Permanent preventivmedel för kvinnor
De säger att det enda säkra preventivmedlet är avhållsamhet. Det är sant att om du aldrig har sex kan du inte bli gravid, men det finns flera kirurgiska metoder för preventivmedel, alltså sterilisering, som också är nästan 100 % effektiva. Vad innebär de och varför är detta ämne så starkt stigmatiserat?
Vi pratar sällan om frivillig sterilisering eftersom det är ett stort beslut och moderskap i många kulturer ses som en biologisk plikt för kvinnor, så att aktivt avstå från detta kan upplevas som stigmatiserande. Konsekvenserna av frivillig sterilisering och svårigheten i ingreppen för män och kvinnor skiljer sig dessutom åt.
Sterilisering hos män är en vasektomi—avskärning och förslutning av sädesledarna; detta är ett snabbt och minimalt invasivt ingrepp som ofta—men inte alltid—går att återställa. Sterilisering hos kvinnor, eller sterilisering via äggledarna, är mer riskfylld och komplex, och även om det i vissa fall kan vara möjligt att vända, innebär det en större operation och är sällan framgångsrikt. Därför bör beslutet om sterilisering av äggledarna ses som slutgiltigt.
När personer har sex med någon av motsatt biologiskt kön finns alltid en risk för graviditet. Beroende på definition kan till och med ”avhållsamhet” vara mindre än 100 % effektivt mot graviditet om du exempelvis bara avstår från samlag men ägnar dig åt andra sexuella aktiviteter.
Även om det är ovanligt har graviditet inträffat från spermaspår, till exempel på ett lår, som under rätt förutsättningar ändå kan befrukta ett ägg. Små mängder spermier finns också i försatsen. Enligt den amerikanska folkhälsomyndigheten misslyckas “avbrutet samlag” med att förhindra graviditet 22 % av gångerna: det är alltså mer än 1 av 5 gånger!
Oplanerade graviditeter är vanliga både hos kvinnor i par och ensamma kvinnor, men nästan dubbelt så vanligt hos singlar i början eller slutet av sina fertila år.
Att avsluta en oönskad graviditet genom abort innebär medicinska och psykologiska risker, och i vissa länder kan valet få negativa politiska/juridiska konsekvenser. I juni 2022 upphävde USA:s högsta domstol en lag som i 50 år garanterat aborträtten. Tillgången till abort är nu förbjuden eller kraftigt begränsad i 26 delstater och det pågår ett försök att förbjuda abort i hela USA.
Vanliga vs permanenta preventivmetoder
De flesta använder preventivmedel för att kunna njuta av sex utan rädslan för att bli ansvarig för barn man inte är redo att ta hand om. Du kan läsa om olika preventivmetoder, både hormonella och icke-hormonella, och deras varierande effektivitet i våra tidigare artiklar. Dessa typer av preventivmedel används antingen tillfälligt eller löpande, samt som akut p-piller dagen efter. Så fort du slutar använda dem återgår möjligheten till graviditet.
Sterilisering är däremot permanent, och praktiken är stigmatiserad; dock mindre nu än för decennier sedan. En kvinna som frivilligt väljer denna metod blir ofta negativt bedömd av andra, kan betraktas som mindre varm och kan utsättas för ”passivt skadliga beteenden” som undvikande, avund eller avsmak.
Om du funderar på sterilisering, var beredd på mothugg från vänner och familj och på att sjukvårdspersonalen du talar med också kan ha förutfattade meningar om ditt val.
Skäl till frivillig sterilisering
Eftersom sterilisering hos kvinnor nästan alltid är permanent är utövarens största oro att valet inte sker av fel anledningar, vilket kan orsaka djup ånger i efterhand. En studie från 2012 visar att kvinnor var mer benägna att ångra sitt val om de var unga, hade få eller inga barn, blev pressade av en partner, eller trodde sterilisering skulle lösa ekonomiska eller relationsproblem.
Läkare är mer benägna att avslå begäran om frivillig sterilisering om du är under 30, eller till och med 35, eller aldrig har fött barn. Du kommer troligen att få svara på ingående frågor och behöva skriva under ett informerat samtycke före operationen. Attityder förändras men på vissa platser kvarstår föråldrade, misogyna försök att kontrollera kvinnors kroppar.
Permanenta preventivmedel, eller frivillig sterilisering, är ett djupt personligt val och rekommenderas bara om du är helt säker på att du inte vill ha barn i framtiden. Detta beslut måste vara ditt eget och ska aldrig påverkas av din partner, familj, vänner eller någon annan. Människorna omkring oss kan förändras, men vi får bara en kropp.
Ibland kräver en gynekologisk diagnos, såsom cancer i livmoderhalsen eller annan del av reproduktionssystemet, ett kirurgiskt ingrepp som leder till sterilisering. I såna fall informerar kirurgen dig om dina alternativ och samtycke inhämtas före operationen.
Sterilisering kan också vara ett alternativ i samband med kejsarsnitt. Även då endast med ditt uttryckliga samtycke. Det rekommenderas ibland efter särskilt komplicerade förlossningar där man ser att problemen skulle återkomma vid framtida graviditeter, eller utförs på mammans begäran.
Tyvärr har sterilisering historiskt ibland påtvingats personer av vissa raser eller nationaliteter, eller andra grupper som ansågs mindre värda, exempelvis utifrån funktionsnedsättningar. Ibland skedde detta direkt genom lag och tvång, ibland mer indirekt, genom politiskt tryck eller vilseledande information, där man fick personer att ”välja” själva.
Ofrivillig sterilisering har orsakat betydande och långvarig skada för vissa grupper, som fortfarande bär konsekvenserna idag. Enligt vissa rapporter kan detta fortfarande förekomma på vissa platser. Sådan riktad sterilisering betraktas som en form av folkmord och är inte något att ta lätt på.
Äggledarsterilisering
Den vanligaste formen av permanent preventivmedel för kvinnor är äggledarsterilisering, eller att ”knyta äggledarna”. Metoden är mer än 99 % effektiv.
Vad innebär äggledarsterilisering? Befruktning sker vanligtvis under eller strax efter samlag i äggledarna, när ett ägg på väg från äggstocken mot livmodern möter spermier. Steriliseringen görs kirurgiskt under lokal eller generell bedövning, där kirurgen täpper till äggledarna.
I vissa fall tas en liten del av varje äggledare bort, eller så tas hela äggledaren ut. Ingreppet görs oftast laparoskopiskt—via ett litet snitt nära naveln eller i nedre delen av magen.
Vart tar ägget vägen efter steriliseringen? Dina äggstockar fortsätter producera ägg enligt menscykeln och mensen fortsätter som vanligt. Men eftersom ägget inte längre kan färdas genom äggledarna till livmodern, tas det istället upp av kroppen varje månad.
Hur effektiv är äggledarsterilisering? Mer än 99 % effektiv. Forskning visar att bara 2–10 av 1000 kvinnor som steriliserats blir gravida efter ingreppet.
Vilka är riskerna? Som vid alla kirurgiska ingrepp finns risk för infektion, skador på kringliggande organ (som urinblåsan), negativ reaktion på bedövningen eller komplikationer efter operationen, bland annat.
Det händer väldigt sällan, men om en spermie ändå lyckas befrukta ett ägg ökar risken för utomkvedshavandeskap, där det befruktade ägget fastnar utanför livmodern, oftast i äggledaren.
Sterilisering av äggledarna är inte rekommenderad om du har:
- diabetes;
- lungsjukdom;
- fetma;
- inflammatorisk bäckensjukdom.
Det finns också en psykologisk risk med alla former av permanent preventivmedel: risken för ånger om du i efterhand önskar bli gravid. Förekomsten av föräldraskap är djupt mänsklig och ibland omöjlig att förutspå sina känslor inför när man ställs inför situationen.
Förutom äggledarsterilisering finns det ytterligare en metod som helt stoppar möjligheten till graviditet för kvinnor, men den erbjuds sällan som preventivmedel av eget val.
Hysterektomi
Hysterektomi är ett kirurgiskt ingrepp som leder till sterilisering. Här tas livmodern bort—antingen ensam eller tillsammans med andra reproduktionsorgan som livmoderhals, äggledare och äggstockar. Att inte ha en livmoder eliminerar helt möjligheten till graviditet. Under mycket sällsynta omständigheter kan ett utomkvedshavandeskap ändå ske, men det kan aldrig bära ett barn till termin.
Hysterektomi betraktas normalt inte som en form av preventivmedel. Operationen kan bli aktuell vid:
- cancer i äggstockar, livmoder eller livmoderhals;
- annan cancer i eller nära fortplantningsorganen;
- myom (godartade tumörer);
- extremt rikliga menstruationer;
- svår smärta i livmoderhalsen;
- endometrios;
- starka bakteriella infektioner i fortplantningsorganen;
- hälsotillstånd som gör en graviditet osäker
Hysterektomi efter förlossning
Hysterektomi efter förlossning utförs ibland om moderns hälsa eller liv är i fara på grund av komplikationer under eller efter förlossningen. Då avlägsnas livmodern vid kejsarsnittet eller inom 24 timmar efter förlossningen. Det kan också vara en planerad del av kejsarsnittet för att förhindra framtida graviditet.
Din reproduktiva hälsa fortsätter ändå
Kom ihåg: säkert sex handlar inte bara om preventivmedel! Om du har permanent preventivmedel måste du ändå skydda dig mot könssjukdomar med kondom eller annat skydd.
Om du har kvar livmodertappen och andra fortplantningsorgan behöver du fortfarande göra cellprov samt regelbundna besök hos gynekologen för att hålla koll på hälsan.
Ladda ner WomanLog nu:
