodern och slidan
- yttre modermunnen eller cervikalkanalen är utrymmet i mitten av ektocervix
Om inget befruktat ägg har fäst i livmoderväggen bryts varje månad endometriet ned och stöts ut ur kroppen som mensblödning, och ett nytt lager börjar formas.
Livmodern har tre huvudfunktioner som stödjer utvecklingen av ett barn:
- den skyddar fostret från yttre skador
- den ger näring så fostret kan utvecklas ordentligt
- den hanterar avfall och håller området runt fostret rent
Livmodern under graviditet
Livmodern växer kraftigt under graviditeten. Under första trimestern blir den lika stor som en grapefrukt och ryms i bäckenet.
I andra trimestern växer livmodern till ungefär storleken av en papaya och får inte längre plats i bäckenet—den övre kanten når ungefär mitt emellan naveln och brösten.
När livmodern växer trängs andra inre organ undan och muskler och ligament i området belastas. Detta kan ge värk och obehag, men det är helt normalt.
Den växande livmodern pressar också på blodkärlen, vilket kan göra att vissa kvinnors ben svullnar, sätter tryck på blåsan så att du måste kissa oftare, och trycker på andningsorganen och hjärtat vilket kan göra det svårare att andas och röra sig.
Om en kvinna bär på tvillingar eller fler, får livmodern sträcka ut sig och växa snabbare.
Under tredje trimestern växer livmodern till drygt storleken av en vattenmelon. Vid fullgången tid—när barnet är fullt utvecklat— sträcker sig livmodern ända från blygdbenet upp till revbenen. När kroppen förbereder sig för förlossning sjunker barnet ned i bäckenet och livmoderhalsen börjar vidga sig så livmodermusklerna kan föra ut barnet i världen.
Efter förlossningen återgår livmodern gradvis till sin storlek, form och plats den hade före graviditeten. Detta kallas involution och tar vanligtvis cirka 6 veckor.
Vanliga livmoderproblem
Många sjukdomstillstånd kan drabba livmodern, såsom polyper, endometrios, myom eller cancer. Vissa ger smärta och obehag, oftast i bäckenet och nedre buken. Mer intensiv smärta kan stråla ut mot magens mitt eller korsryggen. Andra symtom vid livmoderproblem är oregelbunden mens och svårighet att bli gravid. Om du har något av dessa symtom är det viktigt att söka läkare för diagnos eftersom vissa tillstånd är allvarliga, medan andra ofta går över av sig själva.
Bakåtlutad livmoder—kallas även tippad eller retroflekterad livmoder—är en livmoder som böjer sig bakåt istället för framåt från livmoderhalsen. Ungefär 1 av 4 kvinnor har en bakåtlutad livmoder.
Tidigare trodde man att bakåtlutad livmoder bidrog till infertilitet, men man vet nu att livmoderns position inte förhindrar spermier från att nå ägget.
Ibland kan ärrvävnad efter endometrios, infektion eller tidigare operation få livmodern att luta ännu mer bakåt. Detta kan göra det svårare för spermierna att nå ägget men det är fortfarande möjligt att bli gravid. I sådana fall kan det vara bra att rådfråga en fertilitetsspecialist.
Myom
Ett myom är en godartad tillväxt eller lokal förtjockning i myometriet. Myom leder ofta till rikliga menstruationsblödningar.
Det finns tre huvudtyper av myom:
- Subserösa myom sitter på livmoderns yta. Om de blir stora och orsakar obehag kan de opereras bort.
- Intramurala myom växer i livmoderns muskelvägg och kan upptäckas med ultraljud. De leder ofta till ökad mensvolym. Liksom de flesta myom tenderar de att minska efter klimakteriet.
- Submukösa myom utvecklas precis under endometriet och är ofta bara 1 till 1,5 centimeter i diameter. Trots sin litenhet kan de orsaka rikliga blödningar samt blödningar mellan menstruationerna då vävnaden under endometriet är blödningsbenägen. Submukösa myom behandlas med läkemedel men kan opereras vid behov.
Polyper
Detta är vanligtvis små, godartade tumörer, men de kan orsaka mellanblödningar, avvikande blödning eller blödning efter klimakteriet. Du kan ha en eller flera livmoderpolyper. Polyper uppträder ofta hos kvinnor i övergångsåldern eftersom endometriet inte förnyas regelbundet varje månad. De stannar oftast i livmodern, men kan ibland glida ned genom livmoderhalsen till slidan. Små, symtomfria polyper försvinner ofta av sig själv.
Om polyperna blir större och ger besvär kan läkemedel ge tillfällig lindring, men kirurgisk borttagning är effektivast.
Endometriehyperplasi är en onormal förtjockning av endometriet. Det kan bero på en tillfällig hormonell obalans men även indikera ett förstadium till cancer.
Symtom på endometriehyperplasi är onormala blödningar mellan menstruationerna eller kraftigare mens. Övervikt och fetma ökar risken för hyperplasi och dess utveckling till livmodercancer. Fettvävnad bildar mer östrogen i jämförelse med progesteron. Denna hormonella obalans stimulerar till överproduktion av livmoderslemhinna. Kvinnor som lätt blir överviktiga eller feta kan regelbundet undersökas med vaginalt ultraljud för att kontrollera detta tillstånd.
Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom där livmoderslemhinna växer utanför livmodern. Adenomyos är när endometrios uppträder i livmoderns muskulatur. Detta ger mer svår och smärtsam mens som förvärras varje månad. Endometrios drabbar cirka en av tio fertila kvinnor och kan börja redan i puberteten.
Vad kan du göra? Läkare ordinerar ofta p-piller för att stoppa menstruationen och låta livmodern vila vilket kan lindra symtomen. Kom ihåg att viss mensvärk är normalt. Tveka inte att diskutera dina besvär med din läkare eller gynekolog.
Livmoderhalscancer är numera en förebyggbar sjukdom. Ett vaccin mot humant papillomvirus (HPV), som ofta finns i cancerceller i livmoderhalsen, utvecklades på 1990-talet och är idag allmänt tillgängligt. Papanicolaou-testet eller cellprov där ett litet antal celler tas från livmoderhalsen kan upptäcka cellförändringar kopplade till HPV-infektion. Sådana förändringar kallas dysplasi och ger inga besvär eller symtom. Regelbundna cellprov (en gång vart tredje år) är det bästa sättet att upptäcka dysplasi.
Det är också viktigt att veta att det tar år för dysplasi att utvecklas till cancer. Besök gynekolog regelbundet för att upptäcka och förebygga oönskade förändringar.
Du kan följa din mens med WomanLog. Ladda ned WomanLog nu:
