Nytt! Logga in för att hantera ditt konto, se dina uppgifter, ladda ner rapporter (PDF/CSV) och se dina säkerhetskopior. Logga in här!
Dela den här artikeln:

Stressens effekter på kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa

Stress och ångest påverkar sannolikt din fysiska och mentala hälsa. Ofta visar sig de första symptomen i reproduktionssystemet. Långvarig eller kronisk stress kan förvirra kroppen och därmed hormonproduktionen, vilket leder till oregelbunden mens, svårigheter att bli gravid och även låg sexlust.

Avslöja stressens påverkan – förstå effekterna på kvinnors sexuella och reproduktiva välbefinnande.

Stress är en naturlig del av våra liv. Positiv stress hjälper oss att hantera utmaningar och faror. Kroppen producerar ett adrenalinpåslag, vilket ökar din puls, höjer blodtrycket och ökar din energinivå. Men kronisk stress kan vara tärande, och påverkar ofta negativt kvinnokroppen, särskilt när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa. En hälsosam livsstil och rätt stresshantering är viktigt för att alla våra system ska fungera som de ska.

Effekterna av kronisk stress på kroppen

Stress är kroppens naturliga reaktion på farliga eller utmanande situationer. Stress hjälper oss att känna igen problem och skydda oss mot fara. Förr i tiden gjorde kamp- eller flyktinstinkten att människor kunde överleva. Idag upplever vi dock stress och oro även om de flesta av oss inte möter livshotande situationer. Trycket samlas på jobbet, i sociala sammanhang och i familjelivet. När vi inte regelbundet får återhämta oss från stress kan den utvecklas till ett kroniskt tillstånd.

När vi känner oss stressade släpper hjärnan ut ett hormon som heter kortisol. Kortisol orsakar svettiga handflator, bultande hjärta och andfåddhet. Kronisk stress håller kortisolnivåerna höga och kroppen stannar i ett konstant fysiologiskt beredskapsläge. Detta leder till en rad obehagliga symptom, såsom irritabilitet, huvudvärk, halsbränna, sömnlöshet och trötthet.

Om kronisk stress inte hanteras kan det orsaka problem såsom:

  • högt blodtryck och blodsockernivåer 
  • mag- och tarmbesvär
  • ökad risk för depression
  • hjärtinfarkt
  • ökad inflammation
  • minskad fertilitet


Kvinnor som lider av kronisk stress rapporterar större svårigheter att bli gravida, oregelbunden mens/ägglossning eller amenorré – utebliven mens. Stressrelaterat höga nivåer av kortisol är kända libido-dödare hos kvinnor.

Stress och menstruationscykeln

Stresshormoner kan störa de reproduktiva hormoner som kvinnokroppen producerar under menstruationscykeln. En hormonell obalans kan också rubba din cykel på olika sätt och göra den längre, kortare, oregelbunden eller utebli, vilket skapar ännu mer stress.

Stress kan också förvärra PMS-symptom. Du kan uppleva starkare kramper och kraftigare humörsvängningar. Kortisol påverkar din aptit. Stress i kombination med PMS kan göra att du känner dig hungrigare och att du söker mat som är hög på socker och fett.

Utforska samspelet – stress och dess inverkan på menstruationscykeln


Covid-19-pandemin har påverkat oss alla. Spridningen av detta nya och potentiellt farliga virus är händelser som skapar stress. Många kvinnor har rapporterat förändringar i sin menscykel under pandemin.

Graviditet, amning och stress

Under graviditeten genomgår kvinnans kropp många förändringar, både fysiska och psykiska. Detta leder redan till en viss stress, som förstärks av vardagliga sysslor och att förbereda sig för att välkomna en liten människa till världen. Kroppen är rustad att hantera akut, kortvarig stress, som sannolikt inte påverkar graviditeten, men kronisk stress kan leda till för tidig födsel och i allvarliga fall hämma barnets utveckling.

Fostervatten omger och skyddar fostret i livmodern. Hålls kortisolnivåerna höga i fostervattnet under en längre tid kan det leda till för tidig födsel eller medfödda skador. En studie från universitetet i Zürich visade att om modern upplever kronisk stress under graviditeten löper barnet större risk att utveckla ADHD och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet.

Stress kopplas också till förändringar i bröstmjölkens konsistens och minskad mjölkproduktion. Forskning har visat att ammade spädbarn har högre nivåer av kortisol i blodet än barn som ges modersmjölksersättning. Detta tyder på att kortisol kan överföras via bröstmjölk. Kroniskt förhöjda kortisolnivåer hos spädbarn kan leda till ökad stresskänslighet senare i livet, såsom högt blodtryck och snabb hjärtfrekvens.

Stress och sexualitet

Det är lätt att låta ansvar på jobbet och hemma ta över livet. När livet är tufft är ofta sex det första som prioriteras bort. Det handlar inte bara om utmattning orsakad av stress – minskad sexlust är en bieffekt av höga kortisolnivåer. Kvinnor som upplever mycket stress löper också större risk för depression. Medicinering mot depression kan också påverka sexlusten.

Som nämnt ovan ställer stress till det för dina hormoner. Ångest tar energi, vilket gör att lusten minskar. Dessutom gör spänningar det svårt att slappna av, och stress kan göra att kvinnor får "torrperioder" – svårt att producera naturlig lubrikation – vilket också minskar sexuell njutning.

Som med det mesta som rör sex är problemen sällan enkla, och lösningarna inte heller det. Men att ta bort visst ansvar och ge sig själv tillräckligt med sömn är bra startpunkter.

Strategier för resiliens – hantera och bemöta stressens påverkan


Att hantera stress

Du behöver inte låta stressen styra ditt liv. Det finns enkla saker du kan göra för att må bättre. Hälsa, inklusive sexuell hälsa, handlar inte bara om att inte vara sjuk, utan om att må bra. Här nedan finns några metoder för att hantera stressiga situationer.

Begränsa stimuli

Hitta en lugn plats där du kan fundera över vad som får dig att känna stress och varför. Vad får hjärtat att slå snabbare och magen att knyta sig? Tala inför folk? Sociala tillställningar? Dåliga nyheter om ekonomin? Kom ihåg att du inte kan kontrollera världen, bara ta ansvar för ditt eget välmående. Att ta bort sådant som triggar stress kan ha direkt positiv effekt.

Om dåliga nyheter gör dig stressad, prova att blockera vissa nyhetssajter eller bestäm att du stänger av alla dina enheter en viss tid varje dag. Det finns många aktiviteter som kan ersätta att skrolla rubriker eller Facebook. Du kommer säkert direkt på några egna alternativ.

Om din trigger är sociala situationer – ta det lugnt. Personer som lider av social ångest känner sig ofta ständigt granskade, men de flesta bryr sig mer om sitt än om dig. Att skriva dagbok kan hjälpa dig att hitta situationer som skapar stress. När du väl identifierat dina triggers kan du välja att undvika dem eller aktivt hitta sätt att hantera dem.

Skapa en hälsosam kost

Kortisol ökar aptiten, därför finns comfort food. Efter en lång dag på jobbet är det sällan sallad du vill ha. Många som är stressade kämpar med viktuppgång och sämre hälsa. Stress kan leda till alkohol, cigaretter eller droger. Kom ihåg att både stimulantia och depressiva medel kan ge tillfällig lindring, men försämrar din förmåga att hantera stress i längden.

En näringsrik kost förbättrar din förmåga att tackla livets utmaningar. Stressdämpande livsmedel är avokado, fet fisk, nötter, citrusfrukter och mörk choklad. Avokado och fet fisk, såsom lax, innehåller Omega-3 fettsyror som kan förbättra humöret och balansera hormonerna. Citrusfrukter är rika på C-vitamin som stärker immunförsvaret.

Rör på kroppen

Fysisk aktivitet hjälper inte bara att rensa tankarna utan påverkar nervsystemet positivt och bygger styrka och energi. Under rörelse frigör hjärnan "lyckohormoner" som serotonin och dopamin.

Kroniskt höga kortisolnivåer tär på den mentala hälsan och ökar risken för depression och ångest. Aktiviteter som ökar produktionen av serotonin och dopamin i din hjärna minskar kortisolet och får dig att må bättre.

Våga be om hjälp

Fysisk hälsa är bara en sida av egenvård. Om stressen tar över och gör vardagen svår är det dags att be om hjälp. Vänner och familj kan stötta, men det är inget att skämmas för att vända sig till ett proffs. Det är exakt därför de finns.

Våra reaktioner på vissa triggers beror ofta på tidigare trauman. Genom att arbeta med dessa djupare orsaker minskar du stressen och kan börja bygga sundare vanor. Det kan vara svårare än det låter och ta längre tid, men det är värt ansträngningen.

Njut av en avslappnande massage

Om nacke och axlar är spända av många timmar vid datorn, eller om kroppen värker av fysiskt arbete, unna dig några timmar på spa eller be din partner om en mjuk massage. Det minskar inte bara stress, utan stärker även intimiteten. En enkel ryggmassage har visat sig minska spänning och kortisolnivåer.

Ha en stadig sovrutin

Stress ger ofta sömnproblem och insomnia. Men sömn är avgörande när du hanterar stress. Gör dig själv en tjänst – skapa goda rutiner så att kroppen vet när det är dags att vila och återhämta sig.


Personer som sover mindre än 6 timmar per natt eller har oregelbundna sömnrutiner har högre kortisolnivåer.

Prova mindfulness-tekniker

Mindfulness-tekniker som meditation, medveten andning och yoga är utmärkta för stresshantering och emotionell stabilitet. Till och med 5 minuter medveten andning kan hjälpa vid stress.

Mindfulness kan även hjälpa dig slappna av under sex, så att du kan uppleva njutning starkare. Tantrisk yoga erbjuder övningar som stärker sexuell njutning.

Det händer mer i världen än någon kan förstå eller ta in. Det är viktigt att skilja på det du kan påverka och det som ligger utanför din kontroll. Vi behöver ta hand om oss själva innan vi kan ta hand om andra, och vi behöver varandra när livet är tungt.

Kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa är viktig, inte bara för henne själv utan även för barnens och familjens hälsa. Värna om det som ger dig styrka och glädje – det gör du både dig själv och världen en tjänst.

Du kan hålla koll på din mens med WomanLog. Ladda ner WomanLog nu:

Hämta på App Store

Hämta på Google Play

Dela den här artikeln:
https://www.healthline.com/health/stress/effects-on-body#1
https://www.healtheuropa.eu/stressful-situations-and-the-factors-affecting-menstrual-cycle/92054/
https://www.forbes.com/sites/alicebroster/2020/05/04/why-you-might-miss-a-period-during-the-coronavirus-pandemic/#2db7522b7124
https://www.sciencedaily.com/releases/2017/05/170529090530.htm
https://insured.amedadirect.com/stress-impact-breastfeeding/
https://www.nhs.uk/conditions/loss-of-libido/
https://www.self.com/story/how-stress-affects-sex-life#:~:text=Chronic%20stress%20can%20cause%20your,you%20in%20the%20mood%2C%20either.
https://www.nhs.uk/conditions/stress-anxiety-depression/reduce-stress/
https://www.everydayhealth.com/diet-nutrition-pictures/how-to-reduce-stress-with-diet.aspx
https://www.verywellmind.com/cortisol-and-depression-1066764
https://www.medicalnewstoday.com/articles/322335#natural-ways-to-lower-cortisol
Njutningsklyftan är ett problem som påverkar många heterosexuella par. När en av parterna får färre orgasmer under sex, vidgas klyftan. För att minska njutningsklyftan mellan kvinnor och män är det viktigt att omvärdera hur vi ser på heterosexuellt sex.
STI är patogener som överförs via sexuella kontakter. Våra främsta sätt att skydda oss mot dem är att använda kondom vid samlag och att upprätthålla god hygien.
Människan är en komplex social varelse. Vi använder olika beteenden och ritualer för att kommunicera, konkurrera och hitta romantiska partners. Flirtande är en normal del av våra liv som människor. Vi har lärt oss dessa mönster från våra förfäder för att hitta en tilltalande partner. Men även efter århundraden av mänsklig evolution blir vi fortfarande tafatta och lätt förvirrade när vi flirtar. Vilka är tecknen på flirtande, och vad kan vi göra för att undvika att misstolka dem?