Menscykelappar och min datasäkerhet
Menscykelappar är bekväma, lättanvända och ett viktigt verktyg som många kvinnor förlitar sig på för planering och beslutsfattande i sina personliga liv. För att fungera samlar dessa appar in intim användardata. I ljuset av det nyliga upphävandet av Roe v Wade i USA och liknande domslut runt om i världen, har oron vuxit för att striktare abortlagar kan hota säkerheten för data som samlas in via menscykelappar.
Data om våra intressen och beteenden samlas in vid varje elektronisk interaktion. Från butikernas lojalitetskort till preferenser på sociala medier – våra vardagsliv kan kartläggas i digitala datamängder som företag gärna betalar stora summor för.
Om vår personliga information samlas in, med eller utan användarens vetskap, från olika delar av internet – vilka får egentligen tillgång till den, och vad används den till?
Sedan upphävandet av Roe v Wade har förespråkare för dataskydd pekat ut att tillsammans med din bankinformation, personnummer och annan känslig information, har en ny typ av personlig data blivit potentiellt belastande – datan som samlas in av din menscykelapp.
Våra digitala liv (och kakor)
Oavsett om du vet om det eller inte, så lämnar vi alla ett betydande digitalt fotavtryck på nätet. Varje webbplats du besöker samlar in vissa datapunkter om vad du gjorde där. När något väl har publicerats eller genomförts online kan det vara mycket svårt att ta bort i efterhand – och vi talar alltså inte bara om pinsamma bilder från studenttiden på Facebook.
Tack vare ett ökat fokus på reglering, särskilt Europas GDPR (Dataskyddsförordningen), måste de flesta webbplatser nu be dig ange dina “cookieinställningar”. Att behöva klicka på flera knappar när du surfar kan kännas irriterande, men det finns mer i detta än du tror – det kan vara värt att läsa igenom texten.
Cookies är små datamängder om dina aktiviteter som webbplatser sparar och använder för att “komma ihåg” dig nästa gång du besöker dem. De kan samla så lite som ditt användarnamn och lösenord, varor i din kundvagn, tid tillbringad på webbplatsen och dina sökpreferenser, eller mer komplex information som dina mönster online, till exempel vilka webbsidor du besökte innan du klickade “ja” på den senaste. Det är därför vi får riktade annonser om saker vi knappt hunnit tänka på eller bara sökt efter en gång.
Cookies lagras vanligtvis på din enhet, men data kopplas också till din profil och webbplatser online.
När du accepterar tredjepartscookies ger du en webbsida tillåtelse att samla in avancerad information om dina aktiviteter online.
Data om dina webbsökningar, digitala prenumerationer och internetköp är värdefulla och kan användas till många olika ändamål. De flesta appar och webbplatser tjänar extra ”gratispengar” genom att sälja den användardata de samlar in till tredje part, oftast så kallade databrokers som säljer vidare till annonsbolag, kreditinstitut och affärspartners.
Den här informationen är värdefull då den kan användas för till exempel ökad försäljning via riktade annonser, spara pengar genom att företag kan förutse lagersaldo, eller förbättra produkter genom analys av användarpreferenser.
Och självklart kan staten få tillgång till webdata vid förfrågan, av säkerhetsskäl. Det är här den ökända Roe v Wade-domen blir aktuell.
Roe v Wade och din datasäkerhet
Vi vet att brottsbekämpande myndigheter och säkerhetstjänster skyddar allmänheten genom att regelbundet övervaka misstänkt aktivitet på nätet för att upptäcka och eliminera säkerhetshot. Men sedan Högsta domstolen i USA upphävde den 50 år gamla lagen som gav kvinnor rätt till abort har kvinnor överallt blivit betydligt mer utsatta för hot mot sin säkerhet och integritet – oavsett om de genomgått eller övervägt abort eller inte.
Den som har grundläggande kunskaper om det kvinnliga reproduktionssystemet vet att mens inte alltid är regelbunden och att missfall är mycket vanliga, särskilt under de första graviditetsveckorna innan embryot utvecklats till foster. Detta gäller även de friskaste kvinnorna. Cirka 1 av 5 konstaterade graviditeter slutar i missfall, och om vi även räknar in uppskattade tidiga missfall som inte upptäckts kan siffran vara närmare 1 av 3.
I jurisdiktioner som tolkar nya abortlagar mycket restriktivt, blir alla missfall, även tidiga, misstänkta och kan användas som grund för vad som i praktiken är mord- eller vållande till annans död-anklagelser.
Flera sådana fall har redan dokumenterats på olika håll i världen. Det kan vara en outsäglig traumatisk upplevelse för en kvinna som redan är sårad. Många uttrycker nu oro för att tillgång till mensdata kan möjliggöra en sorts häxjakt där kvinnor med ”misstänkt” logghistorik pekas ut.
Den sortens digital övervakning skulle inte bara kränka allas integritet som använder menscykelappar, utan när myndigheter försöker åtala kvinnor för olaglig abort skulle misstankarna oundvikligen falla på alla med oklara data: kvinnor med oregelbunden mens, kvinnor som fått missfall och ja, till och med de av oss som ibland glömmer att logga mensen. Hur bisarrt det än låter, skulle en regering med fokus på kvinnokontroll kunna göra detta till verklighet.
I regioner där abort är strikt kriminaliserat kan polisen dessutom begära tillgång till relevant data utan domstolsbeslut. Dessutom kan intressenter enkelt köpa sådan data, precis som andra företag gör.
Därför väcktes oro sommaren 2022 efter det historiska Roe v Wade-beslutet i USA, och vissa har till och med uppmanat till att sluta använda menscykelappar.
Innehåller mensloggar medicinskt känslig information?
Både ja och nej. Å ena sidan anses information om en persons hälsa vara privat och känslig. En vårdgivare skulle drabbas av allvarliga konsekvenser för att dela den vidare utan uttryckligt tillstånd.
Men menscykelappar och andra hälsorelaterade digitala tjänster räknas inte som vårdgivare, så de är inte skyldiga att ha särskilda skydd eller rätta sig efter integritetslagar som amerikanska HIPAA (Health Insurance Portability and Accountability Act). Om en app väljer att dela din data eller inte är helt upp till dem.
Menscykelappar innehåller information om din menstruationshistorik, längden på menscykeln och förändringar i den, uppskattade ägglossningsdatum och fertila perioder, samt ofta en lista över symtom du haft – och annan känslig information som loggar över sexuell aktivitet och graviditetsspårning. Allt detta borde vara personligt.
Hur kan jag skydda mina personuppgifter?
Det finns flera saker du själv kan göra för att se till att dina uppgifter inte hamnar i fel händer.
Innan du laddar ner en ny app – läs på. Är den pålitlig? Finns det verkliga personer bakom med tydlig historik? Sök på företagsnamnet och kolla om det finns nya recensioner.
Får det grönt ljus, läs igenom sekretesspolicyn. Om den är medvetet vag eller saknar tydliga riktlinjer för datasäkerhet är något kanske fel. Vissa appar skriver till och med öppet ”integritet ingår ej” i sina användarvillkor, vilket tyder på att de tänker använda och sälja dina uppgifter som de vill.
Kolla nu vilken extra information appen vill åt:
Behöver verkligen din hälsoapp tillgång till din kontaktlista, kamera och annan potentiellt känslig information? Sannolikt inte. Kan du neka detta och ändå använda appen fullt ut? Om inte – tänk efter innan du laddar ner den.
Platsinformation kan också sparas i bilder du tar. Kolla telefonens inställningar för integritet.
Innan du lämnar ut personuppgifter till webbsidor – kolla dina cookieinställningar. Du kan neka alla icke-nödvändiga cookies för enskilda sidor och göra integritetsval i webbläsarens inställningar.
Slutligen kan du också skydda din integritet genom att driva på för starkare integritetslagar, både lokalt och i större skala. Medan vi arbetar för att avstigmatisera mens, är allas erfarenhet personlig. Din chef, kommunalråd eller stat har ingen rätt till din privata hälsoinformation om du inte själv väljer att dela den.
Var rädd om dig – och läs alltid det finstilta i cookie- samt appbeskrivningar.
Ladda ner WomanLog nu:
