Vad betyder kolik hos vuxna?
Kolik är ett välkänt tillstånd hos små bebisar. Även om de annars är friska kan de ibland gråta otröstligt utan någon uppenbar anledning, särskilt under de första månaderna i livet. Kolik hos bebisar förknippas ofta med någon form av magont. Begreppet kolik används också för att beskriva plötslig, återkommande, ospecificerad buksmärta hos vuxna.
Även med dagens medicinska kunskap kan buksmärtor vara svåra att identifiera och behandla. Det är vanligt hos personer i alla åldrar och kan ha många olika bakomliggande orsaker. Dessutom kan många vanliga NSAID-smärtstillande medel (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) skada mag-tarmkanalen.
Om du upplever plötsliga och ihållande attacker av buksmärta som ibland varar i flera timmar, men du kan inte riktigt förstå var de kommer ifrån och dina vanliga behandlingar för magen inte hjälper, kan det vara en form av kolik hos vuxna.
Smärta är ökänd för att vara svår att beskriva. Orden vi använder – skarp, bultande, brännande, värkande, öm – kan betyda olika saker för olika personer. Dessutom innehåller buken så många av våra vitala organ nära varandra, vilket kan göra det svårt att identifiera källan.
Begreppet "kolik" är en ospecifik term som beskriver återkommande smärta utan tydlig, påvisbar orsak. Uttrycket funktionell buksmärta används också ibland.
Kolik hos bebisar
När bebisar är kinkiga och gråter otröstligt i timmar eller till och med under dagar trots att alla deras grundläggande behov är tillgodosedda, är den vanligaste förklaringen ofta kolik.
Den exakta orsaken till kolik kan vara svår att fastställa, men det brukar ofta tillskrivas någon form av obehag i magen. Knyta nävarna, böja ryggen och dra benen mot magen är vanliga uttryck för obehag hos kolik-bebisar, och det är även vanligt att de släpper ut mycket gas.
Att vänja sig vid livet utanför livmodern samt att för första gången konsumera bröstmjölk eller modersmjölksersättning kan vara mycket utmanande för ett barns matsmältningssystem. Möjliga orsaker inkluderar ett omoget matsmältningssystem, födoämnesallergier eller överkänsligheter, obalans i tarmfloran, övermatning, undermatning, otillräcklig rapning och stress inom familjen.
Kolik brukar vanligtvis lösa sig själv när barnet är tre eller fyra månader gammalt, men tillståndet kan vara påfrestande och utmattande för hela familjen. Föräldrar fick tidigare rådet att bara låta barnen gråta, men det finns en rad olika strategier som kan hjälpa till att lindra barnets obehag och smärta. En sjukvårdspersonal kan ge råd. Smärta och obehag bör inte ignoreras hos varken spädbarn eller vuxna bara för att andra inte kan se anledningen till dem.
Kolik hos vuxna
Hos vuxna kan kolik visa sig som krampande eller spasmliknande smärta i magen, och smärtans läge kan skifta eller verka diffust. Det kan vara en vag känsla av obehag i buken eller skarpa, återkommande buksmärtor som inte verkar ha någon specifik orsak.
Är magont normalt?
Enstaka obehag från magen – orolig mage – är en vanlig upplevelse för många av oss. Vi äter alla ibland mat som inte passar oss, särskilt vid resor eller när vi testar nya saker. Vissa av oss har födoämnesallergier, intoleranser eller känsligheter som visar sig som magont.
Livsstilsfaktorer, kost och stress kan alla påverka mag-tarmkanalen. De vanligaste faktorerna som kan orsaka magont är:
- födoämnesintoleranser
- överätning
- matsmältningsbesvär
- gasbildning
- stress
- menstruationssmärtor
- plötsliga livsstils- och kostförändringar
Bestående, kraftig magont eller buksmärta, däremot, kräver en förklaring.
Typer av kolik hos vuxna
Kolik hos vuxna delas i regel in i njurkolik, gallkolik eller tarmkolik beroende på var smärtan har sitt ursprung.
Njurkolik
Njurkolik kännetecknas av kraftiga smärtor i njurtrakten – "flanksmärta" i nedre delen av ryggen – och orsakas ofta av njursten (kallas även för njurstenar, nefrolitiasis eller urolitiasis). Det är små, kristallina ansamlingar av mineraler och syrasalter, från sandkornsstorlek till en liten sten, som kan orsaka intensiva smärtor, illamående och kräkning samt blod i urinen när de rör sig i eller fastnar i urinvägarna och blockerar urinflödet.
Njursten kan utvecklas på grund av kost, genetik eller otillräckligt vätskeintag. Att göra sig av med dem kan vara mycket obehagligt, men det finns behandlingsalternativ som kan bryta ned eller ta bort dem. Om smärtan är extremt stark kan ett kirurgiskt ingrepp behövas.
Att förebygga njursten handlar ofta om kostförändringar och att dricka tillräckligt med vätska. Att få i sig tillräckligt med vätska är det allra viktigaste du kan göra.
Smärta nära njurarna kan också tyda på urinvägsinfektion eller njurinfektion. Om du har njurinfektion eller annan njursjukdom, använd bara smärtstillande som har ordinerats av din läkare. Vissa smärtstillande medel som ibuprofen, naproxen och högdos acetylsalicylsyra kan förvärra inflammationen i njurarna.
Gallkolik
Gallkolik är den medicinska benämningen för plötslig och intensiv smärta som orsakas av tillfällig blockering eller irritation i gallblåsan eller gallgångarna.
Galla är ett ämne som utsöndras av levern och hjälper oss att bryta ned fetter. Den lagras i gallblåsan och frisätts vid behov. Gallstenar bildas när galla i gallblåsan hårdnar, ofta på grund av obalans i gallans kemiska sammansättning – för mycket kolesterol eller bilirubin, eller för lite gallsalter. Gallsten är vanliga och som regel ofarliga, men om en gallsten stoppar det normala gallflödet kan det utlösa gallkolik.
Även om det kan inträffa när som helst tenderar ett "gallstensanfall" att ske nattetid eller på kvällen efter att ha ätit fet mat som stimulerar gallblåsan att dra ihop sig och utsöndra galla.
Gallkolik kännetecknas av vassa, krampande smärtor högt upp till höger eller mitt i magen – områdena runt levern och gallblåsan. Smärtan kan stråla bakåt eller ut i höger axel, är ofta åtföljd av illamående eller kräkningar, och försvinner inte efter toalettbesök eller andra åtgärder som brukar hjälpa mot magont.
Sök medicinsk hjälp om gallkoliken varar i mer än 8 timmar i sträck eller om den uppträder tillsammans med gulsot eller andra allvarliga symtom.
Tarmkolik
Tarmkolik syftar på skarpa, krampartade magsmärtor som ofta beror på kramper eller sammandragningar i tarmarna. Sådan smärta orsakas vanligen av gaser, matsmältningsbesvär, förstoppning eller andra mag-tarmbesvär. Smärtan beskrivs ofta som plötsligt och kraftigt obehag som kommer och går, oftast i nedre delen av magen.
Tarmkolik kan vara mycket obehaglig och kan även åtföljas av uppblåsthet, förändringar i tarmvanor och allmänna mag-tarmbesvär. Även om detta brukar vara övergående och ofarligt, kan återkommande eller kraftig tarmkolik tyda på underliggande mag-tarmsjukdom såsom irritabel tarm (IBS) eller inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
Behandling av kolik
För att hitta den bästa behandlingen är det viktigt att fastställa orsaken till ditt obehag.
Om din kolik åtföljs av symtom som ihållande smärta, oförklarad viktnedgång, ändrade tarmvanor, blod i avföringen eller andra oroande tecken är det viktigt att uppsöka vård. Din vårdgivare kan bedöma dina symtom genom läkarundersökning, blodprov, ultraljud eller andra diagnostiska metoder för att utesluta blindtarmsinflammation, divertikulit, njursten, gallsten eller andra allvarliga tillstånd.
Vid lindrig kolik är vanliga husmorsknep bland annat:
- dricka mycket vatten
- undvika kryddstark mat, kaffe, alkohol och andra livsmedel du är känslig för
- äta mild mat som ris och banan tills magen har lugnat sig
- använda värmedyna eller värmepåse på magen
- tillsätta ingefära i mat och dryck för att underlätta matsmältningen
Receptfria läkemedel som vismutsubsalicylat (Pepto-Bismol) vid matsmältningsbesvär, illamående, diarré och gaser samt aktivt kol, simetikon eller diosmektit (Smecta) mot gaser och uppblåsthet och paracetamol mot smärta kan också hjälpa. Om du har leversjukdom eller njursjukdom, rådfråga alltid läkare innan du tar nya mediciner.
Livsstilsförändringar
Att hantera återkommande kronisk smärta kräver ofta långvariga livsstilsförändringar. En sund kost baserad på råvaror, måttlig daglig aktivitet och minskad stress kan hjälpa dig att få bukt med magproblemen. Kosttillskott såsom probiotika kan också lindra mag-tarmbesvär.
Kom ihåg att:
- undvika triggande livsmedel
- minska stress
- vara fysiskt aktiv
- ta tag i eventuella bakomliggande problem som njursten, gallsten etc.
Även om den återkommande smärtan är godartad finns det ingen anledning att bara uthärda utan hjälp. Det går att lindra och behandla symtomen på kolik och förbättra din livskvalitet.
Ladda ner WomanLog nu:
