Din första mens: Hur du förbereder dig
När får jag min första mens? Vilka är tecknen? Hur vet jag? Är jag i rätt ålder? Dessa frågor är viktiga och svaren hjälper dig att förbereda dig för menstruationen. I den här artikeln får du lära dig varför mens sker, hur du förbereder dig för din första menstruation och hur du kan prata med dina föräldrar om det.
Våra kroppar förändras när vi går från barndom till tonår, ibland på överraskande och oväntade sätt. Den här övergången kallas puberteten, en utmanande tid för alla på sitt sätt. Kroppen förändras, tankarna förändras och relationer förändras. När vi närmar oss vuxenversionen av oss själva kan det vara svårt att förstå och acceptera kroppens och känslornas förändringar.
För tjejer är en viktig milstolpe i denna övergång den första menstruationscykeln, eller menarche. Det kan kännas som ett spännande steg mot att bli kvinna, men det kan också vara förvirrande och skrämmande.
Även om alla kvinnliga människor går igenom detta, kommer din genetik, kost och livsstil, val av preventivmedel, graviditeter och andra reproduktiva händelser att påverka just din menstruationshistoria.
Vad är menstruationscykeln?
Menstruationscykeln är en serie hormonella förändringar som kvinnor i fertil ålder upplever varje månad (eller där omkring). Den startar under tonåren och slutar med klimakteriet, när den sista cykeln är avslutad. Det handlar om i genomsnitt 450 cykler, alltså ungefär 35 år med mens.
När börjar menstruationscykeln?
Exakt när du får din första mens påverkas av din genetik och din omgivning, särskilt kost och näring. Numera händer det vanligtvis vid 12 eller 13 års ålder i västvärlden, men allt mellan 9 och 14 år anses vara “normalt”.
För trehundra år sedan i Europa var det vanligare att tjejer fick sin första mens mellan 14 och 17 år. Över tid har åldern sjunkit. En teori är att bättre näring har lett till tidigare fysisk utveckling.
Vad är mens till för?
Menstruationscykelns centrala syfte är att förbereda livmodern för att ta emot ett befruktat ägg och ge den lilla cellklumpen näring tills moderkakan tar över.
Livmoderslemhinnan, eller endometriet, växer spontant varje månad. Om du inte blir gravid lämnar den slemhinnan kroppen tillsammans med friskt och koagulerat blod som menstruationsblödning. Det är “som att storstäda ditt extra rum varje månad för en gäst som kanske aldrig kommer”.
Hos de flesta andra däggdjur börjar endometriet tjockna först om de blir gravida, så de behöver inte menstruera. Men hos människor, andra primater som apor, gorillor och schimpanser och några fladdermöss och möss, tjocknar endometriet vid varje cykel. Om det inte används av ett litet embryo, stöts det ut.
Enligt “kräsna livmodern”-teorin gör detta system det lättare för mammans kropp att stöta ut ägg med genetiska avvikelser—sådana som aldrig skulle kunna utvecklas som de ska. Hos primater kan detta vara upp till 70% av de 300 – 400 000 ägg du har vid puberteten.
Hur är det?
En hel cykel kan vara allt från 25 till 38 dagar, men själva blödningen varar bara i 3 till 7 dagar. Det kan ta tid för kroppen att vänja sig och hitta en stabil rutin. De första månaderna, och ibland till och med åren, kommer mensen troligen att vara oregelbunden i längd och flöde.
Vi delar oftast in menstruationscykeln i fyra faser, med mens som första fas. Sedan följer follikelfasen, när nästa lilla omgång ägg mognar; därefter ägglossning, när vanligtvis ett av dessa ägg släpps ut för möjlig befruktning; och slutligen lutealfasen, när kroppen ställer om för att börja om igen. Varje fas kännetecknas av hormonella förändringar som kan påverka humör, energinivåer, sömn och mer.
Det kan kännas som mycket mer, men du förlorar bara mellan 15 och 90 ml (ca 1 till 6 matskedar) blod under hela mensen. De rikligaste dagarna är de första två-tre, därefter brukar flödet avta och sista dagen kan det bara vara små droppar.
Vilka är tecknen på att du snart får din första mens?
Ingen har kommit på ett exakt sätt att förutse när mensen kommer första gången, men kroppens förändringar berättar när det börjar närma sig.
Du får din första mens när övriga pubertetstecken har märkts: kroppen har vuxit tillräckligt för att starta förändringar i hjärnan och hormonsystemet, hypofysen börjar producera mer östrogen, vilket stimulerar utvecklingen av sekundära könskarakteristika—de kroppsliga egenskaper som gör att vi ser ut som kvinnor eller män.
Genetik
Döttrar får ofta menarche ungefär vid samma ålder som deras biologiska mödrar. Fråga gärna din mamma om hon minns hur gammal hon var när hennes första mens kom.
Bröst
Det första yttre tecknet på puberteten hos tjejer är bröstutvecklingen. Det sker 2–3 år innan menarche. Bröstvårtorna kan bli känsligare och ibland ömma, och du kan märka små upphöjda knottror på vårtgården. Dessa är talgkörtlar som håller bröstvårtorna friska och återfuktade.
Könshår
En dag märker du att det börjar växa hår i armhålor och underliv. Det är troligen mjukt och gles i början men blir grövre med tiden. Detta brukar innebära att mensen sannolikt kommer inom ett till två år.
Finniga
Hormoncocktailen puberteten bjuder på kan få igång svett- och talgproduktionen. Talg är ett vaxliknande ämne som kroppen behöver för att smörja och skydda hud och hårbotten, men för mycket kan täppa till porerna, orsaka akne och göra hud och hår oljigare. Svettkörtlarna blir också mer aktiva, så du kanske vill duscha oftare och börja använda deodorant.
Höfter
Tillsammans med större bröst fylls höfter och lår ut och magen mjuknar och töjs ut när livmodern och äggstockarna utvecklas för sin reproduktiva roll.
Flytningar
Slidan är en fantastisk, självrengörande del av kroppen. När menarche närmar sig kan det hända att trosorna ibland känns lite våta, men inte av kiss. Vad händer?
Flytningar är en av de viktigaste signalerna för att mensen snart är på väg. Flytningar är klart eller vitaktigt sekret du plötsligt börjar upptäcka i trosorna. Det är helt normalt, friskt och viktigt.
En frisk slida utsöndrar vätska och slem från livmoderhalsen och små körtlar i slidväggarna som rengör, smörjer och skyddar. Denna vätska är också lätt sur och stödjer slidans mikroflora, alltså “goda” bakterier och mikroorganismer som skyddar slidan och reproduktionsorganen mot infektioner. Vätskan kan ibland bleka trosorna eller ge gula fläckar. Allt detta är helt normalt.
Så förbereder du dig när mensen väl börjar
När du börjar menstruera får du vänja dig vid att hantera menstruationen varje månad. Det är väldigt vanligt att bli förvånad över att mensen kommer (och att inte ha några bindor eller tamponger till hands då).
Med tiden lär du dig känna igen tecknen på att du är i lutealfasen och att mensen snart är på gång igen. Alla är olika, men två veckor till några dagar innan nästa mens börjar får många:
- känner dig tröttare än vanligt
- kramper i nedre delen av magen
- finnar
- humörsvängningar
- ont i ländryggen
- huvudvärk
- småblödningar
- uppsvälldhet eller förstoppning
Upplever du dessa symtom finns det några saker du kan göra för att förbereda dig:
- Ha alltid mensskydd med dig. Oavsett om du ska till skolan eller är hemma är det bra att ha ett nödlager nära till hands.
- Prata med någon du litar på för att känna dig tryggare i din kropp och veta att du kan be om hjälp och få stöd.
- Hitta sätt att hantera smärta som passar dig. Mens kan orsaka kramper. För att förebygga oväntad smärta, prata med en vuxen du litar på eller din läkare om att ha ett akutpaket med smärtstillande hemma. När mensen väl har börjat kan du också lindra smärtan med en värmedyna eller varmvattenflaska.
- Följ dina symtom. En mens-app är inte bara för dig som redan haft första mensen. Du kan använda en tracker som WomanLog för att följa dina symtom och se mönster, så att du är beredd när dagen kommer.
Menstruell hygien
Mens kan vara rörigt, men det tar inte lång tid att vänja sig. God hygien är särskilt viktig när du blöder. Under mensen är dina reproduktionsorgan mer mottagliga för infektioner, och blodet kan bli grogrund för bakterier när det lämnar kroppen.
För att undvika infektioner och dålig lukt, välj mensprodukter du känner dig trygg med och byt dem regelbundet. Hur ofta beror på produkten.
Det finns många alternativ:
Engångsbindor
Engångsbindor finns i olika storlekar och uppsugningsförmåga. Ta ut dem ur förpackningen, dra av skyddsplasten och fäst den klistriga sidan i dina trosor. De flesta bindor har vingar som viks runt troskanten, vilket håller dem på plats och minimerar läckage, särskilt på natten. Byt binda var 4–6:e timme, eller oftare vid behov.
Återanvändbara bindor
Dessa fungerar på samma sätt, men istället för att slänga dem tvättar du dem för hand eller i maskin och använder igen.
Tamponger
Tamponger är cylindriska bomullspluggar som förs in i slidan för att suga upp mensblod. Precis som bindor finns de i olika storlekar och uppsugningsnivåer. Ta bort förpackningen och för in tampongen med pekfingret. Vissa tamponger har plastapplikator för lättare införande.
Du vill trycka in tampongen tillräckligt långt så att du inte känner den. Om det känns obehagligt är den kanske inte tillräckligt långt in—eller inte rätt storlek.
Till skillnad från bindor bärs tamponger inuti kroppen, så det syns inget i trosorna. De är ett bra val om du vill bada.
Byt tampong var 4–6:e timme eller när den känns hal. För att ta ut den, hitta bomulls-snöret och dra försiktigt ut. Att slappna av i bäckenbotten eller trycka lite lätt kan hjälpa.
Använd bara tamponger under dagtid – att ha tampong för länge (t.ex. en hel natt) kan göra att bakterier hinner växa till farliga nivåer och öka risken för tampongsjuka (Toxic Shock Syndrome)—en sällsynt men potentiellt livsfarlig komplikation.
Menskopp
En menskopp fungerar liknande tampongen, men samlar upp blodet istället för att suga upp det. Innan du börjar använda koppen, koka den i hett vatten några minuter och låt svalna. Vik ihop den och för in i slidan med pekfingret. Normalt ska du inte känna koppen. Om du gör det är den kanske inte tillräckligt långt in eller så är storleken fel. Ofta rekommenderas minsta storleken för yngre tjejer, men det beror även på anatomin.
Byt menskopp var tolfte timme, men du kan märka att koppen behöver tömmas tidigare de första dagarna. Det är helt normalt. När du ska ta ut koppen, gör det i bekväm ställning—sittande, hukande eller med ett ben på toaletten. Ta tag i stjälken och dra försiktigt, eller nyp tag längst ner för att släppa vakuumet. Oroa dig inte, första gången kan vara lite knepig och det krävs övning för att vänja sig.
Menstrosor
Menstrosor ser ut som vanliga trosor men har ett inbyggt absorberande lager som suger upp blod och skyddar mot läckage i 8–12 timmar. De är oftast maskintvättbara och håller i upp till ett år. Det kan vara ett smidigt och miljövänligt sätt att ha mens. Men det finns nackdelar. Menstrosor är rätt dyra, och du behöver flera par under en mensvecka. Dessutom togs märket Thinx i domstol 2023 för användning av PFAS, eller per- och polyfluorerade ämnen.
Dessa kemikalier har vattenavvisande egenskaper som gör att trosorna kan absorbera blod men ändå kännas torra, men de kan påverka hormonbalansen och orsaka andra hälsoproblem. Leta därför efter ekologiska menstrosor som är fria från PFAS!
Trosskydd
Trosskydd är till för att absorbera flytningar, inte mensblod. Men du kan använda dem som extra skydd när du får småblödningar före och efter mensen.
Kom ihåg:
- Tvätta händerna före och efter byte av mensskydd.
- Kasta engångsprodukter i papperskorgen eller i särskild behållare om det finns.
- Dusha eller bada regelbundet för att hålla dig fräsch och förebygga bakterietillväxt.
Vad gör jag om mensen läcker?
Mensläckage är helt normalt och händer nästan alla kvinnor, även efter många år med mens. Försök att inte stressa och skäms inte. Här är hur du hanterar mensläckage offentligt snyggt:
- Var lugn, det finns inget att skämmas för. Leta upp närmaste toalett för att tvätta dig eller byta.
- Var förberedd. Om mensen är på gång, bär med dig extra mensskydd.
- Om du är utan, fråga en vänlig kvinna om hon kan låna ut en binda eller tampong. Hon har troligen själv varit där och hjälper dig gärna.
- Kombinera skydd. Använd till exempel menskopp eller tampong tillsammans med en binda eller menstrosor, särskilt om du ska vara borta länge utan toalett.
- Välj mörka kläder de rikligaste dagarna. Chansen är liten att någon ser en läcka på svarta jeans eller shorts.
- Skölj bort blodfläckar med kallt vatten och tvål så snart du kan för att hindra att fläcken fastnar.
- Om du inte kan tvätta dig direkt, knyt en jacka eller tröja runt midjan för att dölja läckaget.
Hur berättar jag för mina föräldrar?
Att prata med någon som varit med om det själv kan vara väldigt hjälpsamt. Många delar gärna med sig av erfarenheter, tips mot mensvärk och PMS, och hjälper dig hitta rätt mensskydd.
Prata med någon du redan känner dig bekväm med. Om det inte är mamma eller pappa, kanske din syster, bästa vän eller lärare. Halva jordens befolkning går igenom detta.
Du kan starta samtalet genom att fråga om deras erfarenheter. Eller bara säga vad du behöver: “Hej, jag har fått min första mens. Kan du hjälpa mig att skaffa skydd?”
Avslutande ord
Att förbereda sig för första mensen kan kännas läskigt. Även efter många år kan mensen fortfarande överraska dig. Men det är helt naturligt. Det viktiga är att du känner dig förberedd och låter dig själv vänja dig vid kroppens förändringar.
Ladda ner WomanLog nu:
