Att Leva Med Genital Herpes
Genital herpes är en sexuellt överförbar sjukdom (STD) som påverkar miljoner människor världen över. Det finns mycket stigma kring könssjukdomar, vilket gör det svårt att söka hjälp när det behövs. Men sanningen är att vem som helst kan få herpes.
Genital herpes kan inte botas, men sjukdomen går att hantera. Om du har herpes kan det kännas överväldigande att prata om det och fundera på dina nästa steg. Den här artikeln ger både medicinska och psykologiska riktlinjer som kan hjälpa kvinnor med genital herpes att hantera sin situation.
Vad är genital herpes?
Två typer av herpes simplex-virus orsakar genital herpes: herpes simplex-virus typ 1 (HSV-1) och herpes simplex-virus typ 2 (HSV-2).
HSV-1 överförs främst via oral-oral kontakt genom blåsor, saliv och området runt munnen. Detta virus orsakar munsår, det som i folkmun kallas för förkylningsblåsor. HSV-1 kan även överföras till underlivet via oralsex och orsaka genital herpes, men detta är mindre vanligt. Viruset kan spridas även om huden runt munnen eller genitalierna ser normal ut.
HSV-1 är ofta asymtomatisk, vilket innebär att många smittade inte vet att de bär på viruset. HSV-1 kan orsaka både oral och genital herpes, och båda formerna är ofta symptomfria. Om symptom uppträder kan de återkomma periodvis.
HSV-1 Munsår: symptom
- Blåsor och sår i och runt munnen
- Stickningar, klåda eller brännande känsla runt munnen före blåsor visar sig
HSV-1 Genitala symptom
- En eller flera blåsor eller sår i underlivet eller runt anus
HSV-2 orsakar genital herpes. Viruset överförs sexuellt genom kontakt med genitala ytor, hud, öppna sår, sädesvätska och slidsekret. HSV-2 kan även spridas från normal hud i underlivet, inte bara från sår. Precis som HSV-1 är HSV-2 ofta asymtomatisk. Båda virustyperna innebär en livslång infektion utan botemedel, men det betyder inte att du alltid får smärtsamma symptom eller obehag. De flesta fall är asymptomatiska eller ger milda symptom, vilket innebär att felaktiga diagnoser är vanliga.
Möjliga symptom inkluderar:
- Mild stickning eller ilande smärta i ben, höfter och rumpa före blåsor i underlivet
- En eller flera blåsor eller sår i underlivet eller runt anus
- Feber
- Kroppsvärk
- Svullna lymfkörtlar
Oftast upptäcker kvinnor att de bär på viruset vid sitt första utbrott av symptom. Det första utbrottet sker vanligtvis två till tolv dagar efter smittotillfället. Med HSV-2 är återkommande symptom vanligare, men brukar vara mildare än första gången.
Förebyggande
Att förstå hur viruset sprids är första steget för att stoppa spridningen. Oavsett om du vill skydda dig själv eller din partner är försiktighetsåtgärderna desamma.
- Båda HSV-typerna är som mest smittsamma vid utbrott, men kan även vara smittsamma utan symptom.
- Personer med genital herpes bör avstå från sex under pågående utbrott.
- Kondomanvändning vid sex minskar smittorisken, men skyddar bara delvis då HSV även finns på hud som inte täcks av kondom.
- Vid oralsex kan en så kallad slicklapp (dental dam) fungera som skydd mellan mun och underliv.
Behandling
Även om genital herpes är en livslång diagnos behöver det inte påverka ditt psykiska välmående eller sexliv negativt. Det finns mycket du kan göra för att minska risken att föra smittan vidare och för att hantera dina symptom. Det är inte alltid lätt, men det är fullt möjligt. Och framför allt: Du kan fortfarande ha sexuella relationer utan att behöva vara rädd för att sprida HSV.
Tänk på följande:
- Antivirala läkemedel som acyklovir, famciklovir och valacyklovir kan lindra symptom, förkorta utbrott och påskynda läkningen.
- Supressiv behandling—antivirala läkemedel varje dag på recept—kan minska smittorisken med 50–80 % och ge betydligt färre utbrott.
- Värktabletter som säljs receptfritt kan lindra vissa symptom.
- Varma duschar eller bad kan lugna huden och ge tillfällig lindring.
Kombinationen av kondom, dagliga antiviraler och att avstå från sex under utbrott minskar smittorisken avsevärt.
Ta hand om kropp och själ så mycket som möjligt för att hålla utbrotten nere. Prioritera sömn, minska stress och ät näringsrikt. Kom ihåg att hälsa handlar om mer än den fysiska kroppen—hitta någon du kan anförtro dig åt och berätta om din situation. Lite moraliskt stöd kan göra stor skillnad för hur väl du klarar av att leva med diagnosen.
Kommunikation
Sexualundervisning är tyvärr ofta bristfällig i många delar av världen. Om du inte fått information om könssjukdomar eller sexualitet är det inte ditt fel att du inte vet. Det kan kännas jobbigt att prata om intima problem, särskilt om något inte står rätt till. Men kunskap är avgörande för en sund sexualitet—både med dig själv och med din(a) partner(s). Därför är det viktigt att informera dig själv nu.
Om du misstänker att du har blivit utsatt för genital herpes (eller någon annan STD), boka tid hos din läkare. Hen kan antingen utesluta infektion så att du slipper oroa dig, eller bekräfta misstanken och hjälpa dig hitta det bästa sättet att hantera situationen. Kom ihåg att vården finns där för att stötta dig, inte för att döma.
Förutom att söka hjälp och sköta din hälsa är de enda som absolut behöver veta om din diagnos de du har eller planerar ha sex med. Du måste inte berätta för familj eller vänner om du inte vill. Det kan dock kännas skönt att ha någon att prata med, men valet är helt ditt eget.
Att lära om hur du lever med en ny diagnos tar tid och innebär utmaningar. Första steget är att acceptera verkligheten. Nästa steg handlar om att hitta sätt att fortsätta leva normalt och njuta av dina intressen. Genital herpes behöver inte hindra dig från att leva, men att förlika dig med diagnosen är viktigt.
Du kan hålla koll på både din menstruation och ditt sexliv med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:
